Herr talman! Jag måste tillstå att jag är något kon-
funderad över Carina Häggs frågor. Hon sade att
Berit Jóhannesson skulle ägna sig åt rena spekulatio-
ner och vara ute på hal is. Det som Berit Jóhannesson
tog upp i sitt anförande var välgrundad oro och olika
rapporter som har inkommit. Jag fick den uppfatt-
ningen att Carina Hägg tillstod att oron när det gäller
t.ex. uran var befogad, men då har jag tydligen inte
förstått Carina Hägg fullt ut.
När det gäller detta med att vi tillsammans från
olika partier skulle ha ingått en överenskommelse om
att låta oss företrädas av representanter för försvarsut-
skottet måste jag tillstå att jag inte har någon insyn i
hur olika partier har hanterat den frågan. Jag vet bara
hur Vänsterpartiet har gjort. Vi fann det vara lämpligt
att i just den här debatten låta en av våra företrädare
för försvarsutskottet hålla huvudanförandet. Det beror
inte på att vi från utrikesutskottet har avhänt oss frå-
gorna. Vi anser att detta i högsta grad är en fråga för
utrikesutskottet, men det är också en fråga som i lika
hög grad berör kunniga personer som sitter i för-
svarsutskottet.
Herr talman! Men jag tycker inte att jag har fått
svar från Carina Hägg om detta med följdleveranser.
Det är inte ett nytt problem som har uppstått under
hösten 2001. Det här problemet har vi levt med väl-
digt länge i och med riktlinjernas utformning där man
accepterar följdleveranser. Jag undrar: Känner Carina
Hägg inte någon tveksamhet inför följdleveranser?
Kan hon inte se att de skapar just de problem som jag
och andra har beskrivit?