Fru talman! För en tid sedan hade vi en debatt här
i kammaren som handlade om energipolitiken i stort
och om Barsebäck och kärnkraften i synnerhet. Den
debatten skulle i princip kunna återupprepas här i
kammaren i dag, eftersom dagens debatt hanterar det
ekonomiska efterspelet till den föreställningen.
Att stänga kärnkraftverk i förtid är inte billigt. Det
kan vi nu konstatera. Det är 8,3 miljarder i ersättning
för Barsebäck 1, 9,1 miljarder till omställningspro-
grammet och 7 ½ miljarder i kostnad för att köpa in
tysk kärnkraft i stället för vår rena egna.
Att regeringen sedan hanterar ersättningskostna-
derna i bästa budgettricksarstil gör inte saken ett dugg
bättre. Varför är t.ex. alla ersättningsbelopp nettobe-
räknade? Detta står inte i överensstämmelse med
budgetlagens krav på en bruttoredovisning, inte heller
att vissa delar av ersättningen sprids likt dyngan på
åkern över en period av 18 år.
Likt den berömde magikern Houdini får regering-
en miljarder att försvinna ut i det tomma intet. Skat-
tebetalarna står fortfarande för notan på 25 miljarder,
men det syns inte lika tydligt.
Jag vill här hänvisa till den portalreservation som
Folkpartiet har tillsammans med Moderata samlings-
partiet och Kristdemokraterna i detta betänkande.
Den är enligt min mening både välskriven och väl-
motiverad, och den står vi självklart bakom.
Fru talman! Folkpartiet anser att 1997 års energi-
politiska beslut bör återkallas. I stället bör riksdagen
skyndsamt anta nya energipolitiska riktlinjer. Sverige
ska dra nytta av de resurser som står till vårt förfo-
gande. De energipolitiska riktlinjer som antogs 1997
skadar Sverige som industrination. Särskilt allvarligt
är beslutet om att genomföra den förtida avveckling-
en av kärnkraften. Det innebär en kapitalförstöring
som saknar motstycke och som kommer att medföra
välfärdsförluster på sikt. Miljön skadas, och det blir
svårare att bekämpa arbetslösheten. Mot den här
bakgrunden anser vi att beslutet att stänga Barse-
bäck 1 ska rivas upp så att kärnkraftverken kan drivas
så länge reaktorerna uppfyller gällande miljö- och
säkerhetskrav.
Fru talman! Folkomröstningen om kärnkraften i
Sverige genomfördes för drygt 20 år sedan. Under
den här 20-årsperioden har avsevärda tekniska fram-
steg gjorts inom många områden, inklusive energiom-
rådet. Samtidigt har man vunnit en ökad insikt om
olika energikällors miljöeffekter, t.ex. i fråga om
utsläppen av koldioxid. Till detta kommer att både
väljargrupper och t.ex. riksdagens sammansättning
har förändrats drastiskt sedan folkomröstningen ge-
nomfördes för 20 år sedan. De drygt 2,1 miljoner
väljare som har tillkommit sedan 1980 har inte fått
uttala sig i kärnkraftsfrågan. Jag är själv en av dem.
Av dagens aktiva riksdagsledamöter och ersättare satt
bara 16 i riksdagen vid tiden för folkomröstningen.
Kärnkraftstekniken har också varit föremål för en
snabb utveckling, inte minst på säkerhetsområdet. I
diskussionen inför folkomröstningen för över 20 år
sedan fanns heller inga reservationer för att nya tek-
niska innovationer kan förändra såväl säkerhets- som
miljöaspekterna av kärnkraftsanvändningen.
Ett beslut grundat på 1980 års tekniska utveck-
lingsnivå skulle alltså gälla också framdeles - och för
all framtid kanske. Man måste då ställa sig frågan:
Hur lång tid är rimlig för ett folkomröstningsbeslut?
Är 20 år en rimlig tid för att följa beslutet av en folk-
omröstning? Är 30 år rimligt? Är 40 år eller kanske
100 år rimligt? Var ska vi dra gränsen? Var är det
rimligt?
Vi i Folkpartiet anser att det är rimligt att dra den
gränsen nu. Det är orimligt att dagens, och också
morgondagens, energipolitik ska styras utifrån 1980
års folkomröstning och de förhållanden som då var
kända. Utformningen av energipolitiken måste själv-
fallet få påverkas av de nya omständigheter som har
tillkommit sedan vi hade en folkomröstning. T.ex. har
energifrågornas globala karaktär och inte minst växt-
huseffekten blivit allt tydligare. Likaså har bedöm-
ningen av de svenska kärnkraftsreaktorernas tekniska
livslängd förändrats väsentligt. Då trodde man 25 år;
nu tror man minst 40 år.
Den svenska elmarknaden har också avreglerats,
och elkunderna har därigenom fått en mycket större
makt att påverka de produkter och tjänster som er-
bjuds. Dessutom är det orimligt att dagens väljarkår
inte ska kunna påverka energipolitiken utan att denna
nästan dogmatiskt ska styras av en folkomröstning
som ligger 20 år tillbaka i tiden.
Kärnkraftsreaktorerna ska inte avvecklas genom
årtalsbestämda politiska beslut utan då de inte längre
uppfyller gällande säkerhets- och miljökrav. Beslut
om den nya energipolitiken ska, tycker vi, fattas av
riksdagen. Om det emellertid visar sig omöjligt att nå
en bred enighet i riksdagen om detta bör frågan om en
ny folkomröstning aktualiseras. Det är inte det bästa
sättet, men i valet mellan att dagens energipolitik ska
ligga kvar och att ha en ny folkomröstning om ener-
gipolitiken föredrar vi en folkomröstning i frågan.
Fru talman! Vi kan inse, så här två år efteråt, att
Göran Perssons glada utrop på valnatten 1998 - Vi
fortsätter att regera! - har medfört ett mycket högt
pris, både för de svenska skattebetalarna och för mil-
jön.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reserva-
tion 1, och i övriga moment kommer vi i Folkpartiet
att avstå.