Herr talman! Det har under senare år märkts en
förändring i kommunernas verksamhet. Flera kommu-
ner har börjat sälja tjänster och varor på marknader
som tidigare enbart de privata företagen var verk-
samma på. Av flera skäl inger detta oro. För det första
konkurrerar kommuner och privata företag ofta inte
på lika villkor. Kommunerna har konkurrensfördelar,
främst beskattningsrätten, som ger en i princip obe-
gränsad tillgång på kapital. För det andra innefattar
näringsverksamhet också risker. Kommunmedborgar-
nas tillgångar kan gå förlorade genom kommunens
företagande. Förluster i kommunala bolag kan då
äventyra resurser till kommunal kärnverksamhet som
vård, omsorg och skola.
I dag finns det ca 1 500 helägda och 800 delägda
kommunala bolag. Många gånger är konkurrensen
mellan dessa bolag och privata bolag osund. Drygt
hälften av anmälningarna till Konkurrensverket riktar
sig mot kommuner, landsting och statliga organ.
Dagens kommunallag är inte tillräcklig för att
precisera hur långt den kommunala kompetensen
sträcker sig. Vi kristdemokrater menar att reglerna på
detta område måste ses över för att kunna skärpas och
tydliggöras. Kommunallagen medger inte att kommu-
nerna driver kommersiellt företagande. Den godkän-
ner bara sådan kommunal näringsverksamhet som är
allmännyttig och som drivs utan vinstsyfte. För all
kommunal verksamhet gäller dessutom att den skall
tillgodose ett intresse inom kommunen. Dessa be-
gränsningar gäller också kommunala bolag.
Kristdemokraterna har en mycket restriktiv syn på
kommunal näringsverksamhet och kommunala bolag.
Kommunal näringsverksamhet skall så långt som
möjligt undvikas. Det finns alltför många exempel på
hur kommuner använt sin dominerande ställning för
att konkurrera ut privat näringsverksamhet. Karlstad
kommun säljer genom Tekniska Verken icke allmän-
nyttiga varor eller tjänster till företag och privatperso-
ner. Det handlar bl.a. om verkstadsarbeten och för-
säljning av växter och plantor, som vi hört exempel på
tidigare här i dag. Örebro kommun säljer genom
Transport och Teknik icke allmännyttiga varor eller
tjänster till företag och privatpersoner. Det handlar
om fordonstvätt, verkstadsservice, reparationer, till-
verkning av skyltar och dekaler samt försäljning av
allehanda slag, t.ex. av kläder. Dessa exempel är
hämtade ur en rapport som Företagarnas Riksorgani-
sation har gjort.
Listan på kommuner som ägnar sig åt otillbörlig
kommunal näringsverksamhet kan göras mycket lång.
Jag har ett exemplar i bänken för den händelse att
någon skulle vara nyfiken på den.
Under senare decennier märks två tendenser: att
kommunala bolag som driver näringsverksamhet har
ökat kraftigt i antal samt att bolagen i många kommu-
ner och landsting ingår i koncerner.
Kommunallagens bestämmelser om offentlighet
försvåras när verksamheten drivs som bolag. Den
offentligrättsliga lagstiftningen förlorar i styrka, efter-
som bolagens verksamhet även påverkas av aktiebo-
lagslagen. Denna gråzon är mycket olycklig. Aktiebo-
lagslagen tillkom för att reglera en helt annan typ av
verksamhet än den som nu bedrivs av flertalet kom-
munala bolag.
Regeringen bör ta initiativ till en översyn av
kommunallagen beträffande kommunal näringsverk-
samhet och kommunala bolag. Syftet med en sådan
översyn skulle vara att minska kommunernas osunda
konkurrens med näringslivet. Det skulle vara mycket
intressant att höra hur utskottsmajoriteten ser på
kommunernas osunda konkurrens.
Herr talman! Mot bakgrund av det anförda vill jag
yrka bifall till reservation 1 samt till motion
1997/98:K520 under mom. 2.