Fru talman! Jag vill fråga Erik Åsbrink några sa-
ker.
Vänsterpartiet har varit mycket kritiskt mot den
sysselsättningspolitik som regeringen har fört. Den
har varit passiv, man har satsat på budgetsanering. Vi
fick en tillväxtproposition utan förslag. Det ligger en
vårbudget utan sysselsättningstilläggsförslag. Vi lade
fram ett 20-miljarderspaket. Jag är tacksam över att
det ändå kommer någonting nu som innebär satsning-
ar framåt. Men proceduren har vi varit mycket kritis-
ka mot - att hasta fram svåra frågor, delvis av lag-
stiftningskaraktär på det här sättet, i snabba nattliga
förhandlingar. Det kommer att bli en kort berednings-
tid för riksdagen. Tycker Erik Åsbrink att det är ett
bra sätt att arbeta på? Hade det inte varit bättre att ta
ett samlat grepp under våren i en långsiktig politik
som kombinerar ekonomisk politik, näringspolitik och
arbetsmarknadspolitik?
När är det meningen att vissa åtgärder skall börja
gälla? Är det någonting som kommer att gälla före
1997, så att det verkligen blir meningsfullt med ett
kraftfullt arbete i riksdagen?
När det gäller åtgärder i kommunerna hörde jag
inte någonting som skulle underlätta arbetet i kom-
munerna och avhjälpa den sysselsättningsnegativa
utveckling som vi har.
Jämställdhetsperspektivet: Jag hörde ingenting om
satsningar på kvinnosysselsättning.
Arbetstidsfrågan: Jag hörde ingenting om initiativ
som skulle ta sikte på att börja förkortningen av ar-
betstiden.
Näringslivets ansvar: Varför skall näringslivet,
som dragit nytta av stora devalveringsvinster bl.a.
beroende på devalveringen av kronan, inte ta ansvaret
för praktik, lärlingsutbildning, kompetensutveckling,
anpassade arbetsplatser för människor med arbetsska-
dor?
Till sist: Hur skall man kunna lyfta Sverige syssel-
sättningsmässigt om man inte har en bredare bas?
Fackföreningsrörelsen är med all rätt mycket besvi-
ken. A-kasseförslaget återupprepas såvitt jag förstår
med avindexering som finansieringsgrund för 80 %.
Då blir det en chimär och hårdare krav på arbetsvill-
kor. Det måste till en bredare bas. Västerpartiet kan
där ta på sig sin del. Vi är inte entydigt negativa till
dessa förslag. Det finns mycket när det gäller närings-
politik, regionpolitik och utbildningspolitik som vi
kan ställa upp på. Kom igen med bättre förankrade
förslag, Erik Åsbrink!