Herr talman! Energifrågorna intresserar och enga-
gerar många, och det tar sig bl.a. uttryck i de många
motioner i detta ämne som väcktes under den allmän-
na motionstiden och i den debatt som i dag pågår här i
kammaren.
Energifrågorna väcker också många känslor, och
debatten har tagit ny fart i massmedierna, bland all-
mänheten och, som jag sade, här i kammaren.
En bred överenskommelse om riktlinjerna antogs
av riksdagen år 1991 sedan Socialdemokraterna,
Centern och Folkpartiet kommit överens. Den förra
borgerliga regeringen sade i sin regeringsförklaring
att överenskommelsen ligger fast, och därmed är
också moderaterna och kristdemokraterna med.
Målet för de gällande riktlinjerna är att på kort
och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor
som är konkurrenskraftiga. Energipolitiken skall utgå
från vad natur och miljö kan bära. Energiförsörjning-
en skall tryggas genom ett energisystem som i största
möjliga utsträckning skall grundas på varaktiga, helst
inhemska och förnybara, energikällor samt genom en
effektiv energihushållning.
För att kunna utveckla de varaktiga, helst inhems-
ka och förnybara energikällorna, beslutades om olika
typer av stöd till omställningen, dels finns det stöd för
ny energiteknik, dels finns det stöd till energieffektiv
teknik. Här finns investeringsstöd till kraftvärmepro-
duktion, vindkraftverk och solvärmeanläggningar.
Jag menar att detta är viktigt, att vi satsar på att få
fram nya energikällor. Det menar också regeringen
genom de anslag som behandlas i detta betänkande,
dels de investeringsstöd som jag just nämnde, dels
medel till Energiteknikfonden, energiforskning, bioe-
nergiforskning m.m.
Sammantaget under de år som dessa satsningar är
avsedda att gälla - en femårsperiod - kommer staten
att ha investerat ca 4 miljarder för omställningen av
energisystemet. Jag tycker att detta är värt att komma
ihåg när det ibland i debatten framförs att inga kon-
kreta åtgärder har vidtagits.
Många av de frågor och förslag som väckts i mo-
tionerna hänvisas till Energikommissionen. Energi-
kommissionen som nu arbetar och som har lagt fram
ett delbetänkande om omregleringen av elmarknaden
har bl.a. fått uppdraget att lägga fram förslag om
program med tidsangivelser för omställningen av
energisystemet. Slutrapport skall lämnas i höst.
Direktiven finns redovisade i detta betänkande.
Med anledning av Energikommissionens arbete vill
jag hänvisa ganska många av förslagen dit, och vi får
anledning att återkomma med en debatt i denna kam-
mare längre fram.
Många olika synpunkter finns och olika infalls-
vinklar har kommit fram i motionerna. Alla partier har
inte reservationer i detta betänkande. Jag tror att det
är bra att vi låter Energikommissionen arbeta i lugn
och ro. Den är parlamentariskt sammansatt, och där
har alla partier genom sina företrädare möjligheter att
föra fram sina olika åsikter.
Utan att föregripa Energikommissionens arbete
vill jag ta upp några synpunkter rent allmänt. Det är
viktigt att vi kan få en långsiktig, hållbar, bred över-
enskommelse om energipolitiken. Vi talar ofta om
fasta spelregler i olika sammanhang, och i energipoli-
tiken är det en förutsättning. Industrin, särskilt den
elintensiva, poängterar just detta. Säker tillgång till el
till rimliga priser behövs både för denna industri och
för andra konsumenter.
Ibland hävdas det i debatten att de mål som riks-
dagen har satt upp, avveckling av kärnkraften, förbud
mot ytterligare utbyggnad av vattenkraften och tak för
koldioxidutsläpp är oförenliga. Det blir en stor upp-
gift för denna kammare att hantera detta på ett accep-
tabelt och bra sätt när Energikommissionen har lagt
fram sitt förslag.
Som framgår av betänkandet, och som jag tidigare
sagt, har faktiskt mycket hänt för att få fram nya
energikällor. Runt om i landet finns biobränsleeldade
fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk. Biogasanlägg-
ningar byggs, solvärmevärmda villor växer i antal och
det finns många små vindkraftverk. Energiskog odlas
på omställd mark för att användas i närbelägna vär-
meverk. Etanolbussarna blir allt fler i våra större
städer.
Samtidigt skall vi komma ihåg att när vi står inför
en omställning av energisystemet skall vi ersätta
hälften av vår elproduktion, och då räcker inte det
som hittills har gjorts.
Herr talman! När Energikommissionen har lagt
fram sitt betänkande och vi så småningom får en pro-
position till riksdagen, då får vi anledning att åter-
komma till dessa frågor. Till dess vill jag yrka bifall
till hemställan i näringsutskottets betänkande 20 i dess
helhet och avslag på motionerna.