Fru talman! Det har sagts tidigare, och det förtjä-
nar att sägas igen - skogen är vårt gröna guld. Vi har
all anledning att känna oss stolta över förvaltningen
av vårt gröna guld. Vi har förvaltat det så väl att det
ständigt stiger i värde. Tillväxten ökar. Det gäller inte
bara materiellt sett, utan vi har mycket stora biologis-
ka värden i våra skogar. Vi har kommit ganska långt
med att bevara dem för framtida generationer.
Skogsstyrelsens konsekvensanalys SKA 99 visar
att vi har en fortsatt stor produktionsvolym att ta ut ur
våra skogar samtidigt som vi tar nödvändiga miljö-
hänsyn. Skogsstyrelsen har gjort prognoser om till-
växten i våra skogar vid olika grader av miljöhänsyn.
Resultatet visar att vi kan öka avverkningarna vid alla
de fyra analyserade nivåerna av hänsyn, och detta
utan att vi tär på vårt virkesförråd. Slutsatsen man kan
dra är att vi kan nå både det uppsatta miljömålet och
produktionsmålen i 1994 års skogsvårdslag.
Fru talman! Det är alltså betydande värden som vi
nu behandlar. Vi får närmare 100 miljarder kronor i
intäkter från skogen varje år. Vi måste iaktta en viss
varsamhet när vi behandlar dessa frågor. Felaktiga
beslut kan få långtgående konsekvenser eftersom
omloppstiden i skogen är mycket lång - i norra Sve-
rige över 100 år.
Jag kan konstatera att vi har en ganska stor poli-
tisk enlighet i allmänhet när det gäller skogspolitiken.
Jag är övertygad om att det gynnar landets intressen
på detta område.
Riksdagen har under de senaste åren avsatt stora
belopp för att värna den biologiska mångfalden, inte
minst i skogen. Det handlar om medel för avsättning-
ar till biotopskydd. Då gäller det främst mindre om-
råden. Men det handlar också om införande av reser-
vat på områden som är större, och då biotopskyddet
inte räcker till. Det framgick av budgetbeslutet före
jul att det finns avsevärda medel avsatta för detta
ändamål flera år framåt.
Skogsstyrelsen genomför en informationskam-
panj, Grönare Skog, med statliga medel. Av vad som
hittills framkommit är kampanjen mycket framgångs-
rik. Det är många skogsägare, både aktiva och en del
passiva, som deltar. Vi har kunniga skogsägare och
skogsbrukare i vårt land. Med denna kampanj fördju-
pas dessa kunskaper och når en större bredd hos dem
som ska förvalta våra skogar i framtiden.
Vi har nu sex års erfarenhet av den nya
skogsvårdslagen. Det kan tyckas vara en kort tid i
dessa sammanhang, Harald Nordlund. En utvärdering
är redan genomförd. Den behandlade vi här i kamma-
ren våren 1999. Utvärderingen gjordes av Skogssty-
relsen 1997, dvs. tre år efter det att lagen hade trätt i
kraft.
I år genomför Skogsstyrelsen den andra utvärde-
ringen, bl.a. om ifall vi nu har uppnått de båda jäm-
ställda målen miljö och produktion. Precis som det
beslutades när skogsvårdslagen antogs - att en utvär-
dering ska ske varje mandatperiod - så kommer rege-
ringen att redovisa årets utvärdering för riksdagen.
Det kommer att ske nästa år.
Skogsstyrelsen har för utskottet redogjort för sina
prioriteringar när det gäller årets utvärdering. Det har
visat sig att 20 % av hyggena inte uppfyller lagens
krav på åtgärder för återväxten. Därför ligger de här
frågorna högst i prioriteringen. Avsikten är att Skogs-
styrelsen ska analysera vilka orsaker som ligger bak-
om detta och förhoppningsvis - vilket jag är överty-
gad om - lämna förslag på åtgärder för att förbättra
återväxten. En annan fråga som prioriteras är den
bristande skogsgallringen. Den kommer också att
uppmärksammas.
Fru talman! I betänkandet behandlas 44 motion-
syrkanden från den allmänna motionstiden. Som jag
tidigare har nämnt pågår en utvärdering av
skogsvårdslagen. Med tanke på att vi behöver ett
helhetsunderlag när vi fattar så viktiga beslut som
dem om skogsvårdspolitiken så anser utskottsmajori-
teten att vi bör avvakta med besluten till dess att ut-
värderingen är klar. De flesta av de frågor som tas
upp i motionerna kommer på ett eller annat sätt att
behandlas i utvärderingen. De återkommer alltså till
riksdagen, och då med ett utförligt underlag.
Kjell-Erik Karlsson och Vänsterpartiet begär i re-
servation nr 2 en översyn av skogsvårdslagen när det
gäller val av plantmaterial. Han hänvisar till storm-
fällningen av gran i Skåne i december 1999. Jag tror
inte att det hjälper med en ändring av lagen i den här
frågan eftersom det redan finns tillämpningsföre-
skrifter om ett ståndortsanpassat skogsbruk. Man ska
alltså använda plantmaterial som är anpassat till de
naturliga förutsättningarna. I det aktuella fallet var det
gran som 1968 och 1969 planterades efter stormfäll-
ningen 1967. Det finns alltså en del gamla synder på
området, men de har som sagt några år på nacken. I
det aktuella fallet har riksdagen anslagit 30 miljoner
kronor under tre år för att stödja en plantering av
lövträd i området.
I kammaren behandlade vi frågan om avsättning
till tillväxtåtgärder 1999. Det dyker upp fall då och då
där markägaren säljer fastigheten efter en stor av-
verkning utan att återplantera. Jag håller med Åke
Sandström om att det skulle vara en stor fördel om
säkerheten för återväxtåtgärder kunde följa fastighe-
ten och inte ägaren. Men detta är en juridiskt kompli-
cerad fråga. Den bereds nu av regeringen, och den
ska återkomma nästa år i samband med uppföljning-
en.
Jag blir något förvånad när Harald Nordlund så
distinkt avfärdar vår nuvarande skogsvårdslag som
om den skulle vara ett totalt misslyckande. Att vi inte
nått högt uppsatta mål inom skogspolitiken på tre år
är inte förvånande när man har en omloppstid i sko-
gen på 60-120 år. Som jag har nämnt håller vi fortfa-
rande på med informationskampanjer, Grönare Skog
osv., för att bredda kunskapen i skogsbruket. Därför
ser i alla fall jag med spänning fram emot den utvär-
dering som görs i år. Nu har det i alla fall gått några
år till, och nu får vi se hur långt vi har kommit. Som
tidigare framgått av debatten har det ju hänt rätt
mycket under de här åren när det gäller avsättning till
både biotopskydd och reservat.
Övriga reservationer är sådana som återkommer i
ett eller annat sammanhang. De är antingen under
utredning eller utvärdering. Det är lämpligt att be-
handla dem när de kommer tillbaka och är genom-
lysta.
Fru talman! Jag yrkar därför avslag på samtliga
reservationer och bifall till hemställan i utskottets
betänkande.