Rättsväsendet

Fru talman! När vi återigen har budgetdebatten

och det har gått ytterligare ett år inom rättsväsendet är

det glädjande att stå här från majoritetens sida i dag.

Det är glädjande eftersom rättsväsendet under den

kommande treårsperioden tillförs nästan 4 miljarder

kronor. För kommande år ökar man anslagen till

rättsväsendet med 1 miljard.

Målet för kriminalpolitiken är ju att minska

brottsligheten och öka människors trygghet. Och den

kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftar fram-

för allt till att upprätthålla allmän ordning och säker-

het, förebygga brott, lagföra dem som begår brott,

verkställa påföljder och rättsanspråk och ge stöd till

människor som drabbas av brott. Men det kriminal-

politiska arbetet måste, för att man ska uppnå detta,

grundas på en helhetssyn och på en inriktning av den

allmänna politiken som leder till en social trygghet,

en rättvis fördelning och ett samhälle som vilar på

solidaritet mellan människor. Därför är det brotts-

förebyggande arbetet en av hörnstenarna i de krimi-

nalpolitiska strävandena.

Det finns givetvis önskemål inom många olika

sektorer i samhället om ökade resurser. Därför är det

viktigt att man också gör en avvägning. Ska vi enbart

satsa på rättsväsendet och den repressiva delen, eller

måste det också vara en balansgång mellan det och att

satsa på den sociala välfärden ute i samhället?

Fru talman! Tidigare hölls det en debatt i den här

kammaren som handlade om mobbning och om sko-

lan och de problem som finns där. Vi vet att det be-

hövs ökade resurser till skolan. Vi vet också att vi,

när det gäller fritidssektorn och väldigt många unga

människor, behöver satsa resurser för att förebygga

brott och för att bygga ett solidariskt samhälle. Där-

för, fru talman, anser jag att majoriteten har uppnått

en bra avvägning. Det handlar om att kunna satsa så

stora resurser på rättsväsendet och att kunna fortsätta

satsningarna på ökade resurser till kommunerna och

på att öka välfärden ute i samhället. Det är den enda

framkomliga vägen.

Fru talman! Under nästa år kommer polisen att få

ökade resurser med 575 miljoner kronor. Då måste

man också inse att polisväsendet har nära 12 miljar-

der kronor. Det är viktigt att det förändringsarbete

som bedrivs inom polisväsendet fortsätter. Där har vi

allihop en gemensam strävan att förbättra verksam-

heten.

Men, fru talman, den debatt som har förts om po-

lisväsendet, de ökade resurserna och omöjligheten att

över huvud taget kunna göra någonting med de resur-

ser som finns visar också på behovet av arbete inom

polisväsendet. Det visar på behovet av att man tittar

över utredningsverksamheten för att förbättra den

delen. Och det kommer nu att tillsättas en utredning

som ska se över dessa frågor. Det behövs också en

renodling av polisens arbetsuppgifter. Och det kom-

mer även att tillsättas en utredning som ska se över de

frågorna. Men när man diskuterar en renodling av

polisyrket är det viktigt att säga att det inte heller får

bli så att de enda arbetsuppgifterna som ligger kvar

på polismännen är de rent repressiva och ingripande.

Det gäller att ha en balans i arbetsmiljön, så att man

har lite spridda uppgifter och inte enbart får det hårda

polisarbetet.

När det gäller polisväsendet så får man nu alltså

en ökning med 575 miljoner.

Sedan ska jag gå över till åklagarväsendet. Det är

en glädje att konstatera att åklagarväsendet har lyck-

ats genomföra sin omorganisation och förändra sin

verksamhet på ett oerhört positivt sätt. I dag har vi ett

slagkraftigt åklagarväsende. Bara förra året satsade

man på 17 utbildningsdagar inom åklagarväsendet per

åklagare. Det är en kompetensutveckling utan like

inom hela rättsväsendet, och man kommer också att

fortsätta med den kompetensutvecklingen och med att

höja kvaliteten inom åklagarväsendet. Det är oerhört

positivt. För att man ska få en möjlighet att fortsätta

på den inslagna vägen får man ytterligare 15 miljoner

kronor under nästa år.

Fru talman! Sedan kommer jag till domstolarna.

Det här är ett område som är under en ständig pro-

cess. Tidigare kritiserade Gun Hellsvik från Modera-

terna den planlöshet som hon sade präglade domstol-

sväsendets organisationsförändringar, och hon tog

upp kraven från de borgerliga partierna på att få en

färdig fast plan. Det är snarare tvärtom. Nu har man

för första gången inom rättsväsendet försökt genom-

föra en organisationsförändring underifrån där man

tar hänsyn till de olika aspekter som finns när det

gäller de olika tingsrätterna och ser de olika villkoren

runtomkring i landet. Det här innebär att vi i dag har

olika projekt och att det finns olika sätt att lösa pro-

blematiken. Det är självklart att alla inte är nöjda med

de förändringar som sker, men det här är en underi-

frånprocess som också fortsätter på den vägen. Vi

måste även modernisera domstolarna, och vi måste få

ett slagkraftigt domstolsväsende.

Fru talman! När jag kommer till kriminalvården

måste jag från Vänsterpartiets sida tyvärr säga att de

farhågor som vi har fört fram har blivit besannade.

Under väldigt många år har vi drivit tesen att hår-

dare straff och hårdare kontroll skapar ett hårdare

klimat ute på våra anstalter. Vi har haft en utveckling

med en oerhörd mängd långtidsdömda. Vi har haft en

utveckling där antalet livstidsdömda fullständigt har

exploderat. Från att ha varit ungefär 10 för tio år

sedan är siffran i dag uppe i 100. Det här innebär

också att vi får ett hårdare klimat ute i kriminalvår-

den.

Då återstår frågan: Vilken väg ska vi gå? Ska vi

öka kontrollerna på anstalterna? Ska vi skärpa villko-

ren för besök? Ska vi ha glasruta för att förhindra

narkotika? Ska vi ha mindre och mindre avdelningar?

Ska vi har mer och mer vakter i stället för behand-

lingsarbetare? Nej, det är ingen möjlig väg att gå.

Kriminalvården står i dag inför ett vägskäl där man

måste utveckla de positiva sidorna inom kriminalvår-

den.

I dag är ca 50 % av dem som tas in på anstalt

missbrukare. Vi ser också att narkotikan ökar ute på

våra anstalter. Då kan man säga: Det här är för-

skräckligt. Här måste det till hårdare tag, hårdare

kontroll och fler urinprovstagningar. Men man måste

också kunna stanna upp och fundera: Var ska vi satsa

våra resurser? Vad är viktigt? I dag är det ändå så att

ungefär 90 % av dem som är missbrukare när de

kommer in på anstalterna är drogfria under anstaltsti-

den. Därför är det oerhört viktigt att man satsar resur-

ser på behandling och att det också blir en behandling

som är relevant.

Tyvärr har under det senaste året behandlingsin-

satserna minskat inom kriminalvården. Å ena sidan

har det nästan varit positivt. Det har funnits en mängd

hemsnickrade program där man inte har utvärderat

och inte haft kvalitetssäkring men där det arbetet har

satt i gång för att få en bättre behandlingsverksamhet.

Å andra sidan är det negativt att behandlingarna har

minskat. Därför är det i dag positivt att kriminalvår-

den får 271 miljoner för att kunna arbeta med just det

här området - för att kunna satsa på behandlingsar-

bete, för att kunna satsa på att förbättra frigivnings-

förberedelserna så att människor som kommer ut från

anstalter har en möjlighet att leva ett liv utan krimi-

nalitet.

Fru talman! Jag ska avslutningsvis beröra en del

av de borgerliga alternativen till den här budgeten.

Först och främst är det ganska slående att det inte

finns något borgerligt alternativ. Hur mycket man

satsar på de olika områdena skiljer sig väsentligt för

de olika partierna. Moderaterna är de som satsar allra

mest inom rättsväsendet. Man vill öka resurserna till

rättsväsendet väldigt mycket. De stora skillnader som

finns mellan de olika borgerliga partierna tycks inte

innebära något hinder för att ha gemensamma reser-

vationer. Man ska kunna uppnå i stort sett samma sak

med samma resurser. Det vore ganska intressant för

oss i majoriteten att få veta hur partierna som satsar

mindre kan få det att räcka till precis lika mycket som

Moderaterna.

Mest intressant är dock att se hur de borgerliga

partierna har betett sig de senaste åren. Jag har läst

förra årets budgetbetänkande och Moderaternas,

Kristdemokraternas, Folkpartiets och Centerpartiets

reservationer om vad man skulle kunna uppnå med de

pengar man satsade. Moderaterna säger att med deras

politik skulle man återupprätta medborgarnas förtro-

ende för rättsstaten. Man skulle kunna ha krav på gott

ledarskap. Politiken skulle innebära en kraftfull sats-

ning på modern teknik, kompetensutveckling och

vidareutbildning inom rättsväsendets myndigheter.

Med deras förslag skulle förändringsarbetet inom

domstolsväsendet kunna fortgå utan att förenas med

stora besparingskrav. Polisen skulle få möjligheter att

anställa civil personal och kraftigt öka polisutbild-

ningen. Det var Moderaternas reservation förra året.

Hur mycket anslog då Moderaterna förra året för

att kunna uppnå detta? Jo, 156 miljoner mer än vad

regeringen anslog. Med det skulle man kunna uppnå

dessa positiva effekter. När majoriteten i år satsar 575

miljoner, en mycket kraftfullare satsning än den Mo-

deraterna sade skulle räcka till att förbättra hela rätts-

väsendet förra året, heter det i dag att det är fullstän-

digt otillräckligt. Det räcker inte någonstans. Mode-

raternas och de övriga borgerliga partiernas reserva-

tioner kvarstår med exakt samma formuleringar och

exakt samma målsättningar. Det enda man ändrar från

år till år är själva siffran på hur mycket man satsar.

Fru talman! Jag måste säga att jag inte anser att

detta är ett seriöst sätt att behandla rättsväsendet. Det

här är ett så oerhört viktigt område att det inte skulle

skada om Moderaterna och de övriga borgerliga par-

tierna någon gång kunde säga: Det är bra med de

ökade satsningarna inom rättsväsendet. Det är bra

med den utvecklingen.

Förra året var 156 miljoner till polisväsendet från

Moderaterna tillräckligt. I år skjuter vi till 575 miljo-

ner. Ändå kan inte ett enda ord sägas från denna ta-

larstol om att det är en stor satsning på polisväsendet.

Tvärtom: Det enda man gör är att anklaga majoriteten

för att inte ta rättsväsendet på allvar och att hela tiden

tala om hur katastrofalt det är inom rättsväsendet, att

ingenting fungerar. Det skulle vara intressant, och det

kommer att bli intressant att följa debatten här, att få

höra de olika borgerliga partierna förklara vad som

har hänt på ett år som innebär att den stora satsning

om 1 miljard som nu görs från majoritetens sida -

inget parti var ens i närheten av den satsningen förra

budgetåret - tydligen inte kan ge några positiva ef-

fekter alls.

Fru talman! Det vore bra om man bedrev politiken

seriöst på det här området. Vi måste allihop inse att vi

har ett gemensamt uppdrag att få ett rättsväsende som

fungerar men också att bedriva den här politiken med

en helhetssyn och gemensamt driva detta framåt.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till ut-

skottets hemställan i betänkandet.