Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Sveriges anslutning till Europeiska atomenergigemenskapen, m.m.

KERSTIN WARNERBRING (c), 1995-06-07 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Efter Sveriges anslutning till EU

gäller ju Europeiska atomenergigemenskapen, alltså

Euratom, också oss. Av den anledningen behandlas nu

i näringsutskottets betänkande nr 21, precis som Mi-

kael Odenberg sade, förslag till förändringar i kärn-

tekniklagen och i strålskyddslagen.

Euratom är en av de tre ursprungliga europeiska

gemenskaperna; Euratomfördraget undertecknades

precis som Romfördraget år 1957. Fördragets ur-

sprungliga uppgift var att skapa förutsättningar för en

snabb organisation och tillväxt av kärnkraften och på

så sätt bidra till en höjning av levnadsstandarden i

medlemsstaterna.

Det finns anledning att misstänka att fördraget

med sina snart 40 år på nacken har mist sin aktualitet.

Det har det också. Förhållandena är helt andra i dag

än när fördraget undertecknades. Behovet av forsk-

ning kring kärnkraften är ett annat, synen på kärnkraf-

ten som energikälla är en annan, och behovet att cent-

ralt fördela urantillgångarna finns inte, då det i dag

finns ett stort överskott på marknaden.

Fördraget är alltså högst otidsenligt och föråldrat,

vilket också EU-parlamentets kommitté för forskning,

teknologisk utveckling och energi har kommit under-

fund med. Kommittén har tagit fram ett förslag om en

översyn av Euratomfördraget, och översynen skall

utmynna i en s.k. opinion som skall föreslå att de

delar av fördraget som fortfarande är aktuella skall få

bilda ett särskilt kapitel om energi i Maastrichtfördra-

get. Meningen är med andra ord att Euratomfördraget

skall bli föremål för behandling på 1996 års rege-

ringskonferens.

I en centermotion begär vi att Sverige aktivt skall

verka för att det föråldrade Euratomfördraget skall

avvecklas. De få uppgifter det har kvar, t.ex. att över-

vaka strålskyddsarbetet och kärnsäkerheten, bör i

stället överlåtas till andra organ - internationellt eller,

enligt subsidiaritetsprincipen, nationellt. IAEA har ju

redan i dag ett övergripande ansvar för kärnsäkerhets-

frågorna. Det finns ingen som helst anledning till att

de frågorna skall ligga på dubbla organisationer.

Motionen avstyrks av utskottet med hänvisning till

pågående diskussioner inom EU. Men, herr talman,

ett bifall till motionen innebär ju att Sverige går före

och på ett verksamt sätt puffar för den ordning som

redan nu förbereds i EU. Det kan naturligtvis inte

vara något annat än positivt. Av den anledningen, herr

talman, yrkar jag bifall till reservation nr 1.

Jag står självfallet också fortfarande bakom reser-

vation 2, men för tids vinnande avstår jag från att yrka

bifall. Men nog borde det väl ändå vara naturligt att

Sverige i EU aktivt verkar för att EU:s energipolitik

utformas så att den överensstämmer med Sveriges

linje.

Herr talman! Jag vill också helt kort beröra en

flerpartimotion som handlar om uranbrytning.

Sedan en tid tillbaka överöses man av någon an-

ledning av färglada broschyrer som berättar om kärn-

kraftens förträfflighet. Tack vare den har Sverige

bland de lägsta elpriserna i världen, och den är ju så

säker, så ren och så miljövänlig. Befolkningen i Kras-

nokamsk i östra Sibirien skulle nog inte hålla med om

det.

Krasnokâmsk är ett samhälle präglat av förstörd

hälsa och förstörd miljö. Det är där man bryter uran,

bl.a. till de svenska kärnkraftverken. Där överskrider

cancerfrekvensen den normala i Ryssland med 200-

300 %. I bostadshus har radonhalter uppmätts som är

tio gånger högre än gränsvärdet i Ryssland och i Sve-

rige. Nästan vartannat barn i Krasnokâmsk föds med

någon sjukdom.

Detta står det ingenting om i kärnkraftsindustrins

glättiga broschyrer. Det är inte konstigt att elpriserna i

Sverige är så låga när befolkningen i uranbrytnings-

områdena får betala de externa kostnaderna i form av

försämrad hälsa och livsmiljö.

Det första som bör krävas är ursprungsmärkning,

dvs. att importören av uran skall redovisa varifrån

råvaran kommer. Uranimportens externa kostnader

bör självfallet täckas av kärnkraftsindustrin. Det är

vår moraliska skyldighet att ta ansvar för de skador vi

orsakat, där uran till svensk kärnkraft brutits.

Därför, herr talman, ställer jag mig självfallet

bakom reservation nr 8, men för tids vinnande avstår

jag från att yrka bifall.

Debatten

Hämtad sida: 27

27 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KERSTIN WARNERBRING (c): Sveriges anslutning till Europeiska atomenergigemenskapen, m.m. (1995-06-07) — PRESS0