Fru talman! Det var mycket på en gång. Dels blev
vi kritiserade för att vi hastar fram förslag, dels ställ-
des det en kritisk fråga huruvida det var någonting
som skulle träda i kraft före 1997. Hans Andersson får
bestämma sig för om det går för fort eller för lång-
samt. Kritiken om att propositionen inte innehåller
förslag på livets alla områden tar jag faktiskt ganska
lätt på. Under den tid som jag har suttit med - och det
är mindre än tre månader - har vi lagt fram en omfat-
tande proposition - vårpropositionen - med mängder
av förslag på olika områden. Nu kommer det ytterli-
gare en omfattande proposition som framför allt är
inriktad på sysselsättning och tillväxt.
Många av de förslag som här presenteras gäller
kommunerna. Vi flyttar över arbetsmarknadsresurser
till kommunerna för att de skall kunna arbeta på det
lokala planet. Kommunerna får ansvaret för vux-
enutbildningen. De kommer över huvud taget att spela
en viktigare roll än tidigare inom de centrala område-
na när det gäller tillväxt- och sysselsättningspolitiken.
Det finns förslag, som jag inte hann redogöra för i
mitt översiktliga anförande, som gäller kvinnor och
jämställdhet. Det finns också en rad andra åtgärder
som jag inte har hunnit att nämna.
Jag får väl ta fasta på den positiva ton som fanns i
slutet av Hans Anderssons inlägg, att Västerpartiet är
berett att medverka i en förnuftig politik på detta
område. Jag hoppas att den fortsatta behandlingen i
riksdagen ger ett mera konkret prov på detta.