Herr talman! Jag förstår att Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna har svårt att förstå liknelsen, som handlar om att om alla tar ansvar för sina egna klimatutsläpp klarar vi att ställa om världen i en bättre riktning. Jag förstår att Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna har svårt att förstå det, för det är uppenbart att Sverigedemokraterna inte heller på det här området tycker att vi ska följa FN:s konventioner. Det är ju ett genomgående drag i Sverigedemokraternas politik att man håller sig till en egen tolkning av vad FN:s konventioner innebär och hur man tar ansvar för dem.
FN:s klimatkonvention, som man beslutade om 1992, är väldigt tydlig med att det är de industrialiserade länderna som ska gå före och som har ett större ansvar. Det ansvaret har Sverige tagit sedan dess, och vi kommer att fortsätta ta det, åtminstone om vi klarar att hålla en tillräckligt stor enighet i Sveriges riksdag om att detta är rätt väg att gå.
Just nu är det Sverigedemokraterna som mäler ut sig och vill ha en helt annan inriktning på politiken. Det är sant att vi tar ett större ansvar när det gäller nationella insatser, men det är inte sant att det sker på bekostnad av internationella insatser. Den här regeringen lägger mycket och stora pengar också på internationella insatser, men vi tycker inte att de ska räknas in i våra egna utsläppsminskningsåtaganden, utan de görs därutöver.
När det gäller kostnaderna kan jag försäkra Martin Kinnunen om att vi i Miljömålsberedningen har tagit hjälp på alla möjliga olika sätt för att räkna på kostnader. Makroekonomiska modeller fångar inte hela klimatomställningen.