Fru talman! Regeringen lägger i dag två proposi-
tioner på riksdagens bord angående sysselsättnings-
politiken och den ekonomiska politiken. Jag vill här ta
tillfället i akt att kort informera riksdagens ledamöter
om det huvudsakliga innehållet i dessa båda proposi-
tioner.
Vi har lagt fast ett mål att halvera den öppna ar-
betslösheten till 4 % år 2000. Vi bedömer att den
utvecklingen inte kommer att uppnås utan att ytterli-
gare ekonomisk-politiska åtgärder föreslås. Vi presen-
terar i den ena av de två propositionerna ett antal
förslag som har den inriktningen.
Det handlar om en reformerad arbetsmarknads-
politik. Vi lägger fast ett fåtal tydliga mål för Arbets-
marknadsverket. Vi omfördelar resurser från central
nivå till lokal nivå. Det handlar om att stärka arbets-
förmedlingarna som jobbar i fronten med att hjälpa
människor som har blivit arbetslösa att få nya jobb.
Vi öppnar upp en möjlighet för 40 000 äldre ar-
betslösa - människor som är 55 år och äldre - att få
jobb med a-kasseersättning i kommuner, i landsting
och i staten. Vi slår fast att det skall utarbetas indivi-
duella handlingsprogram för de arbetslösa, i nära
samarbete med arbetsförmedlingarna. Vi slår fast att
arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställnings-
försäkring och markerar att vi skall ha en bortre pa-
rentes om tre år.
Hela inriktningen i det här paketet är att förhindra
att människor hamnar i den situationen. Genom en
lång rad insatser, som jag skall beskriva, är syftet att
så få människor som möjligt över huvud taget skall
komma i den situationen att den bortre parentesen slår
till.
Vi aviserar kommande förslag om reformer av ar-
betslöshetsförsäkringen. Där ingår att höja arbetslös-
hetsersättningen från 75 % till 80 % från den 1 januari
1998, och att denna åtgärd i sin helhet skall finansie-
ras inom a-kassan.
Vi beskriver en tänkt finansiering av denna höj-
ning, men vi öppnar också upp en möjlighet. Om det
kommer andra och bättre förslag till finansiering är vi
beredda att beakta detta. Om så inte blir fallet avser vi
att återkomma med konkreta förslag utifrån de riktlin-
jer vi har aviserat.
Vi konkretiserar nu den stora utbildningssatsning-
en. Det är den största utbildningssatsning som har
genomförts i modern tid i Sverige. Det handlar om
100 000 platser i den reguljära vuxenutbildningen,
och det handlar om 30 000 platser i högskolor och på
universitet - inte minst i de mindre regionala högsko-
lorna ute i landet. Vi beskriver också i dag hur vi har
tänkt att de 30 000 platserna skall fördelas över lan-
det.
Jag är övertygad om att detta kommer att innebära
en mycket kraftfull injektion till de orter, och till de
regioner som omger dessa orter, som får det här stora
tillskottet av nya utbildningsplatser. Det handlar om
40 % eller mer i ökning av utbildningsplatserna på
dessa högskolor. Till denna stora satsning kopplar vi
en finansiering för dem som skall gå en utbildning
upp till tre år.
Vi har den uppfattningen att en mycket stor del,
sannolikt flertalet, av de nya jobb som skall skapas
under de kommande åren skall skapas i små och me-
delstora företag och i nya företag. Vi föreslår därför
en rad åtgärder som skall stimulera dessa företag att
växa och att anställa fler människor. Vi lägger fram
förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna med 5
procentenheter för en lönesumma upp till 600 000 kr.
Det här är en åtgärd som alla företag kommer att
ta del av. Det finns inga tröskeleffekter inbyggda,
utan skattelättnaden ligger kvar även för större före-
tag. Men självfallet har åtgärden störst betydelse för
små företag och för nya företag. Denna lättnad gäller
också egenföretagare. Jag vill understryka att det inte
finns någon koppling till förmånssidan i den här
sänkningen. De förmåner som är knutna till vissa av
de sociala avgifterna ligger kvar ograverade.
Vi aviserar också en kommande lättnad i dubbel-
beskattningen, i första hand inriktad på små och me-
delstora företag. Efter det expertarbete som har skett
har vi funnit att det inte är möjligt att utforma ett
förslag där lättnaden ligger i bolagsledet. Den kom-
mer därför att läggas i ägarledet. Den närmare ut-
formningen av detta förslag kommer att presenteras
om några månader, och tanken är att åtgärden skall
träda i kraft den 1 januari 1997, dvs. ett år tidigare än
vad som tidigare har aviserats.
Vi aviserar också ett intensivt arbete med att ge-
nomföra förenklingar i skattereglerna, inte minst
inriktade på enskilda näringsidkare. Vi slår fast att det
inte skall utgå någon förmögenhetsskatt på OTC-
aktier och onoterade aktier.
På bilområdet aviseras nu flera förslag som har till
syfte att stimulera svensk bilindustri, att få till stånd
en förnyelse av den åldrade svenska fordonsstocken
och att samtidigt få skatteregler som är miljövänliga.
Förslaget kommer till stora delar att överensstämma
med den departementspromemoria som nu är ute på
remiss, men vi vill ändå invänta remissinstansernas
synpunkter innan det slutliga förslaget spikas.
Det innebär att vi tar bort den överbeskattning som
ligger på förmånsbeskattningen i dag. Det innebär
också att vi låter skatten vara anpassad till ränteläget
och att vi för in en rörlig komponent. Det skall vara
dyrare att köra mycket än att köra litet. Vi får miljö-
hänsyn.
Till detta kommer att vi nu föreslår ett omedelbart
slopande av bilaccisen, och därmed får en stimulans
av bilförsäljningen och förnyelsen av fordonsparken.
Vi lägger också fram förslag om att temporärt
sänka stämpelskatten på fastighetsöverlåtelser till en
tredjedel av den nuvarande nivån. Denna skattesänk-
ning kommer att gälla till utgången av 1997. Syftet är
att underlätta för boende att byta bostad men också att
underlätta den omstrukturering som måste äga rum på
den svenska fastighetsmarknaden. Vi tror att denna
åtgärd indirekt kommer att ha en positiv stimulansef-
fekt på byggsektorn och när det gäller nya jobb inom
byggsektorn.
Vi presenterar tre program av framtidskaraktär. På
vart och ett av dessa områden satsar vi 1 miljard kro-
nor. Det gäller 1 miljard kronor för småföretagsut-
veckling, förnyelse och tillväxt. Det gäller 1 miljard
kronor för kretsloppsanpassning och miljöinvestering-
ar. Och det gäller 1 miljard kronor för att bygga ut
samarbetet kring Östersjön, inte minst inriktat på
näringslivet.
Som en röd tråd genom alla de förslag som vi läg-
ger fram i dag går decentralisering och regional ba-
lans, att flytta ut resurser och beslutskraft till olika
delar av landet. Det gäller arbetsmarknadspolitiken,
det gäller utbildningspolitiken, och det gäller också de
tre stora nysatsningarna som jag nyss har beskrivit.
Detta är förslag som kostar pengar. Här finns både
utgiftsökningar, inte minst utbildningspaketet men
även arbetslöshetsersättningen, och skattesänkningar
med tyngdpunkten på små och medelstora företag.
Målet för statsfinanserna ligger fast. Vi skall ned-
bringa underskottet i de offentliga finanserna till högst
3 % nästa år, och vi skall ha bort underskottet helt och
hållet 1998. Utgiftstaket ligger också fast. Därför
föreslår vi nu en finansiering fullt ut av de förslag
som har lagts fram.
För att finansiera utgiftspaketet och den höjda ar-
betslöshetsersättningen handlar det om besparingar
inom arbetsmarknadspolitiken och besparingar inom
a-kassan utöver de tidigare föreslagna energiskatte-
höjningarna. Det handlar också om vissa engångsvisa
insatser som kopplas till de engångsbelopp som av-
sätts inte minst för de tre stora framtidssatsningarna.
Där föreslår vi vissa indragningar av anslagsbehåll-
ningar, och vi föreslår ökade inleveranser från statliga
företag.
För att finansiera skattesänkningarna kommer
förslag om vissa skattehöjningar. Delvis handlar det
om förslag inom företagsbeskattningens område. Vi
utnyttjar den ram på 2 miljarder kronor som tidigare
har avsatts för detta ändamål, och vi begränsar reser-
veringsmöjligheterna genom att avsättning till perio-
diseringsfond begränsas från 25 % till 20 %.
Till detta föreslår vi en mindre uppräkning av
skiktgränsen i inkomstbeskattningen inför 1997 som
innebär en skattehöjning för människor med inkoms-
ter som överstiger 200 000 kr. Den kan som mest
uppgå till 740 kr.
Den slopade bilaccisen finansieras genom en höj-
ning av fordonsskatten.
Vi slopar också de skattefavörer som fortfarande
finns i allemansfonder. Där kommer samma beskatt-
ning att utgå som vid kapitalbeskattning i övrigt, dvs.
med 30 %.
Till detta kommer att vi föreslår skattehöjningar
på vissa skadliga verksamheter. Vi föreslår en höjning
av tobaksskatten med 15 % fr.o.m. den 1 januari
1997, och vi föreslår att det införs en avfallsskatt
fr.o.m. 1998.
Tanken är att vi inom sysselsättningspolitiken
skall etablera samma ordning som vi har slagit fast
när det gäller konvergensprogrammet. Fortlöpande
uppföljningar, halvårsvisa avstämningar, och det skall
ges möjlighet om så erfordras att lägga fram ytterliga-
re förslag om det visar sig att utvecklingen på arbets-
löshetsområdet avviker från den bana som vi har
beskrivit med sikte på år 2000, dvs. att den öppna
arbetslösheten då skall vara begränsad till 4 %.
De förslag som nu läggs fram bygger på en över-
enskommelse mellan den socialdemokratiska rege-
ringen och Centerpartiet. Därmed skapas förutsätt-
ningar för att uppnå en parlamentarisk majoritet vid
den kommande riksdagsbehandlingen. Detta hindrar
självfallet inte att vi också inbjuder andra partier att
medverka helt eller delvis att genomföra dessa för-
slag. Vi föreslår riksdagen att den skall godkänna de
allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken
som regeringen har förordat, och vi föreslår att riks-
dagen godkänner vad regeringen har anfört om målet
att halvera den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000.