Fru talman! I frågan om småföretagsutveckling har
vi socialdemokrater uppfattat att det råder en bred
politisk enighet om vikten av samrådslösningar.
Det är därför olyckligt att regeringsföreträdarna
hänfaller till ideologiskt agerande när det gäller
konkreta lösningar.
Det har varit vår ambition att öppna diskussionen i
dessa frågor för att se möjligheten till breda
lösningar. Denna förhoppning ökade när
näringsministern i propositionen gjorde ytterligare
en reträtt i frågan om utvecklingsfonderna.
Det är därför med besvikelse som jag i dag kan
konstatera att det inte har funnits samma öppenhet
från den sittande regeringen. Detta bekräftas också
av näringsministerns inlägg i kammaren i dag.
Det framkommer även med allt större tydlighet i
debatterna ute i landet att moderaternas avveckling
av alla statliga insatser nu börjar ifrågasättas av allt
fler. Man kan fråga sig hur länge Centern och
Folkpartiet kan blunda för denna verklighet.
Fru talman! I propositionen om
småföretagsutveckling påminner regeringen om sin
egen regeringsdeklaration från hösten 1991. Man
bör fästa läsarnas uppmärksamhet på detta
dokument. Det tyder på en viss omedvetenhet om
händelsernas gång. Så här uttryckte statsministern
detta: ''Av största vikt för Sveriges ekonomiska
utveckling under 1990-talet blir att små- och
nyföretagandet får en renässans''. Vidare angavs att
Sverige skulle återupprättas som en tillväxt- och
företagarnation med en stark och växande
ekonomi.
Dessa stolta paroller skall ses i ljuset av den
faktiska utvecklingen de två senaste åren. Sveriges
tillväxt har tre år i rad varit negativ. Det har aldrig
hänt tidigare under hela 1900-talet. På tre år har
folkhushållet förlorat 6 % av BNP, vilket motsvarar
ca 86 miljarder kronor.
För småföretagen finns siffror som med förödande
tydlighet beskriver utvecklingen. Dessa uppgifter
när det gäller konkurser och nyföretagande talar
för sig själva. År 1990 var antalet konkurser nästan
10 000. År 1991 var det 17 000 och 1992 21 000. När
det gäller antalet nyetableringar var det 1990
24 000, 1991 19 000 och 1992 17 000. Under de
första nio månaderna 1993 har 15 000 företag gått i
konkurs.
Antalet konkurser har aldrig varit högre. Sedan
regeringen Bildt tillträdde har över 35 000
småföretag gått i konkurs. För första gången
överstiger antalet konkurser antalet nyetablerade
företag. Småföretagens renässans blev en
konkursernas pånyttfödelse.
Här infinner sig frågan vilka åtgärder som
näringsministern vidtagit för att stoppa denna
utslagning.
Fru talman! Den katastrofala ekonomiska
utvecklingen beror till en del på faktorer som inte
regeringen kunnat rå över. Den dåliga utvecklingen
i vår omvärld har dock förvärrats av regeringens
misstag. Den svenska nedgången är så stor att den
till stor del måste förklaras av inhemska faktorer.
Regeringens stora misstag har varit att strama åt en
redan i utgångsläget extremt svag inhemsk
efterfrågan. Detta har speciellt drabbat
småföretagen som är starkt beroende av
utvecklingen på hemmamarknaden. Flera av
småföretagens konkurser hade kunnat undvikas om
regeringen hade fört en annan politik.
Vi socialdemokrater vill föra en annan politik än
regeringen, vilket vi redovisat i partimotionen om
den ekonomiska politiken. Vi tror att det är genom
en kombination av ekonomisk politik och en aktiv
näringspolitik som en god småföretagsutveckling
skall befrämjas. Det främsta problemet för
småföretagen i dag ligger inte -- som regeringen
tror -- i oförmånliga skattebestämmelser eller
regler om anställningsskydd. Det akuta problemet
är helt enkelt brist på kunder och för att åtgärda
detta krävs omedelbara stimulansåtgärder.
Den aktiva näringspolitik som skall undanröja
småföretagens problem handlar om åtgärder inom
ett brett spektrum. Insatser för småföretagen måste
ske inom ramen för en samlad näringspolitik som
syftar till att befrämja en nödvändig förnyelse av
svenskt näringsliv. Vår framtid ligger inte i att
konkurrera med enkla produkter och låga löner.
Det är viktigt att stödet till småföretagen befrämjar
en utveckling mot ett allt större inslag av en
kunskapsintensiv produktion.
De för dagen viktigaste åtgärderna för att befrämja
en bra småföretagsutveckling är, enligt
socialdemokraternas uppfattning, insatser för att
stimulera till kompetensutveckling och
produktförnyelse samt för att underlätta
kapitalförsörjningen. Här spelar
utvecklingsfonderna en central roll. Den frågan har
vi behandlat i vår motion och i våra reservationer
till utskottets betänkande.
När det gäller kapitalförsörjningen, som för
närvarande är den kanske viktigaste frågan för
småföretag, är det bara att konstatera att
regeringens konstruktion med riskkapitalbolag är
ett misslyckande. Kapitalet i bolagen Atle och Bure
kommer inte småföretagen till godo. Hela
konstruktionen är ett misslyckande ur
småföretagarnas perspektiv. I vår motion har vi
föreslagit att staten skall sälja aktierna i Atle och
Bure och i stället föra pengarna till
utvecklingsfonderna.
Vi delar regeringens uppfattning att den tidigare
beslutade indragningen av medel från fonderna inte
skall genomföras. Enligt vår uppfattning bör de
regionala bolagen ha stor frihet att arbeta med olika
finansieringsformer. Denna möjlighet till
flexibilitet bör inte begränsas, vilket delvis skulle
bli effekten av propositionen i fråga om
användande av amorteringslån.
När det gäller avkastningskrav på Lånefonden bör
det sättas så lågt att de regionala bolagen inte
förhindras att satsa på nya produkter och nya
företag. Detta innebär att det föreslagna
avkastningsmålet -- dvs. att hålla fonden realt
intakt -- kan vara alldeles för högt ställt. Vi anser att
man i stället bör sätta målet till att fonden nominellt
skall bevara sitt kapital. Detta skulle skapa ett
större utrymme för nysatsningar.
För att snabbt underlätta situationen har vi vidare
föreslagit att AP-fonderna ska medges rätt att
placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier i
mindre och medelstora företag. För att nå en bred
uppslutning är vi självklart beredda att diskutera
formerna för denna utökade placeringsrätt.
Fru talman! Låt mig också peka på det faktum att
Socialdemokraterna har lagt fram ett stort antal
förslag om olika småföretagssatsningar i riksdagen.
Förslagen ingår i en strategi för att åstadkomma
nyetablering av småföretag, men framför allt för att
få de redan befintliga företagen att växa. Förslag
har framförts om exportstöd, tekniköverföring,
forskningsinsatser, kompetensutveckling och
åtgärder mot ekobrott.
Alla dessa för småföretagsamheten viktiga åtgärder
har blockerats av den borgerliga
riksdagsmajoriteten. Det är förödande. Vi behöver
samverkan, inte motsättning, kring
småföretagsfrågorna.
Fru talman! Vi socialdemokrater finner förslaget
att överföra utvecklingsfonderna till bolag
ändamålsenligt. Vi tycker dock att det centrala
bolaget bör ligga under NUTEK. Det är också
viktigt att företrädare för näringslivet ges
möjligheter att som ägare i moderbolaget ingå i
styrelsen.
Vad som förvånar oss är att detta inte skall gälla
Landstingsförbundet, som enligt förslaget
utestängs från moderbolaget trots att man därifrån
är beredd att tillskjuta medel. Vi socialdemokrater
tycker att grundprincipen för ägarförhållanden och
styrelserepresentation är att de som tillskjuter
aktiekapital ges inflytande därefter.
Lika ologiskt är det att regionala organisationer
inte skall ha möjlighet att få majoritet i de regionala
bolagen. Detta förhållande visar vilken tilltro till
decentralisering som regeringen har. Vi
socialdemokrater anser att en av de viktigaste
uppgifterna för näringspolitiken är att den ligger
nära den verklighet som finns på de lokala och
regionala planen. Det är av mycket stort intresse att
det finns en uppslutning kring fondens verksamhet.
Fru talman! Den borgerliga majoriteten visar sin
centralistiska syn på dessa frågor. Det tycker vi är
olyckligt. Därför anser vi att det centrala bolaget
skall kunna välja den regionala lösning som ger
bästa effekten för småföretagsverksamheten.
Också när det gäller det kvinnliga företagandet
saknas visionerna. Vi anser att man bör göra
särskilda insatser för att stödja kvinnor som vill
starta egna företag eller på annat sätt engagera sig
i små och medelstora företag.
Detta gäller inte minst verksamheten på mindre
orter i glesbygd. NUTEK har i en rapport pekat på
att kvinnor har speciella problem när de ska starta
egna företag. Därför föreslår man särskilda
stödåtgärder när det gäller utbildning, forskning,
ekonomiskt stöd och rådgivning och även för
kvinnligt nätverksbyggande.
Fru talman! När det gäller frågan om uppsägning av
avtalet med landstingen tycker vi socialdemokrater
att det är viktigt att utvecklingsfonderna inte blir
lamslagna fram till dess att en ny organisation
träder i kraft. Det förslag som ges i propositionen
kan innebära att personalen sägs upp redan före jul.
Att döma av den osäkerhet som finns när det gäller
finanseringen kan det dröja innan nyanställningar
sker i det nya bolaget.
Detta är orimligt. Förslaget innebär också stora
risker för att de bästa medarbetarna hoppar av
utvecklingsfonderna. Därför anser vi att det är
viktigt att Landstingsförbundet via sitt ägande får
insyn i moderbolaget och därigenom kan föra de
besvärliga personalfrågorna till en så bra lösning
som möjligt.
Jag vill ta tillfället i akt att fråga näringsministern
om hur han praktiskt vill gå till väga för att lösa
problemet. Det kan väl inte vara så att de anställda
skall få uppsägningen som en julklapp?
Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till
samtliga socialdemokratiska reservationer.