Herr talman! I bostadsutskottets betänkande 13,
Hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter m.m.,
behandlas motioner från allmänna motionstiden. Vi
moderater har ensamma eller i samverkan med andra
borgerliga partier fogat nio reservationer och ett sär-
skilt yttrande till betänkandet.
Jag avser att i detta inlägg beröra fyra av dessa
men yrka bifall endast till reservation 1. Det betyder
nu inte att övriga reservationer inte är viktiga utan ska
endast ses som ett uttryck för respekt för kammarens
tidsplanering.
Herr talman! När bruksvärdessystemet infördes
var dess yttersta syfte att få ett hållbart besittnings-
skydd för hyresgästerna. Systemet var marknadsbase-
rat, och hyran skulle återspegla förhållandena på
bostadsmarknaden.
Dagens tillämpning, där de kommunala bostadsfö-
retagen är hyresledande, innebär att många hyresgäs-
ter upplever hyressättningen som orättvis. I våra stör-
re städer är hyran för en lägenhet i stadens ytterkanter
eller i förortskommuner i stort densamma som för en
attraktiv lägenhet i stadskärnan. Omsättningen av
lägenheter har sjunkit dramatiskt, och en omfattande
svarthandel och andrahandsmarknad har vuxit sig
stark.
Överprissättningen i mindre attraktiva områden
drabbar de boende hårt. Ett billigare boende i sådana
områden skulle utan vidare öka deras attraktivitet och
bidra till en större integration. Dagens bruksvärdes-
system innebär också att en överprissättning sker när
hyrorna utanför större städer bestäms. Det beror på att
systemet motverkar konkurrens, bl.a. genom att kost-
naderna för de lägenheter som de kommunala bola-
gen inte lyckas hyra ut läggs på hyran, direkt eller
indirekt. Lägre hyror på lägenheter på dessa orter
skulle öka deras attraktivitet. Det kapital som satsats i
dessa bostäder skulle komma att utnyttjas på rätt sätt
och kunna ge ränta. Det skulle ge många delar av
landet en chans att överleva och utvecklas.
Vi anser att ursprungstankarna med bruksvärdes-
systemet bör vara vägledande för de förändringar av
hyreslagstiftningen som nu framstår som mer än nöd-
vändiga.
De kommunala bostadsföretagens hyresledande
roll ska avskaffas. Därmed skapas förutsättningar för
en hyressättning som tar större hänsyn till hyresgäs-
ternas och de bostadssökandes önskemål.
Alla likvärdiga lägenheter bör, oavsett vem som
äger fastigheten, få ingå i jämförelseunderlaget med
samma vikt när hyran för en lägenhet ska prövas.
Först då får man det omfattande och rättvisande jäm-
förelseunderlag som avsågs när bruksvärdessystemet
infördes.
De kommunala bostadsföretagens hyresledande
roll motverkar i sig bruksvärdessystemets grundtanke,
dvs. att hyressättningen ska avspegla vad de olika
lägenheterna från hyresgästsynpunkt kan anses värda
i förhållande till varandra.
Hyresgästernas intresse av trygghet och framför-
hållning i boendet ska förbli säkrat genom ett fort-
sättningsvis starkt besittningsskydd. En fastighetsäga-
re, kommunal eller privat, ska inte kunna kringgå
detta skydd genom oskäligt höga hyreskrav. Vid tvist
mellan fastighetsägare och hyresgäst bör rimligheten
av en av fastighetsägaren krävd hyreshöjning även
fortsättningsvis kunna prövas.
Det måste också bli möjligt att skriva mångåriga
kontrakt när det gäller hyran och därmed ge hyres-
gäster samma möjlighet som en villaägare har att få
mer förutsebara boendekostnader. Mångåriga kon-
trakt ska dock självfallet inte innebära att en hyres-
gäst skulle vara förhindrad att säga upp sitt hyres-
kontrakt för avflyttning.
De borgerliga partierna är helt överens om dessa
förändringar, och jag vill klart och tydligt deklarera
att de också kommer att bli verklighet i höst om väl-
jarna ger oss det förtroendet.
Herr talman! Vi befinner oss i dag i ett läge där
byggandet av hyresrätter ligger på en för låg nivå.
Bostadsbrist råder på många orter. Om denna utveck-
ling får fortgå kan hyresrätten som upplåtelseform
komma att hotas.
Att bruksvärdessystemet i allt väsentligt återfår
den utformning som det hade när det infördes räcker
inte för att snabbt få fart på produktionen av nya
hyresrätter. Vi anser att det hyresavtal som träffas vid
inflyttning i nya hus inte ska kunna prövas mot hy-
reslagens bruksvärdesregel. Den hyra som hyresgäst
och fastighetsägare träffar avtal om ska gälla under
avtalstiden. Då kommer man till rätta med den all-
varligaste bristen i bruksvärdessystemet. Det möjlig-
gör nämligen tillräckligt stora hyresintäkter för att
möta kostnaderna, så att en förlust inte uppstår redan
från början. Därmed skulle den osäkerhet som stoppar
många nya hyresprojekt kunna brytas.
Herr talman! Den 11 mars 1999 föreslog bostads-
utskottet ett tillkännagivande om ägarlägenheter.
Först mer än ett år senare, den 6 april 2000, beslutade
regeringen om direktiv till en utredning i enlighet
med riksdagsbeslutet. Först två månader senare för-
ordnades en utredare som skulle redovisa sitt förslag
senast den 1 juni 2001. Hon gjorde det i mars i år.
Förslaget remissbehandlas nu och ska sedan behand-
las vidare.
Det finns, som kammarens ledamöter säkert för-
står, anledning att betvivla att det kommer ett förslag
så länge nuvarande regering sitter kvar.
En annan utredning har lagt fram förslag om s.k.
tredimensionell fastighetsindelning, SOU 1996:87 -
även det för en tid sedan.
Herr talman! Det här är min sista riksdagsdebatt
eftersom jag i och med utgången av den här mandat-
perioden lämnar riksdagen. Jag har i snart 23 år ar-
betat i riksdagen och har hela tiden suttit i civilut-
skottet eller bostadsutskottet, de senaste åtta åren som
ordförande.
En av mina första frågor gällde just införandet av
ägarlägenheter. Motionerna och debatterna i frågan
har varit många. Det är trist att behöva konstatera att
jag inte lyckats få möjligheten för människor att äga
en lägenhet i flerbostadshus genomförd även i Sveri-
ge - trist därför att jag är övertygad om att det skulle
innebära att vi kunde få mer integrerade bostadsom-
råden och större möjligheter för människorna att bo
som de själva vill.
Men med vissheten om att en borgerlig valsedel
kommer att leda till ett snabbt införande av ägarlä-
genheter både i befintlig bebyggelse och i nyproduk-
tion samt till införandet av tredimensionell fastig-
hetsindelning vill jag slutligen framföra ett varmt tack
till både ledamöter och tjänstemän för samarbetet i
bostadsutskottet där stämningen alltid har varit god.