Herr talman! I detta betänkande behandlas rege-
ringens skrivelse till riksdagen angående redogörelse
för den svenska exportkontrollpolitiken och exporten
av krigsmateriel under år 2000. Jag yrkar bifall till
utrikesutskottets förslag i betänkande nr 14.
Den svenska krigsmaterielexporten är omgärdad
av restriktiva nationella regler. Krigsmateriel får
varken tillverkas i landet eller exporteras utan till-
stånd, och all försvarsindustriell utlandssamverkan
förutsätter tillstånd. Två övergripande kriterier med-
ger dock utförsel eller samverkan: dels att utlands-
samverkan är erforderlig för att tillgodose det svenska
försvarets behov av materiel eller kunnande eller är
säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte
står i strid med principerna eller målen för den svens-
ka utrikespolitiken.
Tillstånd till följdleveranser ska inte ges om det
finns ovillkorliga hinder, dvs. om de strider mot in-
ternationella överenskommelser som Sverige biträtt,
mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller folkrättsliga
regler om export.
EU:s gemensamma uppförandekod för vapenex-
port från år 1998 innehåller kriterier för export och är
en minsta gemensamma nämnare på exportkontrol-
lområdet. Medlemsstaterna kommer enligt denna kod
att göra sitt yttersta för att uppmuntra andra vape-
nexporterande länder att ansluta sig till uppförande-
kodens principer. Arbetet för en internationellt sam-
ordnad restriktiv syn på vapenexport är en god freds-
främjande åtgärd som bör förstärkas.
Fr.o.m. den 1 januari i år finns det även en förord-
ning från Europeiska rådet om kontroll av produkter
med dubbla användningsområden kompletterad med
en svensk lag. Syftet med EG-förordningen har varit
att så långt som möjligt etablera fri rörlighet för kon-
trollerade produkter inom den inre marknaden, samti-
digt som de olika nationella kontrollerna av export till
tredje land stärks och harmoniseras.
Herr talman! Några fakta om den begränsade ex-
porten av krigsmateriel under år 2000 kan nämnas.
Dess andel av den totala varuexporten är 0,55 %.
Värdet för år 2000 av beviljade utförseltillstånd ligger
mycket nära genomsnittet för den redovisade tolvårs-
perioden. Värdet av exportleveranserna var 4,3 mil-
jarder kronor. Exporten motsvarade 39 % av för-
svarsindustrins totala försäljning. Övrig krigsmateriel
minskade med 63 %, och krigsmateriel för strid öka-
de med 119 %. Dock måste man här hålla i minnet
att enstaka försäljningar ett år kan leda till kraftiga
svängningar i statistiken.
Herr talman! Vid behandling av förslaget till ny
krigsmateriellag hösten 1992 ställde utrikesutskottet
sig bakom att det är viktigt att Sverige under kris och
krig självt måste kunna tillverka och underhålla va-
pen och annan materiel och att en inhemsk för-
svarsindustri utgör en väsentlig tillgång i den svenska
säkerhetspolitiken.
Försvarsutskottet betonade samtidigt att en in-
hemsk industri bidrar till att skapa respekt för vår
vilja och förmåga att föra en långsiktig och konsek-
vent försvarspolitik, att den ger oss förmåga att vid-
makthålla och vidareutveckla anskaffade system och
ger oss möjlighet att förbättra försvarsförmågan i ett
skymningsläge.
En inhemsk försvarsindustri är av stor försvars-
politisk betydelse. Exporten, utifrån den restriktiva
svenska lagstiftningen, bidrar till att upprätthålla och
vidareutveckla svensk kompetens och kapacitet och
medför att försvarsindustrin uppfattas som en intres-
sant partner i internationella sammanhang. Stabilitet
och långsiktighet är nyckelord i sammanhanget!
Herr talman! Kristdemokraterna anser att det
svenska försvarets främsta uppgift är att försvara
landet mot väpnat angrepp och att värna vår fred,
frihet och säkerhet. Därmed erkänner vi värdet av en
inhemsk försvarsindustri som en säkerhetspolitisk
tillgång. För att möta morgondagens hot och risker
utifrån de fyra huvuduppgifterna måste det svenska
totalförsvarets materielförsörjning säkerställas och
vara i fas med den snabba teknikutvecklingen. Sveri-
ges militära alliansfrihet bygger på att vi har tillräck-
lig inhemsk kompetens och kapacitet att utnyttja och
underhålla vår försvarsmateriel.
Försvarsmaktens anpassningsförmåga är beroende
av försvarsindustrins tekniska kompetens. Svenskt
deltagande i fredsfrämjande insatser medför ökade
krav på samverkansförmåga, vilket underlättas av
internationellt försvarsmaterielsamarbete.
Genom ett europeiskt försvarssamarbete och för-
svarsmaterielsamarbete stöds den svenska försvars-
politiken, och vi undviker att hamna i ett läge med ett
omfattande och ensidigt utlandsberoende. Alternati-
vet till en internationell samverkan inom försvarsma-
terielområdet är inte en fortsatt bred svensk för-
svarsindustri utan en krympande och på sikt utraderad
försvarsindustri.
Herr talman! Kristdemokraterna anser det vara
värdefullt att Sverige internationellt fortsätter att
verka för ökad kontroll och öppenhet på det här om-
rådet. Regeringens skrivelse, årsboken från ISP, lik-
som dess hemsida, och årsrapporten utifrån EU:s
uppförandekod sprider kunskap om exporten. Sverige
rapporterar till FN:s register om sin import och export
av tyngre vapen. Nyheterna i årets skrivelse är dels en
tabell över beviljade utförseltillstånd fördelade på
länder, dels en förteckning över exporterad krigsma-
teriel fördelad på länder enligt krigsmaterielförteck-
ningens huvudområden. Det går med andra ord att
utläsa vilken typ av materiel som olika länder köpt.
Herr talman! Respekten för mänskliga rättigheter
är en central utgångspunkt vid tillstånd för export. De
svenska riktlinjerna kräver en helhetsbedömning vid
export, och den parlamentariska insynen tillgodoses
via Exportkontrollrådet. Avslutningsvis konstaterar
jag att det råder en bred politisk samsyn kring svensk
försvarsmaterielproduktion och vapenexport. Det
visar utskottets redovisning av de motionsyrkanden
som behandlas.