Herr talman! Denna dag firar vi FN-jubileet, med
anledning av skapandet av FN som en global organi-
sation för världens stater. Vi har här i riksdagen hed-
rat FN:s födelse genom tal och musik, och vår talman
har för riksdagens räkning lyft fram FN:s betydelse.
Talmannen pekade på de stora framgångar som FN
har haft men också på de problem som FN har stött
på i sin verksamhet och som finns i dag.
Ett av de stora problemen, som jag ser saken, som
FN inte har kunnat råda bot på är den militära upp-
rustningen i världen. Förvisso har man på flera områ-
den lyckats begränsa den militära upprustningen. Det
exempel som flera framhållit här, arbetet kring lätta
vapen, är en klar framgång. Jag är glad över att alla
partier i riksdagen har engagerat sig i frågan och kan
bidra till en minskning av förekomsten av lätta vapen.
Trots det måste man säga att den militära upprust-
ningen och det faktum att världen satsar så oerhörda
resurser på militär utrustning är ett stort bakslag för
dem som arbetar för fred. Beklagligtvis finns också
en viktig roll i den delen för svensk krigsmaterielex-
port - genom sin export bidrar ju också Sverige till
militär upprustning världen över.
Vi i Vänsterpartiet tycker att det är befogat att vi
en dag som denna då vi firar FN-dagen kunde ägna en
tyst minut åt dem som fallit offer för svensk krigs-
materielexport. Vi vet ju att det är många som har
dödats eller skadats just på grund av svenska vapen.
Inte är det bättre att falla offer för vapen från andra
länder, men det känns extra beklagligt för oss som
svenskar att också vi deltar i detta.
Berit Jóhannesson har tidigare här för Vänster-
partiets del lyft fram våra betänkligheter och även de
förändringar som vi vill se när det gäller lagen om
krigsmaterielexport. Dessutom gäller det tillämpning-
en på olika sätt.
Jag ska helt kort uppehålla mig vid vad jag ser
som ett särskilt svårt problem, nämligen följdleveran-
serna. Där accepterar vi som land inte export av nya
system till länder som är diktaturer eller som befinner
sig i väpnad konflikt. Beklagligtvis kan vi exportera
till länder som redan har kontrakt - tolkningen av vad
som är följdleveranser är där oerhört vid.
Hösten 1997 tillsattes en utredning vad gäller
följdleveransbegreppet, och ett betänkande leverera-
des något år senare. Det konstaterades att följdleve-
ransbegreppet kan användas i stort sett i vilka situa-
tioner som helst.
Vi ser nu konsekvenserna av den tillämpningen.
Indien, som har nämnts som exempel tidigare, har
stått i fokus under hösten. Från svensk sida har man
godkänt att Bofors får sälja upp till 3 000 kanoner till
Indien, vilket är betydligt fler än tidigare. Man hänvi-
sar till följdleveranser. Enligt den reservation som
Vänsterpartiet har avgett är det angeläget att se till att
ett godkännande av följdleveranser genomgår samma
förfarande som gäller för beslut att godkänna leveran-
ser av nya system. Det är alltså väldigt tveksamt om
det rör sig om följdleveranser eller inte.
Från majoriteten framhåller man att Sverige måste
vara en trovärdig part i affärer, att Sverige inte kan
bryta ingångna kontrakt osv. Men detta är en före-
vändning som inte håller i längden. Sveriges anseen-
de och trovärdighet när det gäller mänskliga rättig-
heter borde väga tyngre. Det faktum att vi exporterar
till Indien, som är en stat som befinner sig i en väp-
nad konflikt med Pakistan, är otvetydigt. Jag anser att
följdbegreppet inte borde kunna användas vid export
till Indien och även till andra länder.
Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till
Vänsterpartiets reservation nr 4 om följdleveranser.