Fru talman! Jag ska erkänna att jag och Urban Ahlin inte alltid är överens om alla saker här på jordklotet. Vi är inte överens om varje kommatecken i varje skrivelse som vi har behandlat i den här kammaren, men på en punkt är jag faktiskt till 100 procent överens med Urban Ahlin, och det är hur vi definierar militär alliansfrihet. Militär alliansfrihet, precis som Urban sade, innebär att man inte är med i en militär allians. Där finns det ingen oenighet. Sedan finns det en rad olika frågor när det gäller svensk säkerhetspolitik där jag och Urban har lite olika syn, precis som Vänsterpartiet och flera andra partier har lite olika syn. Det är väl välkommet. Vi ser exakt detsamma på den borgerliga sidan, och det är bra att vi har en debatt om detta.
Någonting som oroar mig i den här debatten när vi diskuterar svensk säkerhetspolitik är att Moderaterna säger att den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Men vad innebär den säkerhetspolitiska linjen om vi inte kan säga tydligt och klart att Sverige är militärt alliansfria? Vilken är den svenska säkerhetspolitiska linjen som ligger så fast? För mig framstår det här som ett gungfly snarare än fast mark.
Jag noterade att Hans Wallmark gav sig på att försöka definiera Vänsterpartiets politik. Det gick väl sådär, Hans Wallmark. Ett tips för framtiden, när Hans Wallmark åtminstone ett tag till ska vara ordförande i utrikesutskottet, är att läsa oppositionens reservationer innan han börjar recensera oppositionen.
Hans Wallmark sade här att Vänsterpartiet principiellt är motståndare till att Sverige deltar i en insats som Nato leder. Nej, så är der inte. Det har vi också uttryckligen meddelat i vår reservation. Vänsterpartiet vill värna ett starkt FN. Vi hade önskat att FN hade kapaciteten att kunna stå som värd för alla militära insatser. Vi ser att det inte är så i dag. Därför har vi accepterat att FN i vissa fall delegerar genomförandet till andra organisationer. Vi har tagit ställning till det i kammaren och gjort en individuell prövning från fall till fall. Därför har vi från Vänsterpartiet till exempel sagt ja till att Sverige deltar i insatsen i Kosovo, som ju har letts av Nato. Men här är den stora skillnaden: Vi gör en individuell prövning. Moderaterna däremot säger ryggmärgsmässigt nej till varje insats som leds av FN och ja till varje insats som leds av Nato. Där går skillnaden mellan våra två partier.