Herr talman! Folkpartiet liberalerna deltog i den
överenskommelse om energipolitiken som träffades
1991. Överenskommelsen har följts sedan dess. Det är
alltjämt av största vikt att utvecklingen och omställ-
ningen av våra energisystem kan grundas på hållbara
politiska beslut.
1991 års energipolitiska beslut innefattade bl.a.
stöd till omställning och utveckling av energisyste-
men, och 1994 tillsattes energikommissionen för att
bl.a. utvärdera denna utvecklingssatsning. De resultat
som kommissionen kommer fram till blir vägledande
för nästa energipolitiska beslut, som kommer att fattas
i denna kammare om ca ett år.
Riksdagen behandlade och beslutade våren 1994
även om en reformering av elmarknaden i syfte att
skapa förutsättningar för handel med el i konkurrens.
Reformen skulle träda i kraft den 1 januari 1995. Den
nya riksdagsmajoritet som tillträdde rev dock upp
detta beslut, och så sent om i december 1994 sköt
man upp reformen. Vi har tillsammans med de andra
borgerliga partierna i ett särskilt yttrande sagt vad vi
tycker om den här återställaren. Vi förutsätter att
avregleringen av elmarknaden nu kan träda i kraft den
1 januari 1996.
Jag vill beröra två frågor som för mig har fått ökad
aktualitet det senaste året, en stor fråga och en liten
fråga. Den stora är klimatfrågan. Den har ju tidigare
varit kontroversiell i forskarkretsar. Man har inte
ansett sig kunna vara säker på att jordens klimat
verkligen förändrats på grund av den stigande koldi-
oxidhalten i atmosfären. Senast vid klimatkonferensen
i Berlin säger nu 90 % av klimatforskarna att man är
säker på att så är fallet. Och det är vi i de västliga
industriländerna som bär ansvaret. Det är däremot de
fattigaste u-länderna, t.ex. Bangladesh, som i första
hand drabbas av en global temperaturförhöjning.
Koldioxidutsläppen måste alltså inte bara sluta öka
utan även minskas kraftigt. Det ställer en ökad an-
vändning av fossilgas i en ny och ofördelaktig dager.
Den lilla frågan som jag vill ta upp är en sak som
bl.a. Naturvårdsverket och NUTEK pekat på för drygt
ett år sedan, nämligen den småskaliga vedeldningens
konsekvenser för luftkvalitet och hälsa. Vedeldningen
står i dag för de största utsläppen av hälsovådliga
polyaromatiska kolväten i Sverige. Detta problem kan
åtgärdas relativt enkelt men ger en viss nyans i värde-
ringen av biobränslenas småskaliga användbarhet.
Folkpartiet stödjer i utskottet två motioner som
handlar om småskaliga elproduktionsanläggningar.
Sådana kan få en inte oväsentlig betydelse för den
svenska elförsörjningen och stor betydelse lokalt. En
liten anläggning har dock alltid det handikappet att
kapitalkostnaderna blir högre per producerad kilo-
wattimme än de blir för en stor anläggning. Någon
form av investeringsstöd anser vi därför vara befogad
till bl.a. vindkraftverk som har en effekt under
60 kWh. De större verken har redan nu investerings-
stöd. Trots vår bergfasta övertygelse om att vatten-
kraftsepoken i Sverige är avslutad anser vi att även
små vattenkraftverk under 6 500 kWh, som t.ex. ut-
nyttjar befintliga dammar, bör kunna få stöd.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag därför yrka
bifall till reservationerna 19 och 27, som handlar om
dessa små elproduktionsanläggningar.