Fru talman! Den första proposition som
Näringsdepartementet lade fram hösten 1991 var
ett handlingsprogram på småföretagarområdet för
att stärka svenskt småföretagande. Sverige har
under lång tid haft västvärldens kanske hårdaste
beskattning av mindre och medelstora företag. Det
hade år 1991 lett fram till att vi hade i förhållande
till vår befolkning endast en tredjedel så många
sysselsatta i företag med under 100 anställda som
genomsnittligt i övriga västvärlden.
Sedan dess har vi radikalt förändrat
småföretagarklimatet. Vi har tagit bort
förmögenhetsskatten på arbetande kapital i
småföretagen. Vi har gjort bolagsbeskattningen till
den mest konkurrenskraftiga i OECD-området. Vi
är på väg att reformera reglerna när det gäller
kvittningsrätt vid nystart av företag och beskattning
av handelsbolag.
Vi håller på att förändra reglerna för riskkapitalets
beskattning i mindre och medelstora företag. Det
bör kunna leda till att andelen ägarkapital i mindre
och medelstora företag kan komma att närma sig
det som gäller ute i övriga Europa. I dag är andelen
ägarkapital i genomsnitt ungefär hälften så stort
som i övriga västvärlden. Det har gjort de mindre
och medelstora företagen mer sårbara, och de har
haft svårare att klara stora påfrestningar i samband
med lågkonjunkturer.
Vi har genomfört betydande avregleringar. Vi har
konkurrensutsatt nya marknader, och vi har
återupprättat företagaren som en person som har
förmåga och möjlighet att bidra mycket aktivt till
att föra Sverige ut ur nuvarande ekonomiska
problem.
Det går inte att ha företag utan företagare.
Beskattar man sönder företagaren förstör man
också i praktiken småföretagarklimatet i Sverige.
En av de största saker som har gjorts under de
gångna två åren är just att förbättra
småföretagarklimatet.
Vi har även introducerat en riskkapitalstruktur via
medel från löntagarfonderna. Det har inrättas två
stora portföljbolag med sex riskkapitalbolag med
syfte att satsa på snabbväxande mindre och
medelstora innovativa företag. Dessa företag har
steg för steg kommit i gång och placerar nu pengar
i den takt som var åsyftad.
Alla kommer inte att få riskkapital från den
riskkapitalstrukturen. Det har heller inte varit
meningen. Riskkapitalet kommer de företag till del
som har de största förutsättningarna att kunna växa
och därmed skapa nya arbetstillfällen och nya
produkter.
Riskkapitalstrukturen är på väg att steg för steg
lyckas föra ut riskkapital i det arbete det skall
genomföra i småföretagarstrukturerna. Samtidigt
är vi på väg att placera ägandet i dessa bolag på ett
sätt som långsiktigt kommer att trygga deras
verksamhet inriktad mot innovativa mindre och
medelstora företag. De är redan i dag till
dominerande delen ägda av privata personer. Men
genom den proposition som näringsutskottets
betänkande nr 11 behandlar kommer det
långsiktiga ägandet att säkras och därmed även
deras inriktning.
Vi har även fördubblat Industri- och
nyföretagarfonden och etablerat nyföretagarlån för
s.k. fria uppfinnare eller fria företagare med
snabbväxande produkter så att de kan finansiera sin
verksamhet och därmed öka expansionskraften i
det svenska näringslivet.
Industri- och nyföretagarfonden samarbetar med
utvecklingsfonderna, handelskammarsystemet,
nyföretagarcentrum och banker runt om i landet
som försöker ta fram attraktiva nya företag eller
nya produkter som skall kunna få stöd och
finansiering via Industri- och nyföretagarfonden.
Fonden har på utomordentligt kort tid ökat sin
långivning till denna typ av projekt på ett mycket
föredömligt och snabbt sätt. Samtidigt har i mindre
skala denna typ av lån även kunnat lämnas av
utvecklingsfonderna.
Förutom riskkapitalbolagsstrukturen och Industri-
och nyföretagarfonden har vi också stärkt
möjligheterna runt våra högskolor att kunna dra
nytta av de nya idéer, nya produkter och nya
forskningsresultat som kommer fram.
Genom inrättandet av teknikbrostiftelserna skapar
vi den bas som behövs för att gifta samman
forskningen med företagare och entreprenörer och
därmed kunna kommersialisera en del av de patent
och uppfinningar som kommer fram och ta dem till
vara i nya produkter, nya företag och nya
arbetstillfällen i Sverige.
I föreliggande proposition nr 40, som behandlas i
näringsutskottets betänkande nr 11, utvärderas och
föreslås förändringar i utvecklingsfondsstrukturen
som ett ytterligare ben i förändringen och
stärkandet av småföretagarklimatet i Sverige.
Utvecklingsfonderna instiftades år 1978. Det är
därför naturligt att ca 15 år efter deras start
utvärdera dem för att kunna stärka deras
konkurrenskraft och vässa dem efter dessa 15 års
erfarenhet.
I den nya stiftelselagen finns också ett mycket klart
och entydigt krav på att det skulle vara bolag i
stället för stiftelser i och med att de var
anslagsfinasierade. Det finns ett statligt behov att
kunna påverka utvecklingsfonder i en del län som
tidvis fungerar mindre bra, medan
utvecklingsfonder i andra har fungerat alldeles
utomordentligt bra. Det finns också ett behov att
stärka företagarinflytandet inom
utvecklingsfondsstrukturen.
Det är av dessa skäl som vi skall bilda ett
moderbolag, ett centralt utvecklingsbolag, som
skall arbeta tillsammans med staten och
företagarorganisationer. De skall sedan äga knapp
majoritet i bolagen ute i länen. Därigenom stärker
vi företagarinflytandet samt det lokala
politikerinflytandet i respektive utvecklingsbolag.
De får mer karaktär av företagarfolkrörelse och
mindre karaktär av offentligföretagarrörelse. Jag
tror att det har en starkt positiv effekt på
företagarnas intresse för utvecklingsbolagen.
Vi genomför också en centralisering av lånefonden.
Då får vi möjligheter att se till att den kommer ut i
arbete i form av lån till bolagen.
Utvecklingsbolagen kommer i fortsättningen att ha
ett lokalt beslutsfattande, men det utvecklingsbolag
som inte har möjlighet att utnyttja hela sin lånefond
kan låta en del av den utnyttjas av andra
utvecklingsbolag och därmed skapa ytterligare
hävstångseffekter genom ett bättre utnyttjande av
de totala låneresurserna.
Samtidigt stoppar vi under ett antal år
indragningarna från utvecklingsfondernas
lånekapacit eftersom det finns en fortsatt brist på
riskvilligt kapital, i synnerhet till de mindre och
medelstora företagen.
I den här propositionen lägger vi också förslag om
att fördela ut en del av ägandet i
riskkapitalstrukturen, dvs. Atle och Bure. Vi
placerar 10 % av aktieägandet där i Industri- och
nyföretagarfonden. 10 % lägger vi i moderbolaget
till utvecklingsbolagen. Ca 7 % kommer att hamna
i teknikbrostiftelserna. Därigenom skapar vi en
inbördes konkurrens mellan dessa om kapitalet i
Atle och Bure och de sex riskkapitalbolagen. Ingen
blir så stor i Atle och Bure att de kan ge order till
dem, men de blir inte heller för små. De måste ha
kontakter och därmed kontaktytor. De skapar
därmed ett mötestorg som är formaliserat för
spontana kontakter mellan utvecklingsbolagen,
teknikbrostiftelserna, Industri- och
nyföretagarfonden och riskkapitalstrukturen.
Därigenom åstadkommer vi också att Atle och
Bure får en långsiktig ägare som kommer att
tillförsäkra dem möjligheten att jobba med mindre
och medelstora företags riskkapitalförsörjning.
Man får en långsiktighet i agerandet, i synnerhet
med de rösträttsbegränsningar som gäller i dessa
bolag. Därmed skapar vi genom en serie beslut en
stark struktur som skall kunna stärka mindre och
medelstora svenska företag.
Jag vill samtidigt betona att detta är bidrag till
lösningen. Grunden till varje effektivt starkt
nyföretagande i mindre och medelstora företag är
att näringsklimatet är förmånligt. Då har företagen
själva förmåga att utvecklas och generera vinster
som kan återinvesteras. Därmed stärks företagen.
Totalt sett innebär detta närmast en mycket radikal
förändring av småföretagarklimatet i Sverige. Jag
vågar säga att vi är på väg att få ett av västvärldens
mest konkurrenskraftiga småföretagarklimat.
Förutom alla de förslag och förändringar som har
gjorts kommer vi även i samband med
budgetpropositionen att återkomma med
ytterligare förslag om den s.k.
innovationsprocessen med anledning av Bengt-
Arne Vedins innovationsutredning. Jag tror att det
finns ytterligare saker att göra i de tidiga
utvecklingsskedena av nya produkter och nya
företag.