Fru talman! Jag vill för Folkpartiets del yrka bifall
till reservationerna 1 och 2. Folkpartiet stöder också
reservation 3.
I år kan vi fira 150-årsjubileer av två viktiga mil-
stolpar i svenskt samhällsbygge. 1848 fick Sverige
den första aktiebolagslagstiftningen. Samma år ägde
också de första baptisdopen rum i Sverige, nämligen i
Frillesås i norra Halland, vilket kan betecknas som
starten för Folkrörelsesverige.
Det kan tyckas som om detta är två väsensskilda
händelser, men de är uttryck för samma genomgri-
pande sociala rörelse som omformade Sverige under
1800-talet, nämligen associationsandan.
Även den moderna kommunen, som tillkom ge-
nom kommunallagarna 1862, är ett utflöde av asso-
ciationsandan. Den byggde på tanken att samhället
inte skulle organiseras som en enda hierarki där alla
delar av samhället utgjorde olika korporationer under
kungen. I stället skulle människor ges frihet att själva
sluta sig samman i associationer för att lösa gemen-
samma problem.
En av mina företrädare som liberal skriftställare,
verksam i konstitutionsutskottet, Erik Gustaf Geijer
konstaterade 1844 följande:
"Associationsprincipen är tidens räddningsmedel.
- - - Sprängningen av de i exklusiva rättigheter för-
härdade korporationerna frigör just den naturliga
associationsandan. - - - I industriellt och finansiellt, i
litterärt och vetenskapligt, i moraliskt och religiöst
hänseende visar sig denna nya associationsanda. Alla
dessa bolag, sällskap, föreningar för egna och för
allmänna ändamål, höra tidens tecken till."
Associationsandan innebar bl.a. att skråväsendet
avskaffades. Dess ekonomiska funktion övertogs av
moderna bolagsformer, främst aktiebolaget. Dess
politiska och sociala funktioner övertogs av kommu-
nerna.
Trots att aktiebolaget och kommunen har en ge-
mensam historia, skapades de för två helt olika syften.
Aktiebolaget skapades för att utgöra en effektiv aktör
på konkurrensutsatta och snabbt föränderliga markna-
der. Kommunerna skapades för att vara en plattform
för gemensamt beslutsfattande i gemensamma angelä-
genheter.
Under det senaste decenniet har det blivit allt van-
ligare att gifta ihop dessa två associationsformer och
skapa kommunalt ägda aktiebolag. Det har säkert
gjorts i förhoppningen att man därigenom skall skapa
det bästa av två världar - att förena demokratisk
styrning med marknadsekonomisk effektivitet. Men
resultatet har normalt blivit det motsatta. Vi har fått
hybrider som varken är utsatta för en demokratisk
kontroll eller för en marknadsekonomisk kontroll.
De kommunala bolagen skadar därför flera viktiga
strävanden för ett gott samhälle.
För det första inkräktar de på viktiga demokratiska
värden.
Insynen blir sämre därför att man i bolagen - med
rätt eller orätt - gärna åberopar affärsmässiga hänsyn
för att hålla saker hemliga.
Kontrollen blir sämre, eftersom bolagens beslut
inte kan överklagas på samma sätt som nämndbeslut.
Medborgarna tvingas satsa skattepengar som risk-
kapital, inte så sällan i verksamheter som ligger utan-
för kommungränsen eller som på annat sätt strider
mot den kommunala kompetensen.
För det andra skadar de kommunala bolagen - när
de ägnar sig åt näringsverksamhet - viktiga marknad-
sekonomiska värden.
Redan genom sin existens rycker de undan grun-
den för privat företagsamhet, en privat företagsamhet
som genom sin inneboende dynamik skulle ha kunnat
skapa nya produkter, nya marknader och nya jobb.
Ofta kan kommunala bolag dessutom, som Jerry
Martinger har belyst i sitt anförande, genom särskilda
förmåner snedvrida konkurrensen och skada enskilda
företag, t.ex. genom kommunal borgen, en egen mo-
nopolskyddad sfär eller andra förmåner från kommu-
nens sida.
Över huvud taget talar all erfarenhet för att poli-
tiskt styrda organ inte är särskilt bra på att driva affä-
rer, och det ligger inget underligt i det. Affärsverk-
samhet bygger på konkurrens. Politiken skall sträva
efter gemensamma lösningar.
Affärsverksamhet bygger på frivillighet - frivilligt
risktagande och frivilliga affärer. Politisk makt bygger
på obligatoriskt medlemskap i kommunen.
Dåliga affärsidkare försvinner därför att de kon-
kurreras ut. En kommun kan aldrig konkurreras ut.
Framgångsrik affärsverksamhet präglas av flexi-
bilitet. Framgångsrik politik innebär att bygga stabila
strukturer. Affärsverksamhet bygger på att hitta lön-
samma produkter på lönsamma marknader. Politiken
skall tillgodose socialt angelägna behov och vara lika
för alla.
Herr talman! Aktiebolaget har skapats för att kun-
na bedriva effektiv affärsverksamhet. Kommunen har
skapats för att effektivt kunna hantera gemensamma
lokala angelägenheter.
Då man gifter ihop de här två associationsformer-
na uppstår alltför ofta rena vilda vänstern: dålig de-
mokrati och dålig ekonomi. Det beror inte på indivi-
der eller på tillfälligheter. Det beror på ett systemfel.
Även om det finns kommunala bolag i Sverige
som, efter omständigheterna, sköts på ett bra sätt, är
det ingen tillfällighet att de flesta kommunala skanda-
ler under senare år har uppstått i hägnet av bolags-
formen.
Om man skapar organisationer som varken är ut-
satta för en effektiv demokratisk kontroll eller en
effektiv marknadsekonomisk kontroll, är det inte så
underligt att man ibland hamnar i situationer som
osökt leder tankarna till den senromerske kejsaren
Heliogabalus, han som enligt kejsarkrönikan i en och
samma person förenade Västerns och Österns samtli-
ga laster.
Heliogabalus hade säkert väldigt roligt.