Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Processrättsliga frågor

RAGNWI MARCELIND (kd), 2001-05-10 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till

reservation 1 under punkt 1. För övrigt står vi också

bakom vårt särskilda yttrande angående nämndemän-

nen.

I vår motion begär vi att regeringen ska se över

möjligheten att avskaffa kravet på prövningstillstånd

vid bötesdomar. Jag ska här försöka redogöra för

bakgrunden till kravet.

Om en person döms för ett brott där påföljden blir

böter kan man inte, som lagstiftningen ser ut i dag,

överklaga till högre instans. År 1999 dömdes i tings-

rätten drygt tusen personer till böter, ett straff som

inte gick att överklaga trots att den dömde nekade till

brottet. Bara en fjärdedel av alla de brottmål som

behövde särskilt prövningstillstånd för att tas upp i

hovrätterna fick ett sådant tillstånd.

Även då det ovanliga inträffat att tingsrättens dom

varit en s.k. nämndemannadom, dvs. att nämndemän-

nen varit i majoritet mot rättens ordförande i själva

skuldfrågan, har prövningstillstånd nekats. Docent

Christian Diesen vid Stockholms universitet har stu-

derat nämndemannadomar under mitten av 1990-talet

- hur nämndemän dömer och hur de skiljer sig från

jurister i sin bedömning. Av de fall Diesen studerat

var det bara i ett fall av tusen som nämndemännen

gått emot rättens ordförande i själva skuldfrågan. I tre

fall av tusen gick nämndemännen emot ordföranden i

frågan om vilket straff som skulle utdömas. Enligt

Diesen borde det vara rimligt att prövningstillstånd

beviljas även i bagatellartade mål med böter som

straff om det finns skiljaktiga meningar mellan rät-

tens ordförande och nämndemännen.

För flera av dessa personer som nekats pröv-

ningstillstånd hade det varit bättre med en strängare

dom i tingsrätten. På så sätt skulle de haft möjlighet

att överklaga och därmed få saken prövad igen i hov-

rätten. Man kan då säga att det egentligen inte är

själva gärningen som styr utan vilken påföljd man

fått. Människors rätt att överklaga en dom när brott

förnekas måste alltid finnas. Vid bötesstraff får man i

dag bara en chans. Vi anser att detta förfarande om-

gående borde ses över.

Det finns en rad uppmärksammade fall under

1999 och 2000 som lett till att medierna har lyft fram

den här frågan och påpekat det orimliga i situationen.

Människor som nekats prövningstillstånd har person-

ligen, i sitt privatliv, drabbats mycket hårt. De har

bl.a. förlorat anseende hos närstående och vänner. Det

har hänt att personer har blivit uppsagda från sitt

arbete. Man har fått utstå ett långvarigt och tufft li-

dande som egentligen aldrig kan mätas i pengar.

Vi kristdemokrater tycker att det är i högsta grad

otillfredsställande att det bara är en enda instans som

fällt domen i ett ärende som får så vittgående konsek-

venser för den enskilde. Det är mot bakgrund av detta

vi anser att lagen bör ses över så att kravet på särskilt

prövningstillstånd avskaffas vid bötesdomar.

I betänkandet beskriver majoriteten hur man har

behandlat liknande yrkanden tidigare. Man säger att

rätten till domstolsprövning i själva verket är en för-

utsättning för att vi ska kunna tala om en rättsstat och

att den rätt till domstolsprövning som följer av såväl

Europakonventionen som rättsstatens principer enligt

utskottets mening är tillgodosedd i svensk rätt när det

gäller anklagelser för brott och tvister mellan enskil-

da.

Med anledning och mot bakgrund av den beskriv-

ning jag just gett kammaren delar jag inte majorite-

tens uppfattning i den här frågan. Vi anser inte att den

som blivit dömd till bötesstraff mot sitt nekande och

som förvägras att överklaga detta har blivit behandlad

enligt artikel 6.1 i Europakonventionen, som säger att

den som är anklagad för brott ska ha rätt till en rättvis

behandling av en opartisk domstol.

Dessutom uttrycker majoriteten i texten att man

avvaktar den departementspromemoria om hov-

rättsprocessen som förväntas komma under våren

med anledning av Hovrättsprocessutredningens för-

slag. Tyvärr tror jag att det kommer att innebära att vi

bara kan räkna med ännu strängare regler. Därför

kvarstår kristdemokraternas yrkande om att regering-

en bör se över möjligheten att avskaffa kravet på

särskilt prövningstillstånd vid bötesdomar.

Sedan gäller det vårt särskilda yttrande om nämn-

demännens ersättning. Jag måste få beröra det en liten

stund. Vi vill med yttrandet belysa vikten av att för-

söka åstadkomma en mer representativ nämndeman-

nakår än vad som är fallet i dag. Det här är frågor

som vi kristdemokrater har motionerat och yrkat om

ett antal år. Majoriteten har i tidigare debatter alltid

hävdat att ersättningen är tillräcklig, att nämndeman-

nakåren är representativ etc. Men till slut har rege-

ringen ändå kommit till insikt om att situationen kan-

ske inte är så bra som man tidigare har framhållit, och

nu har man alltså tillsatt en utredning som ska titta på

rekryteringen av nämndemän. Därför har vi valt att

inte reservera oss till förmån för våra yrkanden utan

att i stället lägga fram ett särskilt yttrande.

I yttrandet påpekar vi bl.a. vikten av att alla sam-

hällsmedborgare ska ha möjlighet att sitta nämnde-

man. Exempelvis har vi lyft fram ensamförälderns

möjlighet att sitta ting. Med den ersättning vi har i

dag täcker arvodet inte ens de kostnader som uppstår

för t.ex. barnomsorg när man går till tingsrätten. Det

här vill vi ändra på. Vi tycker också att det är angelä-

get att utredningen tittar på varför vi har en sådan

snedrekrytering ur samhället när det gäller vilka som

sitter nämndeman. Vi vill också se över åldersstruktu-

ren.

En annan sak vi är oroade över är hur framtiden

ska se ut när det gäller nämndemannakåren. Med

anledning av den centralisering av tingsrätterna som

pågår undrar vi vilka som kommer att vara beredda

att resa långa sträckor för att sitta nämndeman. Lägg

till långa förhandlingar och kanske övernattningar!

Vilka yrkeskategorier i samhället har möjlighet att

avsätta en eller flera dagar för att delta som nämnde-

man?

Det är alltså av största vikt att nämndemannaupp-

draget uppvärderas. Det är det vi vill få fram i den här

utredningen. Vi hänvisar till vårt särskilda yttrande

med anledning av de motioner som fanns till det här

betänkandet.

Därmed tackar jag för mig, herr talman.

Debatten

Hämtad sida: 24

24 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

RAGNWI MARCELIND (kd): Processrättsliga frågor (2001-05-10) — PRESS0