Herr talman! Framtiden finns på den moderna
landsbygden. Det uttrycket använder jag gärna. Det
kan beskriva något helt annat än kanske jordbruk. Det
kan gälla kombinationen av en god boendemiljö och
distansarbete med hjälp av snabba telekommunikatio-
ner. Uttrycket "Framtiden finns på den moderna
landsbygden" kan också beskriva allt det nödvändiga
som jordbruket ger, något som behandlas i dag.
Vi i Centerpartiet anser att jordbruket är en fram-
tidsnäring. Genom sin produktion ger jordbruket
livsmedel, bioenergi och andra råvaror. Dessutom
skapar ett livskraftigt jordbruk ett öppet och levande
kulturlandskap. Givetvis anser vi också att jordbruket
är av stor och avgörande betydelse för sysselsättning-
en i stora delar av landet.
Primärproduktionen i jordbruket och förädling är
en viktig bas för ekonomin i många kommuner. Vi i
Centerpartiet har uppfattningen att livsmedelsproduk-
tionen skall bidra till en uthållig tillväxt.
Efter EU-inträdet agerade det svenska jordbruket
på en fri EU-marknad för livsmedel. För att denna
konkurrens, som många andra har talat om, skall
fungera krävs det så likvärdiga villkor som möjligt i
förhållande till andra EU-länder, särskilt de som lig-
ger nära oss.
Det svenska jordbrukets lönsamhet är för närva-
rande inte riktigt så god som den skulle behöva vara.
Detta vet vi. Beräkningar har gjorts som visar att om
lantbrukarna hade haft samma lönsamhet som i Dan-
mark skulle den sammanlagda nettoinkomsten ha
legat väsentligt högre. En del av ansvaret för att för-
bättra lönsamheten i det svenska lantbruket ligger på
näringen själv. Men denna näring påverkas också i
mångt och mycket av politiska beslut.
Under de senaste åren har Centerpartiet träffat
uppgörelser med regeringen på jordbruksområdet i
syfte att förbättra det svenska jordbrukets konkurrens-
läge. En viktig fråga för Centerpartiet och, tror jag,
för många andra partier här i riksdagen har varit att
utnyttja miljöstödet, som framförhandlas med EU. I
och med denna budget skapas ett utrymme för att
utnyttja hela miljöstödsramen. Det ser jag som en stor
framgång och jag tror också att det är väldigt viktigt.
Tidigare har ju reglerna diskuterats mycket.
Björkska utredningen har man också pekat på. I
den utredningen tas vissa frågor upp som har särskild
betydelse för livsmedelssektorns omställning och
expansion. Jag har väl inte lusläst utredningen. Där-
emot har jag skummat igenom den. Utredningen an-
das en offensiv hållning och optimism. Temat är En
livsmedelsstrategi för Sverige. Ett antal åtgärder fö-
reslås, t.ex. ett rimligt exportstöd och forsknings- och
utvecklingsprogram som främjar livsmedelssektorns
expansion. Utredningen har också haft i uppgift att
lägga fram förslag till åtgärder som behöver vidtas för
att svenskt lantbruk skall ha jämbördiga villkor med
omvärlden. Där föreslås en rad saker, bl.a. att jord-
bruket i beskattningshänseende skall få samma villkor
som tillverkningsindustrin vad gäller el m.m.
I likhet med vad som sagts i Lennart Brunanders
inlägg i debatten tidigare anser jag att många förslag i
utredningen bör omsättas i praktisk handling så fort
detta är möjligt.
Jag vill också beröra djurdataregistret, i vardags-
lag kallat kopassen. Även om beslutet redan fattades i
samband med tilläggsbudgeten berörs frågan också i
detta betänkande. Bakgrunden till registret är stora
problem med BSE eller galna ko-sjukan i EU. Cen-
terpartiet har under lång tid arbetat för att kött skall
ursprungsmärkas. Det skall det göras nu, till en början
frivilligt, därefter obligatoriskt. Då måste man ha ett
system som gör att det finns en trovärdig ursprungs-
märkning. Däremot anser Centerpartiet att finansie-
ringen av systemet, i och med att jordbruket konkur-
rerar på en gemensam EU-marknad, bör vara likvär-
dig mellan medlemsländerna. Enligt uppgift finansie-
ras systemet över statsbudgeten i vissa länder. Det
borde övervägas också för Sveriges del.
Centerpartiet har framhållit det olämpliga i att
belasta näringen med ytterligare avgifter innan Björk-
ska utredningen har lagt fram sitt slutbetänkande. Vi
förordar därför att regeringen skulle återkomma med
en helhetslösning i fråga om djurregister när Björkska
utredningens förslag framlagts. Dessutom anser vi att
man inte behöver krångla till reglerna som man har
gjort. Det hade också Carl G Nilsson beskrivningar
om. Jag vet inte om regeringen och Jorbruksverket
har hjälpts åt, men jag tycker att man borde kunna
göra det litet mera praktiskt. Förhoppningsvis får man
en del råd på vägen av alla som hör av sig om detta.
Jag vill även kort beröra avverkningsreglerna i
skogsvårdslagstiftningen. Under senare år har debat-
ten där varit omfattande. De nuvarande undantagen
från ransoneringsreglerna har ansetts gynna ett oseri-
öst skogsbruk och skapat en marknad för skogsinköp i
spekulationssyfte. En sådan utveckling är ju olycklig.
Undantaget från ransoneringsreglerna har regeringen
nu ändrat. Det gäller brukningsenheter mindre än 50
hektar. Det anser vi är en utveckling i rätt riktning,
men vi anser att gränsen bör gälla för brukningsenhe-
ter som är mindre än 20 hektar. Jag vill därmed yrka
bifall till reservation 4.
Jag vill avslutningsvis nämna något om livsme-
delsfrågorna, som tas upp i budgeten, bl.a. salmonel-
lafrågan. Jag vill ta tillfället i akt och säga att det är
viktigt att den följs. Vi har förordat i interpellations-
debatter osv. att man upprättar en tillfällig gränskon-
troll tills intygen fungerar. Det är inte bra som vi har
det nu, att det kommer in salmonellasmittat kött i
landet. Jag vet att man har ålagt kommunerna att öka
kontrollen, men det är inte så jätteenkelt i alla kom-
muner, såsom jag har uppfattat tidningsskriverier. Det
är en risk att vi får en spridning ändå. En del kommu-
ner har varit duktiga. Göteborg startade ett stort pro-
gram, men sedan finns det små kommuner som inte
haft samma möjligheter. Det är väldigt viktigt att vi
håller kontroll på salmonellafrågan. Därför ville jag
nämna den.
Därmed tackar jag för ordet, herr talman.