Fru talman! Jag får väl göra som de borgerliga
partierna har gjort under hela dagen, dvs. tillämpa
upprepningarnas princip. Jag ber om ursäkt, men med
hänsyn till att Stefan Attefall har valt den metoden så
gör jag det också.
Jag kan först konstatera att tilläggsbudgeten är en
uppföljning, där man ser om man har lyckats med de
uppsatta målen. Vi har varit överens om att det är
svårt med prognoser, och särskilt svårt med prognoser
på marknaden. Vi kan titta på överskotten i de offent-
liga finanserna. Vi kan titta på utgiftskvoterna. Det är
en väsentlig förbättring.
Den borgerliga regeringen kritiserade Socialde-
mokraterna starkt för de stora utgifterna för offentlig
sektor, och där är vi mycket självkritiska. Vi har
tvingats vidta genomgripande åtgärder som vi egent-
ligen inte vill vidta när det gäller nedskärningar på
det sociala området, och vi försöker nu rätta till de
problemen.
Jag kan bara ta ett exempel. 1993 var utgifterna
för offentlig sektor i procent av BNP 70 %. Nu är de
nere i 55,3 %. Då borde borgerligheten kanske någon
gång vara så ödmjuk att den kunde erkänna att vi
faktiskt har genomfört vissa saker som också borger-
ligheten tyckte var riktiga.