Herr talman! Gustav Fridolin tror inte att någon opposition godtar att ett regeringskansli växer. Vi var överens, såvitt jag kan minnas, om att utöka anslagen för ordförandeskapsåret. Det som därefter följde var att Miljöpartiet backade upp det hela genom att Regeringskansliet fick fortsätta att ligga på de nivåerna, trots att de inte motiverade varför. Ordförandeskapsåret fanns inte längre att tillgå, och Miljöpartiet kunde inte redovisa några andra argument.
Jag hade förväntat mig, herr talman, att Gustav Fridolin, inte minst från sin EU-kritiska utgångspunkt, skulle ha varit som en igel i Regeringskansliet för att säkerställa att de använde dessa resurser på ett bra sätt, resurser som motiveras utifrån just EU-samarbetet och EU-arbetet.
Det förvånar mig att Gustav Fridolin försöker göra den mycket tragiska katastrofen, och den hantering som vi därefter sett i Sverige, till någon form av gardin som ska skymma sikten för den här delen av Regeringskansliets expansion. Det krävs måhända en noggrannare granskning eftersom tillväxten i sig kan innebära en ökad röra med oklarhet om vem som ska göra vad och med myndigheter som inte styrs.
Sedan, herr talman, vill jag bara göra en kommentar beträffande utgiftstaket. Jag hör, och jag utgår från att övriga lyssnare också hör, att Miljöpartiet inte gillar utgiftstaket. Jag kan bara gratulera Miljöpartiet till att de lyckats få med sig regeringen på att uppenbarligen medvetet undergräva budgetlagen genom det sätt som de hanterar EU-avgifterna på och som vi från oppositionen kritiserar. Det är uppenbarligen en medveten strategi från Miljöpartiets sida, och den får stöd av Göran Magnusson, att upphäva den ordning som vi beslutat om, alltså genom att nonchalera den budgetlag som kammaren antagit.