Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att
det i dessa frågor finns en betydande samsyn i ut-
skottet, vilket gläder mig som liberal och frihandel-
svän extra mycket. Det är också trevligt att kunna
notera att handelsminister Leif Pagrotsky deltar i
debatten. Och inte nog med att han är här - han säger
dessutom ibland kloka saker.
De internationella kontakterna och handelsförbin-
delserna har varit, och är, en förutsättning för tillväxt
i den svenska ekonomin och för den höjning av lev-
nadsstandard och välfärd som skett under hela indust-
rialiseringen av vårt land. Sverige har som en liten
öppen ekonomi med ett stort internationellt beroende
ett starkt intresse av att handelsförbindelser och andra
internationella utbyten kan ske så obehindrat som
möjligt, men samtidigt inom ramen för ett fungerande
system av rättsregler och överenskommelser.
Därför är från svensk synpunkt fortsatta förhand-
lingar inom WTO om ytterligare liberaliseringar av
handeln och förbättringar av de internationella spel-
reglerna mycket angelägna. Det är ingen slump att
frivilliga överenskommelser som syftar till förbätt-
ringar kallas just för liberaliseringar. Även länder och
regimer som på intet sätt kan kallas för liberala inser
många gånger i praktiken att förändringar i liberalise-
rande riktning gynnar också den egna nationen. Sam-
tidigt skapar även liberaliseringar inom handelns
område på lång sikt ett tryck på demokratiseringar i
auktoritära och odemokratiska länder.
Liberaliseringen av världshandeln har varit en
motor för tillväxt i olika länder. Det är de länder som
varit öppna mot omvärlden som har lyckats bäst, sett i
ett längre perspektiv. Det finns i dag en oro, främst i
i-länderna, för att konkurrens från låglöneländer ska
slå ut företag och jobb i i-världen. Men erfarenheter-
na från vår egen industrialiseringsprocess visar att vår
ökade öppenhet mot omvärlden lett till tillväxt och
ökad sysselsättning, både i Sverige och i de länder
som vi har handlat med.
Att försöka skydda sig mot omvärlden med tullar
och andra handelshinder kan verka tryggt på kort sikt
men leder på längre sikt bara till förstelning, sämre
standard och lägre sysselsättning. En liberal mark-
nadsekonomi innebär öppenhet och snabb spridning
av information. Arbetet för en öppnare handel måste
därför fortsätta, både för ekonomins och för demo-
kratins skull.
Herr talman! Ett annat viktigt område är an-
tidumpningsreglerna. Dessa används i praktiken ofta
som handelshinder. Sverige bör i förhandlingarna
eftersträva att möjligheterna att åberopa antidump-
ningsklausuler begränsas. Internationell handel, miljö
och arbetsvillkor är ett mycket kontroversiellt områ-
de. Många u-länder fruktar att de krav på förbättrade
arbetsvillkor som ställs av i-länder i själva verket är
en form av protektionism - ibland befogade farhågor.
Det är berättigat att fråga om inte u-länderna ska
ha möjligheten att arbeta sig upp ur fattigdom på
samma sätt som de nuvarande i-länderna gjorde under
sin industrialiseringsprocess - precis som vi i Sveri-
ge. Samtidigt har det visat sig att de krav som kon-
sumenterna i i-världen ställer på de produkter som
bjuds ut kan vara ett kraftfullt instrument för att via
dessa företag driva fram bättre arbetsvillkor.
Vidare finns det ett behov av att se över och för-
bättra WTO:s regelverk. Jag vill särskilt peka på
vikten av att frågan om regelförenkling när det gäller
handelsprocedurerna drivs framåt. Ett sådant krav
framfördes av oss i Folkpartiet förra året. Sverige bör
därför prioritera denna fråga inom EU, som arbetar
aktivt med att få in detta område i nästa förhandlings-
runda.
Behovet av översyn gäller också frågor om hur
WTO ska bistå utvecklingsländer som har problem
med att uppfylla WTO-reglerna. Inte minst viktigt är
det att förbättra tvistlösningsmekanismen, som uppvi-
sat påtagliga svagheter under det s.k. banankriget. Det
nuvarande regelsystemet ger upphov till risker för
ökad protektionism på grund av att länder ensidigt
vidtar straffåtgärder. Reglerna måste därför skärpas
så att långdragna processer förhindras i framtiden.
Herr talman! Den 26 februari i år beslutade all-
männa rådet att avskaffa tullar och kvoter för alla
varor utom vapen för de 49 fattigaste länderna i värl-
den. För den stora mängden varor inträdde tullfrihe-
ten redan den 5 mars i år, medan socker, ris och ba-
naner kommer att åtnjuta tullfrihet först efter en över-
gångsperiod. För bananer reduceras tullsatsen årligen
med 20 % fram till år 2006. För ris och socker ska
tullfriheten vara helt införd under år 2009.
Det är glädjande, herr talman, att de fattigaste
länderna kommer att få fullständig tullfrihet i förhål-
lande till EU-länderna - om än något sent. I en rap-
port från Statens jordbruksverk slås det fast att EU:s
handelshinder på jordbruksområdet innebär mycket
högre kostnader för jordbruksbefolkningen i u-
länderna men också för konsumenter och skattebeta-
lare i länder som tillämpar höga stödnivåer.
Jag vill understryka att det nu uppnådda resultatet
bör ses endast som ett etappresultat, vilket måste
följas av ytterligare liberaliseringar av världshandeln.
En fri handel är en motor för tillväxt i alla länder men
innebär särskilt för de fattigare länderna en möjlighet
att förändra den egna positionen.
Vissa utvecklingsländers avvaktande hållning till
en ny WTO-runda har visat att gemenskapen på olika
sätt måste skapa förtroende och ta mera hänsyn till
utvecklingsländernas krav och behov. Genom beslutet
har EU ändå visat en god vilja gentemot de här län-
derna, vilket är en viktig signal inför kommande
WTO-förhandlingar. Eftersom utvecklingsländerna är
i majoritet inom WTO bör stor hänsyn kunna tas till
deras intressen.
När det gäller frågan om ett regelverk för investe-
ringar i andra länder var det Sveriges och övriga EU-
länders mål vid förhandlingarna i Seattle att detta
skulle bli föremål för förhandlingar. Som vi vet ledde
ministermötet i Seattle inte till något resultat. Jag vill
passa på att framhålla att det från svensk utgångs-
punkt är önskvärt med regler som stimulerar till öpp-
nare marknader och minskade risker för investerare
att utsättas för diskriminerande och godtycklig be-
handling. Vidare är det viktigt att förhandlingarna
sker under öppenhet och att hänsyn tas till utveck-
lingsländernas behov.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till ut-
skottets förslag i betänkandet.