Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Skogspolitik m.m.

ÅKE SANDSTRÖM (c), 2001-01-31 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Skogsnäringen har en mycket stor

betydelse för detta land. Privatskogsbruket är utom-

ordentligt viktigt för landsbygdsutvecklingen, och

självfallet har då skogspolitiken en avgörande bety-

delse för hur vi långsiktigt kan klara en skoglig pro-

duktion i balans med naturen.

Mycket har också hänt i positiv riktning när det

gäller exempelvis skogsskötsel, metoder och skogs-

teknik. Jag tror att vi som är här i kammaren har en

stor samstämmighet om de positiva förändringarna.

Tyvärr, fru talman, har vi genom miljöbalken fått

en mängd hänsynsregler som mycket klart begränsar

och försvårar pågående markanvändning utan att

klara riktlinjer för ersättningsfrågorna i samband med

dessa inskränkningar finns. Dessutom försvåras dessa

frågor också genom att skogsbruket i dag lyder under

två olika lagrum, alltså skogsvårdslagen och miljö-

balken. Hänsynsreglerna medför, som säkert alla vet,

försenade skogsvårdsinsatser, försenade avverkning-

ar, tvingande byte av avverkningstrakter och därmed

påkallade ökade kostnader.

Låt mig, fru talman, övergå till en av våra reser-

vationer, nämligen Avsättning till återväxtåtgärder.

Grunden för en skoglig produktion är beståndsan-

läggning och återväxt, och det är den absolut vikti-

gaste insatsen. Generellt sett fungerar det hyggligt då

det gäller beståndsanläggningar och återväxtåtgärder

hos en majoritet av skogsägarna. Men klipparnas

framfart under flera år är utomordentligt allvarlig när

det gäller dessa frågor. För mig är det förvånande att

vi inte skulle kunna komma sams i kammaren om att

vidta åtgärder mot dessa.

Den lagstiftande församlingen är alltså inte beredd

att vidta någon åtgärd, och jag tycker att det är märk-

ligt. Vi behöver ingen utredningslångbänk eller ut-

värdering av skogspolitiken för att vidta en sådan

juridisk och fastighetsrättslig åtgärd. Det är vår upp-

fattning från Centerpartiet. Det gäller alltså att koppla

ansvaret för dessa återväxtåtgärder till fastigheten och

inte till, som nu, ägaren. Jag hoppas att Alf Eriksson

är beredd att ge en förklaring till den negativa inställ-

ningen till just den här förändringen.

Fru talman! Inger Strömbom berörde viltskador-

na, och det är helt rätt i sak att de är ett stort problem.

Jag tror dock personligen att de insatserna, de föränd-

ringarna, ska lösas i lokala samråd. Vi har nämligen

så enormt stora variationer över landet, och centrala

detaljregler kan slå fel. Det är en kommentar till just

de tankegångarna.

Fru talman! Även reservatsfrågorna har behand-

lats i betänkandet och även tidigare i debatten här. Jag

ska bara kort ge uttryck för några synpunkter. I acce-

lererande fart berör dessa frågor mängder av mark-

ägare. En del kallar det reservatshysteri, och jag är

beredd att i vissa stycken hålla med om detta. Det

som är mest anmärkningsvärt och allvarligt är myn-

digheternas framfart och bemötande av enskilda

människor. Det är icke värdigt detta år 2001. Jag har

fått exempel från hela landet som talar om att det är

en mycket märklig hantering av frågorna.

Omfattningen måste också ifrågasättas för vissa

områden i landet. Min partikamrat Rigmor Stenmark,

som var anmäld till debatten, har fått förhinder. Hon

skulle också ha berört dessa frågor, men är som sagt

förhindrad.

Reservatsavsättningarna ska bygga på invente-

ringar. Precis som Inger Strömbom sade har vi fått

den nyligen avslutade inventeringen av nyckelbioto-

per, som pekar på att man har uppskattat fel med

400 %. Det är en ganska stor avvikelse. Det är alltså

nu 800 000 hektar som är avsatta och har nyckelbio-

topskydd.

Jag har ytterligare en siffra som pekar på omfatt-

ningen. I en av kommunerna i mitt hemlän Väster-

botten är 62 % av ytan belagd med någon form av

förbud mot markanvändning. Jag påstår att en död

hand över stora områden inte föder någon bygd. För

norra Sveriges del vill jag klart uttala att vi har fått

nog av reservat. Jag hoppas, också för den biologiska

mångfaldens skull, att avsättningarna sprids bättre

över hela landet när det gäller reservaten.

Carl G Nilsson, bl.a., har tidigare berört gräns-

dragningen mot den fjällnära skogen. Det är helt rätt.

Tyvärr är reservationen skriven på ett sådant sätt att

man bara har tagit med en liten del av den faktiska

skogsgränsen. Om det inte vore så skulle jag ha varit

beredd att stödja reservationen.

Med det anförda yrkar jag bifall till reservationer-

na 1 och 3.

Debatten

Hämtad sida: 43

43 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ÅKE SANDSTRÖM (c): Skogspolitik m.m. (2001-01-31) — PRESS0