Fru talman! När det först gäller siffran delar jag
Harald Nordlunds uppfattning att det naturligtvis ska
vara högre biologiska värden i dag av de skogar vi
skyddar. Det tycker jag är en självklarhet. Jag är
övertygad om att det också är myndigheternas själv-
klara förutsättning. Problemet är väl inte att det inte
finns skogar att skydda, utan att det finns så många
skogar som har så höga biologiska värden. Och, fram-
för allt, om vi ska kunna återskapa urskogar för fram-
tiden, måste vi kunna skydda skogar som i dag har
höga ekonomiska värden, t.ex. därför att tallarna är
stora, raka, breda och gamla. De här skogarna är dyra
att göra om till naturreservat, men det är absolut nöd-
vändigt om vi ska kunna få urskogar tillbaka i landet.
När det gäller viltskadorna är det här en ganska
intressant debatt. Jag brukar väl i jaktdebatter anses
som den som är restriktiv med jakten. Det är faktiskt
någonting som jaktorganisationerna brukar diskutera.
För några år sedan ville man öka älgstammen rejält
för att det skulle finnas fler skottillfällen. Sedan insåg
man att det var lite tveksamt, då man hamnade i en
diskussion om hur mycket skador älgen åstadkommer
och också om hur mycket trafikskador som vi skulle
få. De förslag som finns på älgområdet tycker jag är
rätt så bra. Jag måste säga att jag inte riktigt känner
mig hemma i den här diskussionen.
Ett sätt kanske att reglera älgstammen ytterligare
kunde vara om vi fick acceptans på den rovdjurspoli-
tik som nu läggs fram och som säger att vi ska ha fler
vargar i Sverige. Det visar sig att vargen är en god
älgjägare. Visst har vi gott om älg i många skogar.
Visst är det så att älgen orsakar skador. Det är full-
ständigt glasklart. Men älgjakten är, som Harald
Nordlund vet, mycket reglerad i Sverige.