Fru talman! Kristdemokraterna avvisar avtalet om
ersättning i samband med stängningen av Barse-
bäcksverket. Det gör vi därför att vi sade nej till be-
slutet om stängningen, som vi menar kom alldeles för
tidigt, på fel sätt och har fått alldeles för stora kon-
sekvenser.
Beslutet kom för tidigt, eftersom vi inte har lyck-
ats få fram förnybara energislag som kan växlas in för
att ersätta den kraftproduktion som stängs av. Beslu-
tet kom på fel sätt, eftersom det saknades - och fort-
farande saknas - ordentliga miljökonsekvensbeskriv-
ningar. Alla visste att en stor del kolkraft skulle er-
sätta kärnkraften, och den miljöförstörelse som de
kraftigt ökade utsläppen av koldioxid innebär var ju
känd på förhand. Ändå blundar regeringen och stöd-
partierna för miljökonsekvenserna. Det är synnerligen
ansvarslöst, menar vi kristdemokrater. Det är särskilt
anmärkningsvärt när partier som kallar sig själva för
gröna partier på det här sättet bidrar till gigantiska
koldioxidutsläpp.
Fru talman! Beslutet har också fått andra konsek-
venser. Och dagens debatt handlar om ekonomin.
Eftersom vi avvisar avtalet har jag ingen anledning att
gå in i detaljdiskussion om beloppen. Men jag vill ta
upp de nya principer som regeringen lanserar i avtalet
och som kräver särskild lagstiftning. Regeringen går
emot budgetlagen, där det finns inskrivet ett krav på
att statens utgifter och inkomster ska redovisas var för
sig. Man får inte nettoredovisa en statlig utgift mot en
inkomsttitel. Man får inte heller sammanföra in-
komster och utgifter till en nettopost på budgetens
utgiftssida. Om man gör avsteg från denna princip
förloras tilltron till utgiftstaket som ett viktigt styrin-
strument.
Vi menar att det är förvånande att regeringen har
valt en ny princip och inte längre slår vakt om utgift-
staket. Jag trodde att utgiftstaket närapå var heligt för
finansministern. Åtminstone har han velat framställa
det så när stödpartierna har velat lyfta på taket. Men
som avtalet nu ser ut är det bara en del av ersättning-
en som kommer att belasta budgetens utgiftssida. Och
för att ytterligare minska pressen på utgiftstaket
kommer utgifterna faktiskt att spridas ut över 18 år.
Därigenom är det nära nog omöjligt att få en samlad
totalbild av de verkliga kostnaderna för avvecklingen,
och utgiftstakets syfte åsidosätts.
Enligt vår mening är det helt uppenbart - och det
tar vi också upp i vår motion - att utformningen av
avtalet präglas av att man så långt som möjligt vill
undvika effekter på utgiftstaket. Ersättningen, som ju
uppgår till många miljarder, ökar inte något år de
takbegränsade utgifterna med mer än 340 miljoner
kronor. Detta är budgettricksande och inget annat.
Man kan också misstänka att regeringen inte är
särskilt ledsen över att den här konstruktionen leder
till att den synliga kostnaden för avvecklingen blir
betydligt lägre än vad den egentligen är. Men, fru
talman, svenska folket har rätt att få en redovisning
av sanning och konsekvens.
Regeringens avvecklingsmiljarder måste till att
börja med kompletteras med ungefär 2 miljarder för
skattebortfallet. Det gäller både bolagsskatt och
punktskatt. Detta ger då en totalkostnad på ca 8,3
miljarder för stängningen av den första reaktorn.
Ändå är detta inte allt. Regeringen skriver själv att det
är omöjligt att göra en fullständig bedömning av de
statsfinansiella effekterna. Man gör t.ex. ingen be-
dömning av elmarknadens utveckling utan konstate-
rar bara att denna påverkar statens finanser. Därför,
fru talman, kan totalkostnaden faktiskt lika gärna
springa upp mot kanske nio, tio miljarder. Det vet vi
inte förrän om bortåt 18 år.
Kristdemokraterna anser att det är fel metod att
bygga upp ett avtal som kräver ny lagstiftning för
skattebefrielse. Ett alternativ till den här krångliga
avtalsmodellen hade kunnat vara att ersättningen hade
jämställts med ersättningen vid expropriation. Sådana
ersättningar är skattepliktiga om de är ersättningar för
en skattepliktig inkomst. Det finns alltså redan en
lagstiftning som hade kunnat nyttjas. Vi ser inte hel-
ler några egentliga skäl för att man ska göra undantag
från reglerna vid omstruktureringar vad gäller in-
komstskatt, inte heller när det gäller stämpelskatt vid
förvärv av fast egendom.
Fru talman! Det är vår mening att man, om det vi-
sar sig att de regler som är till för att underlätta om-
struktureringar i näringslivet är till hinder, inte bör
rusa åstad och stifta speciallag, utan man ska ta det
som ett skäl för att tillsätta en allmän översyn av de
gällande reglerna med förhoppning om att man kan
komma fram till enklare regler som då kan gälla för
hela näringslivet. I andra sammanhang hävdar rege-
ringen att skattesystemet ska vara enkelt, generellt
och likformigt. Min fråga till majoritetens företrädare
är: Varför gäller inte det vid omstruktureringen av
energiföretagen?
Fru talman! Kristdemokraterna avvisar proposi-
tionen, och vi stöder bifallsyrkandet till reservation 1.