Fru talman! Varje debatt brukar innehålla åt-
minstone något intressant besked. Ragnwi Marcelind
kallade flera gånger den dryga halvan av Sveriges
riksdag för vänsterfalangen. Är den ena halvan en
vänsterfalang är väl den andra en högerfalang. Jag
tycker att det är ett intressant besked att kd nu anser
sig tillhöra landets högerfalang. Jag ska försöka att
komma ihåg att i mitt anförande använda det uttryck-
et i stället för "de borgerliga" och "oppositionen".
I ett demokratiskt samhälle ska människor känna
trygghet. Det är vår gemensamma uppgift att sörja för
det. För vår trygghet är en väl fungerande rättssäker-
het och rättstrygghet av avgörande betydelse. Det
handlar om att inte bli utsatt för våld, kränkningar och
brott och att utan oro fritt kunna röra sig på gator och
torg.
Jag menar att samhällets ansvar för vår trygghet
också handlar om frågor som ett väl fungerande soci-
alt skyddsnät, barnomsorgen, skolan, vården, äldre-
omsorgen och ett rikt föreningsliv. Vi bör diskutera
den enskildes trygghet och ansvaret för den just uti-
från en sådan helhetssyn.
Brottsligheten i vårt land ökade inte under 90-
talet. Men den har förändrats. Den har till en del blivit
grövre. Därför nås vi av rapporter om grova brott,
brott mot kvinnor och barn, rasistiska brott, organise-
rad brottslighet m.m. Det är mycket oroande.
De allvarligaste konsekvenserna av brottsligheten
är naturligtvis att drabbas av brott. Men det får kon-
sekvenser också för klimatet i hela samhället. Den
bristande tryggheten och oron begränsar också ibland
människors möjligheter och deras liv. Det är något
som vi inte kan acceptera.
Samtidigt med dessa dystra bilder av dagens
brottslighet och otrygghet finns i dag ett engagemang
hos många människor. Det gäller både dem som ar-
betar inom rättsväsendet och dem som jobbar frivil-
ligt inom exempelvis brotts- och kvinnojourer. Det
finns ett engagemang att förändra och förbättra i
samhället.
Det handlar exempelvis om att ta reda på vilka
brister i samhället som leder fram till brott och som
föder våld. Vad kan vi göra för att människor inte ska
hamna fel? Vad kan och ska vi göra för att människor
inte ska begå brott? Hur ska vi rehabilitera dem som
ändå har begått brott?
Jag tror för min del inte att det finns några enkla
lösningar. Däremot tror jag att vi med många skiftan-
de insatser kan bidra till att föra utvecklingen i rätt
riktning. Och då behöver vi engagerade människor
som bryr sig om, och vi behöver insatser på många
plan. Så sker också i lokalt brottsförebyggande arbete
som byggs upp i samverkan mellan samhället, före-
ningslivet och enskilda. Vi kan också bidra genom att
satsa aktivt på våra barn och ungdomar.
Förslaget i budgeten för rättsväsendet innebär ett
stort steg framåt. Det innehåller ändå rejäla satsningar
på rättsväsendet - fyra miljarder på tre år. Det är den
största satsningen någonsin, vilket också har sagts här
tidigare. Det ger oss ökade möjligheter att utveckla
och förbättra insatserna på rättsväsendets område. I
budgeten ges besked om att den genomgripande re-
formeringen av rättsväsendet ska fortsätta, och att
medborgarperspektivet ska vara ledstjärnan i det
arbetet. Tryggheten ska öka, och brottsligheten mins-
ka. Kampen mot brott ska bygga på en helhetssyn och
utgå från principen om alla människors lika värde och
respekt för den enskildes integritet och värdighet.
Jag ska inte prata om alla delar i den satsning som
nu görs. Mina meddebattörer kommer senare att ut-
veckla vår syn på hur arbetet ska bedrivas och ut-
vecklas på de olika områdena. Men några ord vill jag
ändå säga om våra prioriterade områden.
Det behövs fler poliser. Därför ska de nya resur-
serna användas till att både öka antalet poliser och
höja kompetensen. Som har sagts här tidigare är det
nödvändigt att förstärka och föryngra poliskåren.
Därför ökas nu intagningen till polisutbildningen, och
redan nästa vår börjar antalet poliser i tjänst att öka.
De ökade resurserna till polisen ska också användas
till att fullfölja närpolisreformen. Det är också viktigt
att det går att rekrytera poliser till glesbygden. Etable-
ringen av polisutbildningen i Umeå kommer att un-
derlätta detta. Den tredje utbildningsplatsen någon-
stans i Götaland - var det nu kommer att bli - kom-
mer att underlätta rekryteringen i den delen av landet.
Fler brott ska klaras upp, och snabbare. Det ger
framför allt säkrare bedömningar. Därför ska brottsut-
redande verksamhet förstärkas och förbättras. Utred-
ningarna ska präglas av hänsyn till brottsoffer och
vittnen. Det är viktigt att polis och åklagare fördelar
ansvaret för förundersökningarna mellan sig på det
mest optimala sättet utifrån de lokala förutsättningar-
na.
Polisen ska utveckla det problemorienterade ar-
betssättet. Detta arbetssätt ska genomsyra allt polisar-
bete. Det är nödvändigt inte minst för bekämpningen
av de allvarligaste brottstyperna - våldsbrott, narkoti-
kabrott och ekonomisk brottslighet. Polisen ska också
utveckla sin förmåga att förebygga och bekämpa brott
med rasistiska eller främlingsfientliga, antisemitiska
eller homofobiska inslag.
Det är särskilt viktigt att kunna kartlägga och
analysera hotbilder. För att bekämpa den organisera-
de brottsligheten är utvecklingen av det internatio-
nella samarbetet värdefullt.
Genom inrättande av Ekobrottsmyndigheten och
den nya organisationen för bekämpande av miljöbrott
hos riksåklagaren kan samhällets insatser mot den
ekonomiska brottsligheten och miljöbrotten effektivi-
seras.
För domstolarna innebär den stora satsning som
nu görs på rättsväsendet att de får ökade resurser till
att fortsätta reformarbetet. Det inriktas främst på
fortsatt renodling av arbetsformer och arbetsuppgif-
ter, förbättrade möjligheter till utbildning och specia-
lisering samt förbättrad säkerhet och förbättrat be-
mötande i domstolarna.
Jag vill också nämna att kriminalvården, som un-
der senare år genomgått omfattande förändringar, får
behövligt resurstillskott. Den står inför ett fortsatt
rationaliseringsarbete. Inriktningen av kriminalvårds-
politiken är offensiv, och den ställer stora krav på
dem som arbetar ute på våra fängelser.
Nu prioriteras arbetet med att förstärka frigiv-
ningsförberedelserna, bekämpa narkotikamissbruket i
fängelserna, förebygga återfall i brott och utveckla
alternativen till fängelse.
Det pågår ett omfattande arbete med kvinnofrids-
och brottsofferfrågor. Utvecklingen på brottsofferom-
rådet har hittills inneburit en lång rad lagstiftningsin-
satser och andra åtgärder. Men det finns fortfarande
brister. Insikter, kunskaper och handling kan och
måste bli bättre. Det ska vara prioriterade arbetsom-
råden för rättsväsendet.
Den satsning på rättsväsendet som nu görs är of-
fensiv. Den visar på insikt om dagens situation, och
den visar på konstruktiva arbetssätt för framtiden. Det
har därför varit intressant att följa högerfalangens
reaktioner på förslagen i budgeten, och att se dess
reflexmässigt negativa reaktioner och överbud. Som
vanligt vill högerfalangen i vissa delar anslå mer
pengar.
Det är därför intressant att, som har gjorts tidigare
här, gå tillbaka till förra årets budgetdebatt. Då före-
slog oppositionen också mer pengar än majoriteten.
Nu i år satsar vi betydligt mer än vad något borgerligt
parti föreslog förra året. Då, enligt förra årets retorik,
skulle de borgerligas många gånger ganska små sats-
ningar åstadkomma stora underverk. Nu, enligt årets
retorik, är regeringens betydligt större satsningar
otillräckliga. Jag tycker att de borgerliga fortsätter
årets debatt som om de nya resurserna inte hade till-
förts under tiden. Jag undrar om ni ändå innerst inne
inte känner er lite besvärade av detta.
Partierna i oppositionen väljer dessutom att satsa
på olika delar av rättsväsendet. Men sedan skriver
man ihop sig i reservationerna utan att alla partier har
ekonomisk täckning för det hela. Låt mig bara ta ett
par exempel. Ni kan själva finna var de är tagna ifrån.
I ett fall skriver ett parti som har noll kronor i
ökad satsning på kriminalvården ihop sig om stora
förbättringar med ett annat parti, som vill skjuta till
en kvarts miljard.
I ett annat fall skriver ett parti som har noll kronor
i ökad satsning på domstolarna ihop sig om en rad
viktiga saker med ett annat parti, som vill tillföra 350
miljoner till just domstolarna.
Det är nästan så att man blir yr av att läsa de bor-
gerligas reservationer. Jag tycker att det många gång-
er handlar om skrivningar utan ekonomisk täckning
som faktiskt går en bit över anständighetens gräns.
Men det största problemet med oppositionen är att
den inte tycks begripa hur samhället fungerar, som en
del av rättsväsendet. Man kan faktiskt inte bekämpa
brott enbart med fler poliser och strängare straff. Det
behövs mycket mer än så. Brottsligheten måste angri-
pas på bred front, och framför allt förebyggas genom
lokala insatser. För att klara den uppgiften behövs det
ett väl fungerande samhälle där alla får plats och där
alla har viktiga roller att spela.
Det behövs med andra ord en helhetssyn när det
gäller att både förstå brottslighetens orsaker och hur
den ska bekämpas. Denna helhetssyn saknar opposi-
tionen uppenbarligen insikt om. Den saknar insikt om
att människors oro inte kan stillas enbart med aldrig
så många poliser och strängare straff. För att männi-
skor ska känna trygghet så behövs en politik som
motverkar social utslagning, segregation och främ-
lingskap. Det behövs en generell välfärdspolitik som
ger alla barn chansen till en god start i livet. Det be-
hövs bra barnomsorg och bra skolor till alla barn. Det
behövs bra sjukvård till alla efter behov och inte
beroende på hur mycket pengar man kan betala ur
den egna plånboken. Det behövs bra äldreomsorg och
ett rikt föreningsliv som är tillgängligt för alla.
Framför allt moderat politik innebär att förutsätt-
ningarna för en generell välfärd som är tillgänglig för
alla rycks undan och därmed en viktig del av trygg-
heten. Därför blir det ingen ökad trygghet med Mode-
raternas politik. Det blir tvärtom så att konsekvenser-
na av den moderata politiken i stället leder till att
otryggheten i samhället ökar. Jag tycker faktiskt att
ett parti vars kommunala företrädare ägnar all sin
kraft åt att finansiera skattesänkningar genom ned-
dragningar på fritidsverksamhet, socialtjänst och stöd
till förenings- och idrottsverksamhet saknar trovär-
dighet när man talar om trygghet i riksdagen. Mode-
raterna skär först ned anslagen till välfärdspolitiken
och sedan lägger man tillbaka en bråkdel av detta till
rättsväsendet. Tyvärr får de ofta sina borgerliga brö-
der och systrar i andra partier inom den s.k. högerfa-
langen att följa efter.
Fru talman! Trots att det finns en del som oroar är
jag optimistisk inför framtiden. Det betyder väldigt
mycket att vi nu kan satsa rejält på rättsväsendet. För
mig har också många möten med människor som
arbetar inom rättsväsendet gett ökade insikter och
optimism inför framtiden.
Vi socialdemokrater i justitieutskottet har under
året i mindre grupper rest runt i landet och besökt
poliser och anställda inom kriminalvårdsanstalter.
Visst har vi fått ta del av problem och hur tufft de
upplever sin situation, men vi har framför allt sett att
de har ett starkt engagemang för sina uppgifter.
En annan positiv upplevelse tycker jag är att frå-
gor kring rättsväsendet har fått en större plats i de-
batten under senare år. Alltfler människor känner sig
engagerade, intresserar sig för tryggheten i samhället
och är beredda att delta i exempelvis lokalt förebyg-
gande arbete. Till skillnad från de borgerliga partide-
battörerna, som tycks fastna i sina egna skräckbilder,
ges också många exempel på ett konstruktivt utveck-
lingsarbete.
Sammanfattningsvis vill jag säga att vi socialde-
mokrater vill förebygga brott genom en politik mot
ekonomisk utslagning och socialt utanförskap. Vi vill
bekämpa brott genom ett arbete för ett effektivt rätts-
väsende, en socialt medveten poliskår och kompe-
tenta domstolar. Vi vill förhindra återfall i brott ge-
nom en progressiv kriminalvård som syftar till att
återföra brottslingar till ett vanligt liv.
Till sist vill jag passa på att tacka utskottets ordfö-
rande, ledamöter och personal för ett fint arbete och
ett fint samarbete under året. Dessutom vill jag rikta
ett särskilt tack till Alice Åström, Kia Andreasson
och Yvonne Oscarsson för ett fint och konstruktivt
samarbete när vi har tagit fram den här budgeten.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i be-
tänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reser-
vationer.