Fru talman! Självfallet är det allra bäst så länge
man kan klara sig utan läkemedel, men förr eller
senare lär de flesta av oss komma i den situationen att
vi behöver ett eller annat recept. Ganska många män-
niskor hamnar i den situationen. De är så pass många
att läkemedelskostnaderna har ökat mycket kraftigt de
senaste tio åren. Nästan en fördubbling av kostnader-
na har skett.
Alltfler äldre ska ha läkemedel. Många ska ha del
av de nya, bättre preparat som introduceras. Det finns
många orsaker till att kostnaderna har ökat. En del av
de ökade kostnaderna för läkemedel har också möj-
liggjort effektiviseringar inom sjukvården, som tidi-
gare har sagts här.
Samtidigt vet vi att det fortfarande förekommer
underförskrivning av vissa preparat - men framför
allt överförskrivning av många läkemedel. I Sverige
får varje människa ungefär fem recept per år. I Frank-
rike är det ungefär 30 recept per år. Ingenting säger
att den franska vården skulle vara sex gånger bättre
för det.
Det finns således oerhört mycket att göra ute i
vården för att få en bättre läkemedelsanvändning, och
det finns mycket att göra för att få bättre följsamhet
från patienter till den förskrivning som faktiskt sker.
Ett stort problem i svensk vård är att en stor del av de
läkemedel som förskrivs inte används på avsett sätt.
Det är därför glädjande när man i ett nummer av
Landstingsvärlden kan läsa att det nu pågår samar-
betsprojekt inom vården som just syftar till att för-
bättra följsamheten hos patienterna för de förskriv-
ningar som faktiskt sker. Ute i vården har man en stor
uppgift när det gäller att förbättra hur det faktiskt
fungerar. Det är inte minst läkemedelsgenomgångar
som behövs på de allra flesta äldreboenden i det här
landet. Alltför ofta tvingas vi ta del av rapporter som
talar om hur många burkar som hittas hos framför allt
äldre patienter.
Det är viktigt att vården tar sig an det vården kan
göra för att få en bättre förskrivning, få fram rätt
läkemedel vid rätt tillfälle som någon har sagt, men
också att följsamheten från patienterna till de ordina-
tioner som ges faktiskt blir bättre.
Fru talman! Även propositionen om en ny läke-
medelsförmån som behandlas i betänkandet innehål-
ler ett flertal förslag som kommer att bidra till en
effektivare läkemedelsanvändning och bättre möjlig-
heter till uppföljning av läkemedelskostnaderna.
Sverige har hitintills varit unikt i avseendet att alla
godkända läkemedel med automatik har inordnats i
förmånssystemet och i subventionssystemet. I framti-
den blir det den nya Läkemedelsförmånsnämndens
uppgift att aktivt pröva att ett läkemedel är kostnads-
effektivt och tillför marginalnytta. Om det finns flera
likvärdiga och utbytbara preparat ska det billigaste
läkemedlet användas i normalfallet. Apoteket får en
mycket viktig roll i det här sammanhanget.
Användningen av generika och parallellimport är
klart mindre i Sverige än i jämförbara länder. Med det
beslut som kommer snart kring det här betänkandet
kommer vi att få se en klart ökad användning av ge-
nerika och parallellimporterade läkemedel - det är jag
övertygad om - vilket är positivt.
Mycket mer återstår att göra när det gäller att an-
vända modern teknik i läkemedelshanteringen. Elek-
troniskt förskrivarstöd och elektronisk receptöverfö-
ring måste bli en verklighet inom de närmaste åren i
den svenska vården. Arbetsplatskod, och i en framtid
förhoppningsvis förskrivarkod, kommer att ge in-
strument för ge en klart bättre möjlighet till uppfölj-
ning på läkemedelsområdet.
Trots dagens betänkande finns det dock ganska
många återstående frågor när det gäller läkemedels-
användningen i det här landet. Det är därför glädjande
att regeringen i propositionen annonserar att den har
för avsikt att särskilt utreda läkemedlens miljöpåver-
kan och formerna för läkemedelsreklam.
Från en del debattörer har det i anslutning till pro-
positionen sagts att om man antar de här förslagen
innebär det risker för forskningen omkring läkemedel
i Sverige och risker för den svenska läkemedelsindu-
strin. Jag har svårt att hänga med i det resonemanget.
Om vi har ett system i Sverige som tillser att det finns
kompetent personal till forskningen och om vi tillser
att det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fortfa-
rande är ett bra system att utprova läkemedel i så är
jag övertygad om att detta tillsammans med duktiga
företag kommer att än mer accentuera Sverige som en
framstående läkemedelsnation som har ett betydande
exportöverskott av läkemedel.
Det finns hela 36 reservationer - nästan samtliga
från de borgerliga partierna - fogade till betänkandet.
Jag ska helt kort kommentera några av dem.
Moderaterna återupprepar sin trollformel från sitt
budgetalternativ - att man ska spara tre miljarder
kronor på läkemedelsområdet. Detta gör man i ett
läge när vi inom en snar framtid får ännu fler äldre,
som kommer att behöva läkemedel. Det känns som
ett sömnpiller att behöva ta del av den här fromma
förhoppningen från moderat sida än en gång.
Moderaterna vill att den behandlande läkaren ska
avgöra om en patient ska få sitt läkemedel subventio-
nerat eller inte. Ett sådant system skulle kunna leda
till klara orättvisor mellan olika patienter. När det blir
fråga om bedömningar från enskilda individer finns
det självfallet en risk att patienter kommer att be-
handlas olika i det här landet, och det kan jag natur-
ligtvis som socialdemokrat inte ställa upp på.
Moderaterna vill ha fri prissättning på läkemedel.
En sådan politik skulle säkerligen leda till stora orätt-
visor. Personer i glesbygd skulle få betala ett klart
högre pris för sina läkemedel än personer som bor i
storstadsområden. Som socialdemokrat kan jag själv-
fallet inte heller ställa upp på en sådan politik.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i
betänkandet och avslag på samtliga reservationer.