Herr talman! Det är utomordentligt glädjande att
riksdagen nu i dag fattar beslut om att de gamla
utvecklingsfonderna omvandlas till regionala
utvecklingsbolag. Detta är inte för själva
bolagiseringens skull. Den är av underordnad
betydelse och är mer av praktisk natur i dagens
kapitalhantering. Nej, det glädjande är att en
ordentlig genomlysning av utvecklingsfonderna,
deras verksamhet och betydelse för småföretagen
och nyföretagandet äntligen är genomförd. Från
Folkpartiets sida har vi under flera år föreslagit att
utvecklingsfonderna skall utredas.
Det är naturligt att detta nu skett efter 15 års
verksamhet. Det är nyttigt att pröva om arbetet
sker på rätt sätt, om det får önskad effekt och
maximal utdelning och om verksamheten är
befogad.
Utredningens allmänna slutsats blev att fondernas
verksamhet fyller ett viktigt behov och att fortsatta
regionala aktiviteter för näringslivsutveckling
behövs. Utredningen gav intressanta
utgångspunkter för nya organisationsformer som
till stor del tillsammans med synpunkter från
sakkunniggruppen i utredningen nu ligger som
underlag för dagens beslut.
Det är ingen hemlighet att vi från Folkpartiets sida
hyste tvivel till fondernas kreditgivning i en tid då
marknaden var överhettad och utlåningen från
bankerna var generös. De mycket höga
fastighetsvärdena utgjorde goda möjligheter att
erbjuda de säkerheter som begärdes.
Den extraordinära situationen på den svenska
kapitalmarknaden som sedan inträtt har skapat ett
läge där möjligheten till kommersiell
bankfinansiering för småföretag är starkt
begränsad. I det läget skulle det ha varit dumt att
avveckla fondernas kreditgivning.
Finansmarknaden av i dag ger inte utrymme för en
minskning av statliga insatser vad avser
småföretagens kapitalförsörjning.
Som vi ser det finns det i svenskt näringsliv två
viktiga behov som de nya utvecklingbolagen har att
arbeta med. Det ena är behovet av att utveckla
befintliga småföretag som i alltför stor utsträckning
stannar i växten. Vi behöver fler företag som
utvecklas vidare, som växer till kraftiga medelstora
företag. Det är trösklar och problem på vägen, t.ex.
språkproblem, kapitalproblem, kontakter som
behöver skapas, nya projekt och krav på ny
produktutveckling. Här har de nya
utvecklingsbolagen en betydande uppgift.
Det andra är behovet av ett ökat nyföretagande.
Där behövs hjälp och stöd från ett tidigt skede. Vi
är i Sverige alldeles för dåliga på att ta till vara
uppfinningar. Nya produkter föds som en idé. Men
om idégivarna har svårt att få idéerna omsatta i
konkreta produkter, stannar de endera på ritbordet
eller vandrar vidare till en utländsk intressent.
Det är självklart att inte alla idéer har den bärkraft
och är så lysande som uppfinnaren tycker, men det
är farligt att avfärda eller förringa förslag på lösa
grunder. Sverige har under sekel varit
framgångsrikt vad gäller produkter som kommit att
få världsomfattande betydelse och spridning. Det
finns ingen anledning att tro att det slutat födas
geniala idéer i huvudet på svenskar.
Att främja nyföretagande och ny
produktutveckling är en svår och grannlaga
uppgift -- men oerhört viktig. Vi behöver ett ökat
flöde av nya småföretag som fyller på underifrån
och varur en del kommer att expandera till riktiga
guldägg.
Det är självklart att dessa båda viktiga
prioriteringar som jag nämnt, dvs. tillväxt i
befintliga företag och ökat nyföretagande, har en
viktig betydelse också för sysselsättningen. Dagens
arbetslöshet kan inte få fortsätta, och jag ser ingen
annan lösning än betydelsfull produktion av varor
och tjänster.
Storföretagen kommer säkert att anställa folk när
konjunkturen börjar sätta fart. Men man kan inte
tro att den överhettning på arbetsmarknaden som
rådde före konjunkturfallet skall återkomma. En
överhettning är heller inte önskvärd, men
exempelvis inom byggbranschen kommer det att
dröja mycket länge innan samma volym som i slutet
av 80-talet är tänkbar.
Nej, det är nog små och medelstora företag som är
svaret på arbetslöshetsfrågan.
Herr talman! De nya utvecklingsbolagens
finansieringsverksamhet får i samband med detta
beslut mer resurser än utvecklingsfonderna skulle
ha haft. Det är mycket glädjande att indragningen
till statskassan från fonderna nu upphör.
Därigenom blir det gemensamma disponibla
kapitalet betydligt större. Det är en stor förbättring
som därigenom skett. Detta visar också regeringens
positiva inställning till näringslivet och i det här
fallet särskilt till småföretagen.
Slutligen vill jag uttrycka tillfredsställelse med att
det finns en mycket bred majoritet här i riksdagen
för denna reformering av utvecklingsfonderna. Jag
tycker att motsättningarna är litet uppförstorade i
debatten. De reservationer som finns tar upp
detaljer i frågan. Det går väl att ha litet olika
uppfattningar. Men den grundläggande
utformningen av bolagen råder det praktiskt taget
politisk enighet om. Det är ett gott tecken till
aktörerna på marknaden.
Min förhoppning är att ombildningen skall ske så
snart som möjligt, att organisationen ''slimmas'' där
så behövs, att bolagen får tillgång till en lånefond
som får anses ha hygglig kapitalstorlek och att
bolagen berikas på kompetens genom näringslivets
inträde. Nu bör de snarast få komma i gång i sin nya
organisationsform, och därefter bör de få arbetsro.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till
utskottets hemställan.