Rättsväsendet

Fru talman! Varje debatt brukar innehålla åt-

minstone något intressant besked. Ragnwi Marcelind

kallade flera gånger den dryga halvan av Sveriges

riksdag för vänsterfalangen. Är den ena halvan en

vänsterfalang är väl den andra en högerfalang. Jag

tycker att det är ett intressant besked att kd nu anser

sig tillhöra landets högerfalang. Jag ska försöka att

komma ihåg att i mitt anförande använda det uttryck-

et i stället för "de borgerliga" och "oppositionen".

I ett demokratiskt samhälle ska människor känna

trygghet. Det är vår gemensamma uppgift att sörja för

det. För vår trygghet är en väl fungerande rättssäker-

het och rättstrygghet av avgörande betydelse. Det

handlar om att inte bli utsatt för våld, kränkningar och

brott och att utan oro fritt kunna röra sig på gator och

torg.

Jag menar att samhällets ansvar för vår trygghet

också handlar om frågor som ett väl fungerande soci-

alt skyddsnät, barnomsorgen, skolan, vården, äldre-

omsorgen och ett rikt föreningsliv. Vi bör diskutera

den enskildes trygghet och ansvaret för den just uti-

från en sådan helhetssyn.

Brottsligheten i vårt land ökade inte under 90-

talet. Men den har förändrats. Den har till en del blivit

grövre. Därför nås vi av rapporter om grova brott,

brott mot kvinnor och barn, rasistiska brott, organise-

rad brottslighet m.m. Det är mycket oroande.

De allvarligaste konsekvenserna av brottsligheten

är naturligtvis att drabbas av brott. Men det får kon-

sekvenser också för klimatet i hela samhället. Den

bristande tryggheten och oron begränsar också ibland

människors möjligheter och deras liv. Det är något

som vi inte kan acceptera.

Samtidigt med dessa dystra bilder av dagens

brottslighet och otrygghet finns i dag ett engagemang

hos många människor. Det gäller både dem som ar-

betar inom rättsväsendet och dem som jobbar frivil-

ligt inom exempelvis brotts- och kvinnojourer. Det

finns ett engagemang att förändra och förbättra i

samhället.

Det handlar exempelvis om att ta reda på vilka

brister i samhället som leder fram till brott och som

föder våld. Vad kan vi göra för att människor inte ska

hamna fel? Vad kan och ska vi göra för att människor

inte ska begå brott? Hur ska vi rehabilitera dem som

ändå har begått brott?

Jag tror för min del inte att det finns några enkla

lösningar. Däremot tror jag att vi med många skiftan-

de insatser kan bidra till att föra utvecklingen i rätt

riktning. Och då behöver vi engagerade människor

som bryr sig om, och vi behöver insatser på många

plan. Så sker också i lokalt brottsförebyggande arbete

som byggs upp i samverkan mellan samhället, före-

ningslivet och enskilda. Vi kan också bidra genom att

satsa aktivt på våra barn och ungdomar.

Förslaget i budgeten för rättsväsendet innebär ett

stort steg framåt. Det innehåller ändå rejäla satsningar

på rättsväsendet - fyra miljarder på tre år. Det är den

största satsningen någonsin, vilket också har sagts här

tidigare. Det ger oss ökade möjligheter att utveckla

och förbättra insatserna på rättsväsendets område. I

budgeten ges besked om att den genomgripande re-

formeringen av rättsväsendet ska fortsätta, och att

medborgarperspektivet ska vara ledstjärnan i det

arbetet. Tryggheten ska öka, och brottsligheten mins-

ka. Kampen mot brott ska bygga på en helhetssyn och

utgå från principen om alla människors lika värde och

respekt för den enskildes integritet och värdighet.

Jag ska inte prata om alla delar i den satsning som

nu görs. Mina meddebattörer kommer senare att ut-

veckla vår syn på hur arbetet ska bedrivas och ut-

vecklas på de olika områdena. Men några ord vill jag

ändå säga om våra prioriterade områden.

Det behövs fler poliser. Därför ska de nya resur-

serna användas till att både öka antalet poliser och

höja kompetensen. Som har sagts här tidigare är det

nödvändigt att förstärka och föryngra poliskåren.

Därför ökas nu intagningen till polisutbildningen, och

redan nästa vår börjar antalet poliser i tjänst att öka.

De ökade resurserna till polisen ska också användas

till att fullfölja närpolisreformen. Det är också viktigt

att det går att rekrytera poliser till glesbygden. Etable-

ringen av polisutbildningen i Umeå kommer att un-

derlätta detta. Den tredje utbildningsplatsen någon-

stans i Götaland - var det nu kommer att bli - kom-

mer att underlätta rekryteringen i den delen av landet.

Fler brott ska klaras upp, och snabbare. Det ger

framför allt säkrare bedömningar. Därför ska brottsut-

redande verksamhet förstärkas och förbättras. Utred-

ningarna ska präglas av hänsyn till brottsoffer och

vittnen. Det är viktigt att polis och åklagare fördelar

ansvaret för förundersökningarna mellan sig på det

mest optimala sättet utifrån de lokala förutsättningar-

na.

Polisen ska utveckla det problemorienterade ar-

betssättet. Detta arbetssätt ska genomsyra allt polisar-

bete. Det är nödvändigt inte minst för bekämpningen

av de allvarligaste brottstyperna - våldsbrott, narkoti-

kabrott och ekonomisk brottslighet. Polisen ska också

utveckla sin förmåga att förebygga och bekämpa brott

med rasistiska eller främlingsfientliga, antisemitiska

eller homofobiska inslag.

Det är särskilt viktigt att kunna kartlägga och

analysera hotbilder. För att bekämpa den organisera-

de brottsligheten är utvecklingen av det internatio-

nella samarbetet värdefullt.

Genom inrättande av Ekobrottsmyndigheten och

den nya organisationen för bekämpande av miljöbrott

hos riksåklagaren kan samhällets insatser mot den

ekonomiska brottsligheten och miljöbrotten effektivi-

seras.

För domstolarna innebär den stora satsning som

nu görs på rättsväsendet att de får ökade resurser till

att fortsätta reformarbetet. Det inriktas främst på

fortsatt renodling av arbetsformer och arbetsuppgif-

ter, förbättrade möjligheter till utbildning och specia-

lisering samt förbättrad säkerhet och förbättrat be-

mötande i domstolarna.

Jag vill också nämna att kriminalvården, som un-

der senare år genomgått omfattande förändringar, får

behövligt resurstillskott. Den står inför ett fortsatt

rationaliseringsarbete. Inriktningen av kriminalvårds-

politiken är offensiv, och den ställer stora krav på

dem som arbetar ute på våra fängelser.

Nu prioriteras arbetet med att förstärka frigiv-

ningsförberedelserna, bekämpa narkotikamissbruket i

fängelserna, förebygga återfall i brott och utveckla

alternativen till fängelse.

Det pågår ett omfattande arbete med kvinnofrids-

och brottsofferfrågor. Utvecklingen på brottsofferom-

rådet har hittills inneburit en lång rad lagstiftningsin-

satser och andra åtgärder. Men det finns fortfarande

brister. Insikter, kunskaper och handling kan och

måste bli bättre. Det ska vara prioriterade arbetsom-

råden för rättsväsendet.

Den satsning på rättsväsendet som nu görs är of-

fensiv. Den visar på insikt om dagens situation, och

den visar på konstruktiva arbetssätt för framtiden. Det

har därför varit intressant att följa högerfalangens

reaktioner på förslagen i budgeten, och att se dess

reflexmässigt negativa reaktioner och överbud. Som

vanligt vill högerfalangen i vissa delar anslå mer

pengar.

Det är därför intressant att, som har gjorts tidigare

här, gå tillbaka till förra årets budgetdebatt. Då före-

slog oppositionen också mer pengar än majoriteten.

Nu i år satsar vi betydligt mer än vad något borgerligt

parti föreslog förra året. Då, enligt förra årets retorik,

skulle de borgerligas många gånger ganska små sats-

ningar åstadkomma stora underverk. Nu, enligt årets

retorik, är regeringens betydligt större satsningar

otillräckliga. Jag tycker att de borgerliga fortsätter

årets debatt som om de nya resurserna inte hade till-

förts under tiden. Jag undrar om ni ändå innerst inne

inte känner er lite besvärade av detta.

Partierna i oppositionen väljer dessutom att satsa

på olika delar av rättsväsendet. Men sedan skriver

man ihop sig i reservationerna utan att alla partier har

ekonomisk täckning för det hela. Låt mig bara ta ett

par exempel. Ni kan själva finna var de är tagna ifrån.

I ett fall skriver ett parti som har noll kronor i

ökad satsning på kriminalvården ihop sig om stora

förbättringar med ett annat parti, som vill skjuta till

en kvarts miljard.

I ett annat fall skriver ett parti som har noll kronor

i ökad satsning på domstolarna ihop sig om en rad

viktiga saker med ett annat parti, som vill tillföra 350

miljoner till just domstolarna.

Det är nästan så att man blir yr av att läsa de bor-

gerligas reservationer. Jag tycker att det många gång-

er handlar om skrivningar utan ekonomisk täckning

som faktiskt går en bit över anständighetens gräns.

Men det största problemet med oppositionen är att

den inte tycks begripa hur samhället fungerar, som en

del av rättsväsendet. Man kan faktiskt inte bekämpa

brott enbart med fler poliser och strängare straff. Det

behövs mycket mer än så. Brottsligheten måste angri-

pas på bred front, och framför allt förebyggas genom

lokala insatser. För att klara den uppgiften behövs det

ett väl fungerande samhälle där alla får plats och där

alla har viktiga roller att spela.

Det behövs med andra ord en helhetssyn när det

gäller att både förstå brottslighetens orsaker och hur

den ska bekämpas. Denna helhetssyn saknar opposi-

tionen uppenbarligen insikt om. Den saknar insikt om

att människors oro inte kan stillas enbart med aldrig

så många poliser och strängare straff. För att männi-

skor ska känna trygghet så behövs en politik som

motverkar social utslagning, segregation och främ-

lingskap. Det behövs en generell välfärdspolitik som

ger alla barn chansen till en god start i livet. Det be-

hövs bra barnomsorg och bra skolor till alla barn. Det

behövs bra sjukvård till alla efter behov och inte

beroende på hur mycket pengar man kan betala ur

den egna plånboken. Det behövs bra äldreomsorg och

ett rikt föreningsliv som är tillgängligt för alla.

Framför allt moderat politik innebär att förutsätt-

ningarna för en generell välfärd som är tillgänglig för

alla rycks undan och därmed en viktig del av trygg-

heten. Därför blir det ingen ökad trygghet med Mode-

raternas politik. Det blir tvärtom så att konsekvenser-

na av den moderata politiken i stället leder till att

otryggheten i samhället ökar. Jag tycker faktiskt att

ett parti vars kommunala företrädare ägnar all sin

kraft åt att finansiera skattesänkningar genom ned-

dragningar på fritidsverksamhet, socialtjänst och stöd

till förenings- och idrottsverksamhet saknar trovär-

dighet när man talar om trygghet i riksdagen. Mode-

raterna skär först ned anslagen till välfärdspolitiken

och sedan lägger man tillbaka en bråkdel av detta till

rättsväsendet. Tyvärr får de ofta sina borgerliga brö-

der och systrar i andra partier inom den s.k. högerfa-

langen att följa efter.

Fru talman! Trots att det finns en del som oroar är

jag optimistisk inför framtiden. Det betyder väldigt

mycket att vi nu kan satsa rejält på rättsväsendet. För

mig har också många möten med människor som

arbetar inom rättsväsendet gett ökade insikter och

optimism inför framtiden.

Vi socialdemokrater i justitieutskottet har under

året i mindre grupper rest runt i landet och besökt

poliser och anställda inom kriminalvårdsanstalter.

Visst har vi fått ta del av problem och hur tufft de

upplever sin situation, men vi har framför allt sett att

de har ett starkt engagemang för sina uppgifter.

En annan positiv upplevelse tycker jag är att frå-

gor kring rättsväsendet har fått en större plats i de-

batten under senare år. Alltfler människor känner sig

engagerade, intresserar sig för tryggheten i samhället

och är beredda att delta i exempelvis lokalt förebyg-

gande arbete. Till skillnad från de borgerliga partide-

battörerna, som tycks fastna i sina egna skräckbilder,

ges också många exempel på ett konstruktivt utveck-

lingsarbete.

Sammanfattningsvis vill jag säga att vi socialde-

mokrater vill förebygga brott genom en politik mot

ekonomisk utslagning och socialt utanförskap. Vi vill

bekämpa brott genom ett arbete för ett effektivt rätts-

väsende, en socialt medveten poliskår och kompe-

tenta domstolar. Vi vill förhindra återfall i brott ge-

nom en progressiv kriminalvård som syftar till att

återföra brottslingar till ett vanligt liv.

Till sist vill jag passa på att tacka utskottets ordfö-

rande, ledamöter och personal för ett fint arbete och

ett fint samarbete under året. Dessutom vill jag rikta

ett särskilt tack till Alice Åström, Kia Andreasson

och Yvonne Oscarsson för ett fint och konstruktivt

samarbete när vi har tagit fram den här budgeten.

Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i be-

tänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reser-

vationer.