Herr talman! Detta betänkande innehåller ett stort
antal intressanta frågor - alltifrån kärnkraftsavveck-
ling till forskning om vätgas osv. Men att frågorna är
intressanta räcker inte långt. I sådana här lägen brukar
det finnas en utredning som behandlar just dessa
frågor. I det här fallet är det den viktiga energikom-
missionen som sitter på hela frågekomplexet. Ut-
skottsmajoriteten vill därför inte ta ställning till några
yrkanden.
Utskottets agerande är förståeligt men också,
tycker jag, väldigt passivt. Enligt min mening är det
viktigt att riksdagen inte förlorar tempo. Dels borde
riksdagen ta det strategiska beslutet om att inleda
kärnkraftsavvecklingen, dels borde vi besluta om ett
fortsättande av vissa redan inledda energipolitiska
åtgärder. Det har nämligen hänt alldeles för litet sedan
folkomröstningen 1980. Varje ytterligare satsning på
alternativen underlättar den nödvändiga energiom-
ställningen.
Den eventuella omregleringen av elmarknaden
skulle komma i en mycket bättre dager om konkreta
beslut om kärnkraften togs.
Samtidigt som riksdagen föreslås ligga lågt i
energipolitiken intensifieras diskussionen i samhället.
Starka kärnkraftsintressen i de stora företagen och i
vissa fackliga organisationer försöker nu, naturligtvis,
påverka kommissionen att förlänga tiden för avveck-
lingen. Genom energiprognoser med automatisk upp-
räkning av energibehovet försöker man bevisa nöd-
vändigheten av att behålla kärnkraften.
Det finns dock andra prognoser som visar på möj-
ligheten att ersätta kärnkraftselen. Det handlar då om
ökad kraftvärme i fjärrvärme och massaindustri, sti-
mulans av energieffektiviseringen, solenergi, kraftig
utbyggnad av vindkraft och miljöanpassad vatten-
kraftsutbyggnad.
Herr talman! I diskussionerna med företag, olika
energiproducenter och NUTEK blir det alltmer klart
att vad som behövs är besked av riksdagen. Det blir
ingen ändrad inriktning, det blir ingen energiomställ-
ning så länge osäkerheten består. Riksdagen måste
helt enkelt besluta om att inleda avvecklingen - vi
måste ta beslut om vilka reaktorer som skall ställas av
och om takten för att verkligen få fart på energiom-
ställningen.
Ett beslut enligt reservation 3 ger den positiva ef-
fekt som är nödvändig för att få fart på omställningen.
Det är i detta sammanhang enligt min mening be-
klagligt att statliga Vattenfall nonchalerar riksdagens
beslut. Det är egentligen mycket upprörande att Vat-
tenfalls ledning åstadkommit så litet under de senaste
15 åren. De borde rimligen ha drivit på utvecklingen
enligt riksdagens intentioner. Om ledningen för Vat-
tenfall har en annan uppfattning än sin ägare behövs
det en ny ledning.
I varje fall en vits med statliga företag är att de
följer de intentioner som ges. I ett särskilt yttrande
utvecklar Vänsterpartiet sin syn på Vattenfall.
Även i detta fall kan man naturligtvis hänvisa till
osäkerheten. Vattenfalls ledning är uppenbarligen inte
klar över ägarens intentioner.
Det är i det sammanhanget av intresse att få höra
hur långt man nu har kommit i diskussionerna mellan
regeringen och Centern. Kan Lennart Daléus i dag
avslöja några detaljer om de diskussioner som jag
antar förekommer just kring kärnkraftsavvecklingen?
Herr talman! Omställningen av energipolitiken
fordrar kraftfulla satsningar på alternativen. Det är
helt klart. Det handlar inte om att byta ut kärnkraften
mot enbart en ny energikälla, utan det måste bli sats-
ningar på alla de alternativ som vi brukar kalla för
förnybara - biobränslen, vatten, vind, sol, vätgas och,
i viss mån, kanske naturgas.
Biobränslebaserad kraftvärme är sannolikt det al-
ternativ som kommer att betyda mest. Men vatten, sol
och vind kan utvecklas betydligt. De framtida energi-
lösningarna kommer att bestå av kombinationer av
flera energislag.
Det är egentligen skandal att vindkraften utvecklas
så sakta. Det finns naturligtvis en anledning till att det
har varit på det sättet. Exempelvis gäller det Öland.
De som bor på Öland, och så här har det varit i år-
hundraden, är vana vid kvarnvingar och tycker att det
är helt naturligt att kraftigt bygga ut vindkraften.
"Sommarölänningar" däremot som bor någon vecka
eller månad på Öland tycker att vindkraftverken
skymmer "de fria vidderna".
I det här sammanhanget är det också viktigt att in-
vesteringsbidrag ges även till vindkraftsanläggningar
som har en effekt på mindre än 60 kWh.
Det handlar emellertid inte enbart om nya energi-
källor. I mycket hög grad måste energiomställningen
bestå i att vi använder mindre elkraft. Enligt bl.a.
Naturskyddsföreningens experter kan användningen
av el minska med 30 % under en femtonårsperiod.
Det handlar då om effektivare apparater och maskiner
inom framför allt hushålls- och servicesektorn.
Herr talman! Omställningen av energisystemet
måste inledas snarast för att bli trovärdigt. Under
några år bör de sex äldsta kärnkraftsreaktorerna av-
vecklas. Dessa är ju också de minst säkra reaktorerna.
Dessutom utgör de en relativt liten del av kärn-
kraftsproduktionen. Åtgärder måste också sättas in
mot utsläppen av växthusgaser. Detta berör framför
allt trafik- och jordbrukspolitiken. Energipolitiken
måste utformas så, att man hindrar ökade koldiox-
idutsläpp i samband med att energisystemet ställs om.
En satsning på storskalig etanolproduktion bör vara
en prioriterad fråga.
Det finns stora möjligheter att kraftigt minska be-
hovet av el i Sverige. På kortare sikt kan det ske fram-
för allt genom en effektivare energianvändning och
genom att biobränslen ersätter el för uppvärmning. På
litet sikt kan även biobränslen och sol- och vindkraft
komma att ge ny tillförsel av el.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 3.