Småföretagsutveckling

Herr talman! Under den här mandatperioden har

näringsutskottet varje år strax före jul debatterat

småföretagspolitiken. Det är ett både angeläget

och viktigt ämne.

Vi har nu några mörka och dystra år i ekonomins

Sverige bakom oss. Effekterna av 1980-talets

spekulationsekonomi har kastat en mörk skugga

över vårt land. De har skapat problem och obalans

i de offentliga finanserna. De har skapat

kreditförluster i bankerna och krascher på

fastighetsmarknaden. De har också inneburit

utslagning av företag och en hög arbetslöshet.

Dessa problem har den borgerliga regeringen haft

att brottas med. Problemen har varit av en nästan

ofattbar omfattning. Men regeringens deklaration

att Sverige skall återupprättas som en företagar-

och tillväxtnation har hela tiden varit en ledstjärna

i arbetet med att räta upp Sveriges ekonomi.

Spjutspetsen i denna kamp har varit satsningen på

småföretagen. Den satsningen har varit

målmedveten och långsiktig. Just detta att

företagen får långsiktiga spelregler är av

utomordentligt stor betydelse.

Man har följt det småföretagspolitiska program

som riksdagen beslutade om 1991. Det innebar

bl.a. en bättre riskkapitalförsörjning, sänkta

skatter och avgifter, förenkling av regelverk och

underlättande av nyetablering och

Europakontakter.

Varför är detta med småföretagen så viktigt? Jo,

därför att småföretagen har en mycket stor

betydelse för dynamiken och tillväxten i svensk

ekonomi. Detta håller numera de flesta med om.

Tillskapandet av nya arbetsplatser kommer främst

att ske i det privata näringslivet. Småföretagen har

de största möjligheterna att skapa nya jobb under

de närmaste åren. Därför är det viktigt att vi ger

småföretag möjlighet att födas, överleva och växa.

Vi måste därför skapa goda villkor för

småföretagande och entreprenörskap i vårt land.

Därför har regeringen vidtagit många åtgärder för

att underlätta företagandet.

Riskkapitalförsörjningen har i och med

finanskrisen varit ett utomordentligt stort

bekymmer. Därför har riksdagen beslutat om olika

åtgärder. Det berättade näringsministern om

tidigare. Man har bl.a. beslutat om

riskkapitalbolag, och för ett år sedan beslutade

riksdagen om Industri- och nyföretagarfondens

verksamhet. Detta har inneburit klara förbättringar

när det gäller nyetablering.

Under de två senaste åren har det skett omfattande

skattesänkningar. Detta har klart förbättrat

konkurrenskraften för näringslivet.

Arbetsgivaravgifter har sänkts.

Förmögenhetsskatten på arbetande kapital har

avskaffats. Skogsvårdsavgiften har slopats. Även

många andra skatter har sänkts eller slopats. För

småföretagen har detta inneburit ett tillskott på ca

12--14 miljarder. Den här veckan kommer vi

dessutom att besluta om ytterligare sänkningar av

skatter, bl.a. för egenföretagare och fåmansbolag.

Vi kommer också att besluta om ett återinförande

av kvittningsrätten.

Arbetet med småföretagsutvecklingen har också

inneburit ett intensifierat arbete för nyetablering

och Europakontakter. Alla dessa åtgärder har givit

resultat. Det kan man klart avläsa genom att

industriproduktionen ökar.

Många företag kan vittna om en kraftigt förbättrad

orderingång. Lönsamheten i näringslivet

förbättras, och konkurserna blir färre. I många

företag tas också det första spadtaget för nya

investeringar. Antalet varsel minskar. Antalet

lediga platser ökar. Det jobbas övertid

motsvarande ungefär 80 000 jobb. Räntan har

sjunkit. Hushållen börjar tro på framtiden. Dessa

ljuspunkter -- och många fler -- talar sitt tydliga

språk.

Allt detta har också bäring på dagens betänkande

som handlar om en reformering av

utvecklingsfonderna. Utvecklingsfonderna har

spelat en mycket stor roll under årens lopp för att

hjälpa både nya och befintliga företag med såväl

råd som stöd och finansiering. Därför är det viktigt

att dessa regionala organ finns kvar i framtiden. De

kan utgöra en spjutspets för att hjälpa de små och

medelstora företagen i regionen.

Propositionen har föregåtts av en utredning.

Utredningen föreslog en ganska kraftig förändring

av dagens fonder. Bl.a. ville man att antalet fonder

skulle bli mindre. Därefter har det skett en

justering. Nu tycker jag att det är en bra utformning

av förslaget, dvs. att fonderna i framtiden skall

omvandlas till bolag.

Dessa nya bolag uppfyller fyra viktiga kriterier.

För det första kommer de att finnas i varje län. Det

är mycket angeläget, inte minst med tanke på

behovet av närhet mellan det regionala organet och

de företag som skall betjänas.

För det andra kommer målgruppen inte att

begränsas. Den kommer i stället att bygga på en

stor regional flexibilitet.

För det tredje kommer finansieringskapitalet att

finnas kvar.

För det fjärde kommer landstingen att vara kvar

som en viktig huvudägare av de regionala bolagen.

Dessa bolag skall vara organ för rådgivning och

finansiering. Det övergripande målet är att stödja

utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv

och att stödja nyföretagandet. De regionala

utvecklingsbolagen bör i stort ha samma

verksamhetsinriktning som de regionala

utvecklingsfonderna har haft.

Vi har från utskottsmajoritetens sida anfört att de

regionala bolagen skall precisera innehållet i

verksamheten. Det är de som har bäst kunskap om

vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma en

utveckling av den regionala näringslivsstrukturen.

Utskottsmajoriteten anser därför att de regionala

bolagen själva skall göra de prioriteringar som

behövs. Staten skall inte detaljstyra verksamheten.

Kvinnligt företagande är också ett viktigt område.

I propositionen anger regeringen att kvinnor är en

stor grupp vars potential för nyföretagande är

betydande. Det är därför angeläget att främja ett

ökat företagande bland kvinnor. Insatser riktade till

kvinnor som står i begrepp att starta, eller nyligen

har startat, företag bör ingå som en naturlig del av

de regionala bolagens insatser som är riktade till

nyföretagare. Jag tycker att Socialdemokraterna på

det här området slår in öppna dörrar med sin

reservation om verksamhetens inriktning.

Det är viktigt att de regionala organen är

lokaliserade nära målgruppsföretagen och har ett

förgrenat kontorsnät. De skall också ha en god

förankring hos berörda företag och deras

företrädare, och de skall vara mycket flexibla.

Moderbolaget, som skall vara en liten enhet, skall

ge de regionala bolagen central service och fullgöra

vissa samordningsfunktioner. Det skall ge

rådgivnings- och utbildningsstöd. Det skall förvalta

staligt kapital för finansieringsverksamhet. Det

skall äga och förvalta vissa aktier i

förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure. Det skall

också utse de statliga representanterna i de

regionala styrelserna.

Det är viktigt att slå fast att de regionala bolagen

får ett avgörande inflytande på verksamheten.

Beträffande styrelserepresentationen kan jag säga

att staten utser hälften av representanterna och

landstingen den andra hälften. Både ordförande

och ledamöter skall vara väl förankrade i regionen

och dess näringsliv. Detta borgar för ett stort

regionalt inflytande.

Herr talman! Jag vill också gärna beröra

finansieringsverksamheten, som är av synnerligen

stor vikt för både befintliga och nya företag.

Den tidigare regeringen beslutade om indragning

av medel från utvecklingsfonderna. Jag hävdade då

att det var fel. Därför är jag nu desto tacksammare

när den indragna miljarden har återförts till

finansieringskapitalet.

Det är viktigt att de nya utvecklingsbolagen kan

vara med och ge både råd och stöd, men de skall

också kunna ge finansiell hjälp. Situationen på

finansmarknaden, med alla finans- och bankkriser,

har minst sagt varit turbulent. Därför är det vikigt

att staten på olika sätt kan bidra med

riskfinansiering.

Jag har sett många projekt som företagarna själva

inte har klarat av att finansiera enbart med

banklån, men genom att utvecklingsfonderna har

kunnat gå in med vissa medel har projekten kunnat

startas. Den hävstångseffekt som

utvecklingsbolagens låneresurser utgör är en icke

obetydlig tillgång för de små och medelstora

företagen.

De ca 2,5 miljarder som kommer att finnas i en

central fond, till vilken de regionala fonderna har

dragningsrätt, är därför en viktig resurs.

Socialdemokraterna vill plussa på med ytterligare

500 miljoner genom försäljning av aktier i Atle och

Bure. Jag tycker först och främst att det är en

framgång att utvecklingsbolagen kan börja

använda den ytterligare miljard som tidigare var

indragen. När det gäller aktierna i Atle och Bure

kommer 10 % av avkastningen att tillföras

verksamheten i alla fall.

När det gäller finansieringen och

kapitalförsörjningen är det aboslut viktigaste,

vilket flera har sagt tidigare i dag, att bankerna

tillfrisknar och kan fungera på ett normalt sätt. När

det gäller det allmänna bankväsendet vill jag säga

att det känns bra att olika banker nu har kunnat

lämna bankakuten. Ju förr normala relationer

mellan bank och företag kan uppstå desto bättre är

det.

Jag vill också beröra Nordbankens förvärv av

GOTA. Jag vill uttrycka den förhoppningen att

Nordbanken visar sitt ansvar och bedriver

verksamheten i en provinsbanksmodell, ungefär på

samma vis som gällde före kraschen. Flera banker,

bl.a. Wermlandsbanken och Skaraborgsbanken,

fungerade mycket bra både för enskilda och

företag. Därför hoppas jag att de enskilda

bankerna, t.ex. Wermlandsbanken, får ett stort

decentraliserat ansvar. Det är också viktigt att ta till

vara den stora kunskap och kompetens som finns

hos personalen i dessa banker.

I det här betänkandet omnämns även frågan om

uppfinnare och innovatörer. Det är angeläget att

innovationsprocessen får en god utveckling. Som

har angivits i betänkandet kommer det en

proposition under våren i detta ärende. Därför får

vi då återkomma till den frågan.

Herr talman! Det är viktigt att de nya

utvecklingsbolagen får en bra start och att

organisationskommittén ser till att

utvecklingsfonderna omvandlas på ett bra och

omdömesgillt sätt också för personalen.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan

och avslag på reservationerna och

meningsyttringen.