Fru talman! Vi har nu att behandla bl.a. tilläggs-
budgeten för innevarande år, utgifts- och intäktspro-
gnoser för innevarande år och det preliminära utfallet
för föregående års statsbudget. Jag kommer att foku-
sera på det faktum att regeringen nu har tappat kon-
trollen över budgeten och visa exempel på regering-
ens manipulerande med budgeten i syfte att dölja
vissa utgifter. Däremot kommer jag inte att kom-
mentera enskilda sakförslag i tilläggsbudgeten. Dessa
framgår av våra reservationer till betänkandet.
Beträffande utfallet för 1999 tvingas vi konstatera
att budgeteringsmarginalen har missbrukats för syften
som den inte ursprungligen var avsedd för. Regering-
en har visat sig vara alltför ivrig att se budgeterings-
marginalen som ett reformutrymme, inte som en
buffert för makroförändringar. Därmed förbrukades
så gott som hela budgeteringsmarginalen föregående
år.
När utgifterna för bl.a. sjukförsäkringen har fått
skena i väg har regeringen använt limiter på andra
områden i form av begränsningsbelopp. Som bl.a.
utrikesutskottets uppföljning av biståndet visar, har
regeringen tvingats tillgripa kortsiktiga åtgärder för
att skenbart klara sina budgetpolitiska mål. Det är ett
ständigt lappande och lagande på utgiftssidan i bud-
geten, men lapparna börjar att ta slut.
Om vi går över prognoserna för innevarande år
ser det ännu mörkare ut. Redan när vårpropositionen
lades fram kunde vi konstatera att den prognos för
inkomster och utgifter för innevarande år som rege-
ringen redovisade var behäftad med stor osäkerhet på
ett antal punkter. När endast drygt tre månader hade
gått av budgetåret var regeringen tvungen att redogö-
ra för att den i syfte att klara utgiftstaket bl.a. beslutat
om begränsningsbelopp. Det är en åtgärd som är
mycket kortsiktig och som tidigare i flera fall starkt
kritiserats.
Sedan dess att tilläggsbudgeten presenterades har
Ekonomistyrningsverket kommit med årets andra
budgetprognos, vilken understryker det faktum att
regeringen och dess stödpartier inte längre har kon-
troll över budgeten.
Rensad från engångseffekter visar budgetuppfölj-
ningen att det underliggande underskottet, det s.k.
strukturella budgetunderskottet, kommer att uppgå till
35,6 miljarder kronor innevarande år. Det är en kraf-
tig försämring jämför med föregående år, då det un-
derliggande saldot faktiskt uppvisade ett litet över-
skott.
Ännu viktigare är att Ekonomistyrningsverket
rapporterar att utgiftstaket kommer att överskridas
med drygt 3 miljarder kronor om inga åtgärder vidtas.
Även för de kommande två åren visar prognoserna att
utgiftstaket spricker. I förhållande till statsbudgeten
ökar utgifterna med 14,4 miljarder kronor.
Detta är resultatet av att regeringen systematiskt
gjort slut på budgeteringsmarginalerna. Det finns inte
längre några marginaler, och utgiftstaket överskrids.
Socialdemokraterna och deras stödpartier åser denna
utveckling med tystnad och utan att vidta några åt-
gärder. Varningstecken har funnits under lång tid, och
vi moderater har påpekat vilken risk regeringen tar då
man urholkar budgeteringsmarginalerna och låter
utgifterna för bl.a. sjukförsäkringssystemet och läke-
medelsförmånen skena i väg.
Även på inkomstsidan av budgeten ser det mörkt
ut. Trots att den nu genomförda delprivatiseringen av
Telia blir något större än förväntat, saknas 30 miljar-
der kronor i privatiseringsintäkter. Därmed ser bud-
getsaldot ut att försämras alltmer. Några åtgärder för
att komma till rätta med avvikelserna föreslår inte
utskottets majoritet.
Fr.o.m. innevarande år t.o.m. 2003 ökar utgiftsta-
ket med 82 miljarder kronor. För att öka utgifterna
ännu mer, utan att det syns i budgeten, ägnar sig soci-
aldemokraterna och deras stödpartier åt ett omfattan-
de budgettricksande. På detta sätt kan de statliga
utgifterna öka utan att de begränsas av det utgiftstak
som redan har spruckit.
Fru talman! Låt mig visa några exempel på hur
regeringen gör för att trolla bort utgifter ur budgeten.
Regeringen föreslår t.ex. att Tullverket ska tillåtas
behålla inkomsterna från vissa offentligrättsliga av-
gifter. Det är avgifter som tidigare har inlevererats till
statskassan. Via nettoredovisning hålls Tullverkets
utgifter utanför statsbudgeten. Detta är inte bara ett
budgettrick utan ett helt kontraproduktivt förslag.
Tullen bedriver en samhällsnyttig verksamhet som
inte bör vara avhängig variationer i avgiftsinkomster.
Tullen arbetar dessutom för att införa avgiftsfri auto-
matklarering, vilket borde leda till att avgiftsinkoms-
terna minskar. Genom regeringens förslag riskerar
rationaliseringssträvandena att bromsas upp.
Dessutom är det så, att om rationaliseringarna ge-
nomförs så kommer inkomstkällan att försvinna och
frågan återigen väckas om hur resurser ska skjutas till
Tullen. Därför anser vi att regeringen bör återkomma
till riksdagen med en redovisning av hur utgiftsök-
ningen för Tullen ska rymmas inom utgiftstaket.
Vidare föreslår regeringen att CSN ska få dispo-
nera avgiftsintäkter som tas upp för uppläggning av
lån. Detta är ännu ett konkret exempel på regeringens
budgettricksande. Den föreslagna ordningen ger rege-
ringen ensidiga möjligheter att tillföra CSN ytterliga-
re resurser utan att det syns i budgeten och trots att
myndighetens administrativa kostnader redan är höga.
Statliga myndigheters inkomster ska vara synliga.
Beträffande CSN föreslår vi i stället att studiemedel-
sadministrationen konkurrensutsätts och att delar av
CSN bolagiseras i syfte att minska verksamhetens
kostnader.
Nästa exempel på budgettricks är regeringens för-
slag om att polisen ska få disponera inkomster från
passavgifter. Även detta trick avvisar vi. I stället bör
polisen tillföras ökade resurser genom ett höjt anslag.
Det fjärde exemplet på budgettricksande är den
teknik som regeringen använder sig av för det före-
slagna anställningsstödet. Förslaget är utformat så att
företagens skattekonton krediteras. Det ger en minsk-
ning på statsbudgetens inkomstsida i stället för en
ökning av statsbudgetens utgiftssida, vilket borde
vara det rimliga när det gäller denna form av subven-
tion. Av bl.a. denna anledning avvisar vi även detta
förslag.
Listan på budgettricks kan göras längre än så här,
och sammantaget kan vi summera ett antal miljarder
kronor i statliga utgifter som numera inte redovisas i
statsbudgeten.
När det gäller tilläggsbudgeten handlar tricksandet
företrädesvis om en ökad nettoredovisning. Detta sker
trots att man i förarbetena till budgetlagen har fram-
hållit vikten av bruttoredovisning, dvs. att intäkter
redovisas som intäkter och att utgifter redovisas som
utgifter i statsbudgeten, detta för att statens ekonomi
lätt ska gå att utläsa av budgeten.
I budgetlagen anges också att bruttoredovisning
ska vara huvudprincip. Finansutskottet har tidigare
flera gånger understrukit detta, men nu väljer ut-
skottsmajoriteten att se mellan fingrarna. Vid utskot-
tets utfrågning av statssekreteraren vid Finansdepar-
tementet, Curt Malmborg, angavs som enda motiv att
det var praktiskt med nettoredovisning. Betydligt
starkare argument än så krävs när man bryter mot
lagens huvudprincip. Statssekreteraren kunde väl inte
ange något annat skäl, eftersom han då hade fått er-
känna att det hela handlar om att kringgå utgiftstaket.
Fru talman! Låt mig innan jag sammanfattar få
kommentera en enskild post i tilläggsbudgeten. Mitt i
det stora flödet av utgiftsökningar väljer regeringen
att minska ett anslag, anslaget för personliga ombud
till funktionshindrade. Sett ur ett budgetperspektiv rör
det sig om en liten summa, 15 miljoner kronor, men
det är viktiga pengar för dem som skulle bli hjälpta.
Detta är inte en besparing utan enbart ett hårt slag
mot en mycket utsatt grupp funktionshindrade.
Fru talman! Det är fullt ut utnyttjade budgete-
ringmarginaler, spruckna utgiftstak, skenande utgif-
ter, minskade intäkter och ett kraftigt strukturellt
budgetunderskott i kombination med ett omfattande
budgettricksande. Det är fakta som talar sitt tydliga
språk om hur regeringens budgetpolitik ser ut i dag.
På toppen av en högkonjunktur är detta alarmerande
varningstecken. Vid en konjunkturnedgång, eller en
avmattning, är det inte längre varningstecken utan
akuta problem.
Jag vill därmed instämma i samtliga de reserva-
tioner som vi moderater har ställt oss bakom, men för
tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservatio-
nerna 1 och 3. Tack!