Fru talman! Miljöpartiet anser att samhällsföränd-
ringar i stort såsom bättre gemenskap i bostadsområ-
den och i arbetslivet, ändrade könsroller, garanterad
ekonomisk grundtrygghet och ett samhälle där alla
behövs och känner ansvar för sin närmiljö både före-
bygger brott och underlättar återanpassningen för de
redan dömda. Vi anser att kriminalpolitiken ingår i
den generella välfärdspolitiken; en social bostadspo-
litik och en skola som är öppen för alla; förskolor och
fritidsverksamhet där barn från olika bakgrund och
miljöer möts. Åtgärder som bidrar till att stärka
skyddsnäten för barn och ungdomar i riskzonen eller
som motverkar att stora grupper av människor slås ut
och marginaliseras är minst lika viktiga, eller kanske
t.o.m. mer betydelsefulla, i det kriminalpolitiska ar-
betet som det som utförs inom rättsväsendet. Det är
viktigt att föräldrar får tid till sina barn och ungdomar
genom en kortare arbetstid varje dag och inte genom
extra semesterdagar. De ska kunna vara tillsammans i
de dagliga rutinerna, där barn och ungdomar behöver
hjälp och stöd av lugna, ej sönderstressade vuxna.
När vuxna är stressade känner de inte av andras be-
hov heller. Överges denna grund spelar det inte så
stor roll hur stort rättsväsendet än blir och hur många
vakter som än utbildas. Miljöpartiet är mot den ut-
vecklingen. Vi kan se på USA som ett avskräckande
exempel, där både vakter och poliser finns i mångtal
men där rättsväsendet ändå har stora problem.
Miljöpartiet, fru talman, anser också att en kun-
skapsbaserad kriminalpolitik krävs för att nå målen
för kriminalpolitiken: att minska brottsligheten och
öka människors trygghet i samhället; kunskap om
brottslighetens orsaker och de effekter olika insatser
leder till. Forskning och utvecklingsarbete är av stor
betydelse. De krav på effektivitet och rationalisering-
ar som myndigheterna har ställts inför under senare år
och nya former av kriminalitet har medfört ett allt
större behov av ny kunskap om brott och åtgärder
mot brott. Det är inte endast en kunskap för rättsvä-
sendets myndigheter, utan alla berörda inom alla
samhällssektorer bör, som jag har sagt tidigare, be-
döma vilka konsekvenser deras beslut och åtgärder
har för brottsligheten.
Kunskap om de olika faktorer, miljöer och pro-
cesser som bidrar till att individer begår brott är av
grundläggande betydelse för hur kriminalpolitiken
ska utformas. Denna kunskap behövs också för att
förstå vilka samhällsförändringar och samhällsför-
hållanden som kan påverka brottsligheten och därmed
också vilka förhållanden som det brottsförebyggande
arbetet bör inriktas mot. BRÅ har en stor betydelse
och en viktig funktion i detta arbete.
Fru talman! Miljöpartiet, Vänstern och Socialde-
mokraterna kan nu trots förstärkningar i den sociala
sektorn även höja rättsväsendets budgetram, vilket är
angeläget och nödvändigt. Det har tidigare skett ned-
skärningar som Miljöpartiet har varit emot, t.ex.
nollintaget till Polishögskolan, uppsägning av civil
personal vid polis- och åklagarmyndigheten och ned-
läggningar av mindre anstalter inom kriminalvården.
Dessa tidigare beslut måste nu repareras. Miljöpartiet
står tillsammans med s och v bakom hemställan i
betänkandet som vi har framför oss och som jag yrkar
bifall till.
Rättsväsendet tillförs alltså över en miljard kro-
nor, varav den största delen går till polisen.
Vi har fått en eländesbeskrivning här. Jag vet inte
om Ragnwi Marcelind eller Gun Hellsvik var värst i
den beskrivningen. Trots att det finns problem - jag
motsäger inte problemen och identifieringen av dessa
- tycker jag ändå att dessa talare borde hålla med om
att detta är en början till en förstärkning av rättsvä-
sendet. Det kanske inte räcker, det får vi se, men ändå
är det en ny era i utvecklingen.
Fru talman! Det som förmörkar bilden för mig
och Miljöpartiet är att en del av budgethöjningen
kommer att gå till EU-samarbetet och till åtgärder
som anses behövas i anslutning till det svenska ord-
förandeskapet. Sverige betalar redan nu en hög med-
lemsavgift till EU. Jag anser att även tredjepelar-
samarbetet inom det rättsliga arbetet ska tas från EU:s
gemensamma budget. För ordförandeskapet har riks-
dagen beviljat ca 1 miljard kronor, och ändå måste
pengar för bevakning etc. som har ett direkt samband
med EU-ordförandeskapet tas från polisens budget.
Totalt räknar polisen med att det är 88,5 miljoner för
hela landet. Bara i Västra Götalands län, som jag
tillhör, kommer 30 miljoner att åtgå. Ändå kommer
pengar att tillföras för själva sammanträdena, som
polisen uppgav vid sitt besök i utskottet, på 16 miljo-
ner. Det är alltså stora pengar som kommer att tas.
Jag kommer att jobba för att dessa pengar ska läggas
utanför och inte drabba polisen i det framtida arbetet.
En annan nackdel är att Sverige ska ansluta sig till
Schengensamarbetet. Detta kommer att öka brottslig-
heten enligt bedömning från många som är initierade
inom polisen, liksom smugglingen enligt många tulla-
re. De kompensatoriska åtgärderna blir både dyrare
och krångligare. Brottslingarna kommer också att
kunna röra sig fritt inom EU-området när gränserna
tas bort. Detta kommer naturligtvis att belasta rättsvä-
sendet. Bara narkotikabruket, som har ökat, kommer
att få en ännu större ökning genom att det går lättare
att köpa narkotika och forsla den.
För att återvända till det som är positivt vill jag
särskilt nämna några inriktningar på den framtida
rättspolitiken. Medborgarperspektivet ska stå i fokus
för medborgarnas rättstrygghet och rättssäkerhet,
långtgående samverkan mellan rättsväsendets myn-
digheter. Fler poliser ska utbildas och anställas. År
2003 kommer det att finnas ungefär 600 poliser mer.
Man ska ta tag i brottsutredningar, och dessa bör
förbättras. Miljöbrottsbekämpningen ska förstärkas
och utvecklas genom fördjupad samverkan mellan
polisen och andra myndigheter inom ramen för den
nya miljöbrottsorganisationen. Det har bildats ett
miljöbrottsråd för informationsutbyte och myndig-
hetssamverkan om de nationella insatserna som stöd i
omfattande och kvalificerade miljöbrottsärenden.
Frigivningsförberedelserna förstärks, och alternativen
till fängelse utvecklas.
De borgerliga partierna anvisar varierande högre
belopp till de rättsvårdande myndigheterna. Det kan
verka som om de agerar för en gemensam linje med
många gemensamma reservationen, men det är stora
skillnader vad gäller anslagshöjningar.
Jag vill kommentera några av de gemensamma
borgerliga reservationerna. De flesta handlar om
frågar som det redan arbetas på i någon instans eller
som redan uppmärksammats. De har egentligen ingen
annan inriktning än de åsikter som de samarbetande
partierna har. Man kan ändå tro att det är så när man
läser reservationerna.
Låt mig ge några exempel, fru talman.
Reservation 4 gäller antalet civilanställda. Det ska
göras en översyn av polisens arbetsuppgifter, och i
samband därmed kommer frågan om dessa kan ren-
odlas upp. Hittills har redan 120 civila brottsutredare
utbildats, och under 2001 kommer ytterligare 50-60
att utbildas. Det finns också behov härav, så det råder
ingen motsättning i denna fråga.
En annan reservation handlar om fler närpoliser
och om en begränsning av ansvaret för utrycknings-
verksamheten. Vi önskar att det ska anställas fler
poliser. Det kommer att tas in fler studerande till
högskolorna, och fler poliser kommer att anställas.
Utryckningsverksamheten blir en integrerad del, och
jag har hela tiden sagt att det bör vara så i närpolisor-
ganisationen.
En gemensam reservation gäller utredningsverk-
samheten. Det är riktigt att det finns långa handlägg-
ningstider och andra problem, och detta har vi också
uppmärksammat. BRÅ kommer till våren att lägga
fram en rapport om uppklaringsfrekvensen, som be-
räknas genom att man dividerar antalet uppklarade
brott med antalet anmälda brott. I rapporten kommer
att visas att uppklaringsandelen 1985 var 40 % men
1999 hade sjunkit till 25 %. Det finns stor anledning
att studera detta. BRÅ kommer fram till att det finns
många anledningar till denna utveckling. En anled-
ning är att inflödet nu är mycket större och att polis-
personalen har minskat.
BRÅ säger dock även att polisen klarar upp lika
många brott som tidigare. Analysen visar att man
under 80-talet vid varje gripande räknade en mängd
brott separat, t.ex. narkotikabrott, bedrägeri och stöld,
och därför blev resultatet annorlunda. Detta faktum
tillsammans med omorganisationen och uppsägning-
arna har resulterat i den nämnda minskningen.
Jag tycker att det är väldigt bra att BRÅ lägger
fram ett noggrannare underlag för diskussionen och
för framtida åtgärder. Självklart anser Miljöpartiet det
vara av största vikt att uppklaringsandelen ökar. Re-
geringen kommer att företa en översyn av brottsut-
redningsverksamheten, vilket sker tack vare att Mil-
jöpartiet ansett att det skulle tillsättas en utredning av
frågan om ett oberoende tillsynsorgan för brottsutred-
ningsverksamheten. Även frågan om anmälan av
poliser och åklagare i samband med de interna brotts-
utredningarna kommer att behandlas i denna utred-
ning, något som Miljöpartiet under lång tid har arbe-
tat för.
Vad gäller polisens arbetstider säger man från op-
positionen att det är eländigt ställt, med gamla, utslit-
na och trötta poliser, vilket är riktigt. Men samtidigt
begär man i en reservation att poliserna ska jobba
ännu mer på helger, kvällar och nätter. Detta är ett
arbetsmiljöproblem. Skiftjobb ställer efter ett antal år
stora krav även på yngre poliser. Det går inte bara att
kommendera fram, utan man måste närma sig detta
problem på ett helt annat sätt.
Under det moment som rör domstolar framför op-
positionen verkligen splittrade åsikter. Den har inte
någon gemensam linje. Den förändring som har på-
börjats har mött motstånd från oppositionen. Mode-
raterna har väldigt få idéer om hur den framtida dom-
stolsorganisationen ska utformas. I stället vill de
hävda domstolsväsendets oberoende. Jag anser att
man blandar ihop den dömande verksamheten med
arbetets organisation. Att denna konservativa organi-
sation - jag generaliserar; det finns undantag - ska
bilda autonoma öar i samhället, såsom Centern före-
slår, gagnar inte ett medborgarperspektiv. Det går
bara inte ihop.
Våra svenska domstolar är självständiga i sitt dö-
mande. De är skyddade enligt regeringsformen. Att
Domstolsverket som central förvaltningsmyndighet
för administrativa spörsmål nu utgår från geografiska
förutsättningar och agerar för förändrings- och ut-
vecklingsarbete tycker jag är positivt.
Moderaterna tycker att vi i stället för Dom-
stolsverket ska ha en domstolsstyrelse. I denna styrel-
se med 11 ledamöter skulle 8 personer komma från
domstolarna och endast 3 från det övriga samhället;
en advokat och två övriga experter. Jag tycker inte att
denna sammansättning borgar för ett utvecklingsar-
bete. Vi vet att man på de flesta ställen har konserva-
tiva idéere. Man vill inte ha så stora förändringar.
Moderaterna och Kristdemokraterna kan tänka sig
att en del av dömandet vid länsrätterna kan flyttas till
tingsrätterna och att dessa båda instanser på sikt kan
slås ihop. Så långt kan man sträcka sig. Jag efterlyser
fler idéer om hur domstolarna ska kunna arbeta i
framtiden.
Fru talman! Slutligen måste jag än en gång kom-
mentera reservationen om familjens brottsförebyg-
gande betydelse. Jag motsätter mig formuleringen att
familjen är samhällets bästa brottsförebyggande re-
surs. Det är föräldraansvaret som är väsentligt, fru
talman. De vuxnas ansvar för barnen har blivit myck-
et sämre. Den vuxna rollen har försvagats. Historiskt
är familjebegreppet, som bygger på hushållsgemen-
skap, präglat av både positiva och negativa ingredien-
ser som lever kvar längre än åsikterna i det omgivan-
de samhället.
En negativ aspekt är mannens ställning som norm
inom familjebegreppet. Som exempel kan nämnas att
i Sverige var tidigare våldtäkt och andra sexualbrott
brott mot äran och den kollektiva friden. Det gällde
familjens och ytterst mannens ära samt ordningen i
samhället, som ej skulle rubbas. År 1965 överfördes
sexualbrotten från fridsbrotten till sedlighetsbrotten.
Nyheten var att sedlighetsbrott skulle betraktas som
brott mot person, inte som brott mot allmän ordning.
Fortfarande försiggår misshandel av kvinnor och
barn inom familjebegreppet, där även andra brott mot
personer sker. Tidigare avskrev polisen ofta våld mot
kvinnor just som familjebråk; det var en intern ange-
lägenhet.
Enligt min åsikt ska inte enskilda individer göm-
mas under eller skymmas av familjebegreppet. Soci-
ala skillnader och ekonomiska orättvisor har betydel-
se för unga människors utveckling. Detsamma gäller
våld och misshandel och övergivenhet under upp-
växten. Familjebegreppet kan försvåra tidiga insatser
från samhällets sida. Därför är jag övertygad om att
ett socialt jämställt samhälle är en av de bästa brotts-
förebyggande faktorerna. De människor som av olika
anledningar behöver stöd kan där också få det.
Jag vill också lite kommentera det som sagts av
Gunnel Wallin från Centern om psykisk vård i fäng-
else och normaliseringsprincipen. Det blir allt vanli-
gare att fångar får psykiatrisk sjukhusvård, trots att de
är dömda till fängelse. Samtidigt ökar antalet brotts-
lingar som döms till sluten psykiatrisk vård.
För tio år sedan fick kriminalvården 3 000 vård-
dygn inom psykiatrin för sina på anstalterna inlåsta
klienter. I dag har antalet sådana vårddygn fyrfaldi-
gats till 14 000.
Samarbetet med psykiatrin har blivit mycket bätt-
re. Personalen har blivit bättre på att bedöma de in-
tagna. Det ser ut att fungera allt bättre. Det motsäger
det som Gunnel Wallin sade tidigare i sitt anförande.
Jag vill också ställa en fråga till moderaterna. Vad
är moderaternas plan för tingsrätterna? Hur ska de
arbeta i framtiden? Moderaterna är ju emot det mesta
som föreslås.
Hela tiden tas frågan om narkotika på fängelserna
upp. Jag önskar inte heller att det ska finnas narkotika
på fängelserna. Men fängelserna är en spegling av det
omgivande samhället. Narkotikabruket ökar hela
tiden, inte minst bland ungdomar.
Ragnwi Marcelind talar om stora avhopp inom
polisen. Men det stämmer inte. Sten Heckscher sade
att det var en myt. Han berättade i utskottet att endast
1 % av poliserna slutar.
Det är ett dåligt förslag att lägga ned Ystads åkla-
garkammare och föra den till Malmö. Jag kommer att
motarbeta det förslaget med alla medel. Det har inte
presenterats för utskottet. Regeringen kan inte heller
direkt ingripa mot det, för det är åklagarmyndigheten
som har fått detta ärende på delegation. Det skulle
vara negativt ur alla synpunkter att göra den föränd-
ringen.