Fru talman! Redan Anna Lindh sade på Folk och Försvar för mer än tio år sedan att det är svårt att se att Sverige skulle förklara sig neutralt om ett annat land i Europeiska unionen angreps militärt av en annan makt. Hon hade rätt då, och vi har rätt nu när vi säger att det inom Europeiska unionen är viktigt att vi samarbetar, utarbetar relationer med varandra och visar solidaritet. Detta är uttryckt i solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget där vi säger att vi är beredda att bistå med hjälp om landet så önskar men att vi själva bestämmer hur den hjälpen ska se ut.
Solidaritetsklausulen har utvecklats till en solidaritetsförklaring för att också inbegripa Norge och Island, vilket jag tror att Sverigedemokraterna också tycker är högst rimligt. Natolandet Norge ska med sina försvarsgarantier garantera stöd till Turkiet, och Sverige ska inom EU hjälpa Grekland vid en katastrof. Självklart ska vi då också hjälpa Norge, och därför har vi denna solidaritetsförklaring.
Det är en bra utveckling där länderna går djupare och djupare in i ett gemensamt internationellt samarbete.
Detta är Sverigedemokraterna emot. Ni vill gå i den andra riktningen och åternationalisera. Det är därför du talar om att Cameron är så bra; han vill ju gå den andra vägen och åternationalisera.
Det är fel väg framåt. Vi behöver mer internationellt samarbete, och då kommer frågor om att vi ömsesidigt ska lita på och stötta varandra när det uppstår kriser och katastrofer.
Vad gäller försvarets storlek menar vi att den budget vi har lagt motsvarar den resurs vi behöver lägga på det svenska försvaret i dagsläget, för vi ser inget militärt hot mot Sverige. För att ett militärt hot ska uppstå måste det finnas en annan makt med intention och förmåga att anfalla Sverige, och det finns ingen sådan makt i dag.