Rättsväsendet

Fru talman! Miljöpartiet anser att samhällsföränd-

ringar i stort såsom bättre gemenskap i bostadsområ-

den och i arbetslivet, ändrade könsroller, garanterad

ekonomisk grundtrygghet och ett samhälle där alla

behövs och känner ansvar för sin närmiljö både före-

bygger brott och underlättar återanpassningen för de

redan dömda. Vi anser att kriminalpolitiken ingår i

den generella välfärdspolitiken; en social bostadspo-

litik och en skola som är öppen för alla; förskolor och

fritidsverksamhet där barn från olika bakgrund och

miljöer möts. Åtgärder som bidrar till att stärka

skyddsnäten för barn och ungdomar i riskzonen eller

som motverkar att stora grupper av människor slås ut

och marginaliseras är minst lika viktiga, eller kanske

t.o.m. mer betydelsefulla, i det kriminalpolitiska ar-

betet som det som utförs inom rättsväsendet. Det är

viktigt att föräldrar får tid till sina barn och ungdomar

genom en kortare arbetstid varje dag och inte genom

extra semesterdagar. De ska kunna vara tillsammans i

de dagliga rutinerna, där barn och ungdomar behöver

hjälp och stöd av lugna, ej sönderstressade vuxna.

När vuxna är stressade känner de inte av andras be-

hov heller. Överges denna grund spelar det inte så

stor roll hur stort rättsväsendet än blir och hur många

vakter som än utbildas. Miljöpartiet är mot den ut-

vecklingen. Vi kan se på USA som ett avskräckande

exempel, där både vakter och poliser finns i mångtal

men där rättsväsendet ändå har stora problem.

Miljöpartiet, fru talman, anser också att en kun-

skapsbaserad kriminalpolitik krävs för att nå målen

för kriminalpolitiken: att minska brottsligheten och

öka människors trygghet i samhället; kunskap om

brottslighetens orsaker och de effekter olika insatser

leder till. Forskning och utvecklingsarbete är av stor

betydelse. De krav på effektivitet och rationalisering-

ar som myndigheterna har ställts inför under senare år

och nya former av kriminalitet har medfört ett allt

större behov av ny kunskap om brott och åtgärder

mot brott. Det är inte endast en kunskap för rättsvä-

sendets myndigheter, utan alla berörda inom alla

samhällssektorer bör, som jag har sagt tidigare, be-

döma vilka konsekvenser deras beslut och åtgärder

har för brottsligheten.

Kunskap om de olika faktorer, miljöer och pro-

cesser som bidrar till att individer begår brott är av

grundläggande betydelse för hur kriminalpolitiken

ska utformas. Denna kunskap behövs också för att

förstå vilka samhällsförändringar och samhällsför-

hållanden som kan påverka brottsligheten och därmed

också vilka förhållanden som det brottsförebyggande

arbetet bör inriktas mot. BRÅ har en stor betydelse

och en viktig funktion i detta arbete.

Fru talman! Miljöpartiet, Vänstern och Socialde-

mokraterna kan nu trots förstärkningar i den sociala

sektorn även höja rättsväsendets budgetram, vilket är

angeläget och nödvändigt. Det har tidigare skett ned-

skärningar som Miljöpartiet har varit emot, t.ex.

nollintaget till Polishögskolan, uppsägning av civil

personal vid polis- och åklagarmyndigheten och ned-

läggningar av mindre anstalter inom kriminalvården.

Dessa tidigare beslut måste nu repareras. Miljöpartiet

står tillsammans med s och v bakom hemställan i

betänkandet som vi har framför oss och som jag yrkar

bifall till.

Rättsväsendet tillförs alltså över en miljard kro-

nor, varav den största delen går till polisen.

Vi har fått en eländesbeskrivning här. Jag vet inte

om Ragnwi Marcelind eller Gun Hellsvik var värst i

den beskrivningen. Trots att det finns problem - jag

motsäger inte problemen och identifieringen av dessa

- tycker jag ändå att dessa talare borde hålla med om

att detta är en början till en förstärkning av rättsvä-

sendet. Det kanske inte räcker, det får vi se, men ändå

är det en ny era i utvecklingen.

Fru talman! Det som förmörkar bilden för mig

och Miljöpartiet är att en del av budgethöjningen

kommer att gå till EU-samarbetet och till åtgärder

som anses behövas i anslutning till det svenska ord-

förandeskapet. Sverige betalar redan nu en hög med-

lemsavgift till EU. Jag anser att även tredjepelar-

samarbetet inom det rättsliga arbetet ska tas från EU:s

gemensamma budget. För ordförandeskapet har riks-

dagen beviljat ca 1 miljard kronor, och ändå måste

pengar för bevakning etc. som har ett direkt samband

med EU-ordförandeskapet tas från polisens budget.

Totalt räknar polisen med att det är 88,5 miljoner för

hela landet. Bara i Västra Götalands län, som jag

tillhör, kommer 30 miljoner att åtgå. Ändå kommer

pengar att tillföras för själva sammanträdena, som

polisen uppgav vid sitt besök i utskottet, på 16 miljo-

ner. Det är alltså stora pengar som kommer att tas.

Jag kommer att jobba för att dessa pengar ska läggas

utanför och inte drabba polisen i det framtida arbetet.

En annan nackdel är att Sverige ska ansluta sig till

Schengensamarbetet. Detta kommer att öka brottslig-

heten enligt bedömning från många som är initierade

inom polisen, liksom smugglingen enligt många tulla-

re. De kompensatoriska åtgärderna blir både dyrare

och krångligare. Brottslingarna kommer också att

kunna röra sig fritt inom EU-området när gränserna

tas bort. Detta kommer naturligtvis att belasta rättsvä-

sendet. Bara narkotikabruket, som har ökat, kommer

att få en ännu större ökning genom att det går lättare

att köpa narkotika och forsla den.

För att återvända till det som är positivt vill jag

särskilt nämna några inriktningar på den framtida

rättspolitiken. Medborgarperspektivet ska stå i fokus

för medborgarnas rättstrygghet och rättssäkerhet,

långtgående samverkan mellan rättsväsendets myn-

digheter. Fler poliser ska utbildas och anställas. År

2003 kommer det att finnas ungefär 600 poliser mer.

Man ska ta tag i brottsutredningar, och dessa bör

förbättras. Miljöbrottsbekämpningen ska förstärkas

och utvecklas genom fördjupad samverkan mellan

polisen och andra myndigheter inom ramen för den

nya miljöbrottsorganisationen. Det har bildats ett

miljöbrottsråd för informationsutbyte och myndig-

hetssamverkan om de nationella insatserna som stöd i

omfattande och kvalificerade miljöbrottsärenden.

Frigivningsförberedelserna förstärks, och alternativen

till fängelse utvecklas.

De borgerliga partierna anvisar varierande högre

belopp till de rättsvårdande myndigheterna. Det kan

verka som om de agerar för en gemensam linje med

många gemensamma reservationen, men det är stora

skillnader vad gäller anslagshöjningar.

Jag vill kommentera några av de gemensamma

borgerliga reservationerna. De flesta handlar om

frågar som det redan arbetas på i någon instans eller

som redan uppmärksammats. De har egentligen ingen

annan inriktning än de åsikter som de samarbetande

partierna har. Man kan ändå tro att det är så när man

läser reservationerna.

Låt mig ge några exempel, fru talman.

Reservation 4 gäller antalet civilanställda. Det ska

göras en översyn av polisens arbetsuppgifter, och i

samband därmed kommer frågan om dessa kan ren-

odlas upp. Hittills har redan 120 civila brottsutredare

utbildats, och under 2001 kommer ytterligare 50-60

att utbildas. Det finns också behov härav, så det råder

ingen motsättning i denna fråga.

En annan reservation handlar om fler närpoliser

och om en begränsning av ansvaret för utrycknings-

verksamheten. Vi önskar att det ska anställas fler

poliser. Det kommer att tas in fler studerande till

högskolorna, och fler poliser kommer att anställas.

Utryckningsverksamheten blir en integrerad del, och

jag har hela tiden sagt att det bör vara så i närpolisor-

ganisationen.

En gemensam reservation gäller utredningsverk-

samheten. Det är riktigt att det finns långa handlägg-

ningstider och andra problem, och detta har vi också

uppmärksammat. BRÅ kommer till våren att lägga

fram en rapport om uppklaringsfrekvensen, som be-

räknas genom att man dividerar antalet uppklarade

brott med antalet anmälda brott. I rapporten kommer

att visas att uppklaringsandelen 1985 var 40 % men

1999 hade sjunkit till 25 %. Det finns stor anledning

att studera detta. BRÅ kommer fram till att det finns

många anledningar till denna utveckling. En anled-

ning är att inflödet nu är mycket större och att polis-

personalen har minskat.

BRÅ säger dock även att polisen klarar upp lika

många brott som tidigare. Analysen visar att man

under 80-talet vid varje gripande räknade en mängd

brott separat, t.ex. narkotikabrott, bedrägeri och stöld,

och därför blev resultatet annorlunda. Detta faktum

tillsammans med omorganisationen och uppsägning-

arna har resulterat i den nämnda minskningen.

Jag tycker att det är väldigt bra att BRÅ lägger

fram ett noggrannare underlag för diskussionen och

för framtida åtgärder. Självklart anser Miljöpartiet det

vara av största vikt att uppklaringsandelen ökar. Re-

geringen kommer att företa en översyn av brottsut-

redningsverksamheten, vilket sker tack vare att Mil-

jöpartiet ansett att det skulle tillsättas en utredning av

frågan om ett oberoende tillsynsorgan för brottsutred-

ningsverksamheten. Även frågan om anmälan av

poliser och åklagare i samband med de interna brotts-

utredningarna kommer att behandlas i denna utred-

ning, något som Miljöpartiet under lång tid har arbe-

tat för.

Vad gäller polisens arbetstider säger man från op-

positionen att det är eländigt ställt, med gamla, utslit-

na och trötta poliser, vilket är riktigt. Men samtidigt

begär man i en reservation att poliserna ska jobba

ännu mer på helger, kvällar och nätter. Detta är ett

arbetsmiljöproblem. Skiftjobb ställer efter ett antal år

stora krav även på yngre poliser. Det går inte bara att

kommendera fram, utan man måste närma sig detta

problem på ett helt annat sätt.

Under det moment som rör domstolar framför op-

positionen verkligen splittrade åsikter. Den har inte

någon gemensam linje. Den förändring som har på-

börjats har mött motstånd från oppositionen. Mode-

raterna har väldigt få idéer om hur den framtida dom-

stolsorganisationen ska utformas. I stället vill de

hävda domstolsväsendets oberoende. Jag anser att

man blandar ihop den dömande verksamheten med

arbetets organisation. Att denna konservativa organi-

sation - jag generaliserar; det finns undantag - ska

bilda autonoma öar i samhället, såsom Centern före-

slår, gagnar inte ett medborgarperspektiv. Det går

bara inte ihop.

Våra svenska domstolar är självständiga i sitt dö-

mande. De är skyddade enligt regeringsformen. Att

Domstolsverket som central förvaltningsmyndighet

för administrativa spörsmål nu utgår från geografiska

förutsättningar och agerar för förändrings- och ut-

vecklingsarbete tycker jag är positivt.

Moderaterna tycker att vi i stället för Dom-

stolsverket ska ha en domstolsstyrelse. I denna styrel-

se med 11 ledamöter skulle 8 personer komma från

domstolarna och endast 3 från det övriga samhället;

en advokat och två övriga experter. Jag tycker inte att

denna sammansättning borgar för ett utvecklingsar-

bete. Vi vet att man på de flesta ställen har konserva-

tiva idéere. Man vill inte ha så stora förändringar.

Moderaterna och Kristdemokraterna kan tänka sig

att en del av dömandet vid länsrätterna kan flyttas till

tingsrätterna och att dessa båda instanser på sikt kan

slås ihop. Så långt kan man sträcka sig. Jag efterlyser

fler idéer om hur domstolarna ska kunna arbeta i

framtiden.

Fru talman! Slutligen måste jag än en gång kom-

mentera reservationen om familjens brottsförebyg-

gande betydelse. Jag motsätter mig formuleringen att

familjen är samhällets bästa brottsförebyggande re-

surs. Det är föräldraansvaret som är väsentligt, fru

talman. De vuxnas ansvar för barnen har blivit myck-

et sämre. Den vuxna rollen har försvagats. Historiskt

är familjebegreppet, som bygger på hushållsgemen-

skap, präglat av både positiva och negativa ingredien-

ser som lever kvar längre än åsikterna i det omgivan-

de samhället.

En negativ aspekt är mannens ställning som norm

inom familjebegreppet. Som exempel kan nämnas att

i Sverige var tidigare våldtäkt och andra sexualbrott

brott mot äran och den kollektiva friden. Det gällde

familjens och ytterst mannens ära samt ordningen i

samhället, som ej skulle rubbas. År 1965 överfördes

sexualbrotten från fridsbrotten till sedlighetsbrotten.

Nyheten var att sedlighetsbrott skulle betraktas som

brott mot person, inte som brott mot allmän ordning.

Fortfarande försiggår misshandel av kvinnor och

barn inom familjebegreppet, där även andra brott mot

personer sker. Tidigare avskrev polisen ofta våld mot

kvinnor just som familjebråk; det var en intern ange-

lägenhet.

Enligt min åsikt ska inte enskilda individer göm-

mas under eller skymmas av familjebegreppet. Soci-

ala skillnader och ekonomiska orättvisor har betydel-

se för unga människors utveckling. Detsamma gäller

våld och misshandel och övergivenhet under upp-

växten. Familjebegreppet kan försvåra tidiga insatser

från samhällets sida. Därför är jag övertygad om att

ett socialt jämställt samhälle är en av de bästa brotts-

förebyggande faktorerna. De människor som av olika

anledningar behöver stöd kan där också få det.

Jag vill också lite kommentera det som sagts av

Gunnel Wallin från Centern om psykisk vård i fäng-

else och normaliseringsprincipen. Det blir allt vanli-

gare att fångar får psykiatrisk sjukhusvård, trots att de

är dömda till fängelse. Samtidigt ökar antalet brotts-

lingar som döms till sluten psykiatrisk vård.

För tio år sedan fick kriminalvården 3 000 vård-

dygn inom psykiatrin för sina på anstalterna inlåsta

klienter. I dag har antalet sådana vårddygn fyrfaldi-

gats till 14 000.

Samarbetet med psykiatrin har blivit mycket bätt-

re. Personalen har blivit bättre på att bedöma de in-

tagna. Det ser ut att fungera allt bättre. Det motsäger

det som Gunnel Wallin sade tidigare i sitt anförande.

Jag vill också ställa en fråga till moderaterna. Vad

är moderaternas plan för tingsrätterna? Hur ska de

arbeta i framtiden? Moderaterna är ju emot det mesta

som föreslås.

Hela tiden tas frågan om narkotika på fängelserna

upp. Jag önskar inte heller att det ska finnas narkotika

på fängelserna. Men fängelserna är en spegling av det

omgivande samhället. Narkotikabruket ökar hela

tiden, inte minst bland ungdomar.

Ragnwi Marcelind talar om stora avhopp inom

polisen. Men det stämmer inte. Sten Heckscher sade

att det var en myt. Han berättade i utskottet att endast

1 % av poliserna slutar.

Det är ett dåligt förslag att lägga ned Ystads åkla-

garkammare och föra den till Malmö. Jag kommer att

motarbeta det förslaget med alla medel. Det har inte

presenterats för utskottet. Regeringen kan inte heller

direkt ingripa mot det, för det är åklagarmyndigheten

som har fått detta ärende på delegation. Det skulle

vara negativt ur alla synpunkter att göra den föränd-

ringen.