Fru talman! Vi ska nu debattera transportinfrastrukturen under åren 2004-2015. Dels kommer vi att behandla propositionen
Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015
samt Riksrevisionens styrelses framställan angående länens infrastrukturplanering. I betänkandet behandlas också 610 motioner.
Jag vill i det sammanhanget säga att ett stort antal av kammarens ledamöter har passat på att väcka motioner med anledning av förslaget om transportinfrastrukturen, vilket vi från trafikutskottet tycker är glädjande.
När det gäller utgångspunkterna för infrastrukturen konstaterar utskottet att de övergripande transportpolitiska målen ligger fast. Fortfarande är det av hög relevans att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet.
Detta utgör naturligtvis den centrala utgångspunkten för åtgärderna i transportinfrastrukturen. I detta sammanhang kan det vara bra att påminna om utskottets tidigare ställningstagande att arbete med att utveckla de transportpolitiska målen måste drivas vidare, om inte annat för att underlätta resultatuppföljning.
Infrastrukturplaneringen har en central betydelse för transportsystemens utveckling och för möjligheterna att nå de transportpolitiska målen utifrån det uppföljningsarbete som skett om planeringssystemets legitimitet och relevans. Det är en förutsättning för en fortsatt utveckling av planeringssystemet.
Fru talman! Utskottet anser att regeringens förslag till utökade ramar för väg- och järnvägsinvesteringar på sammanlagt 149,8 miljarder kronor för perioden 2004-2015 möjliggör en kraftfull modernisering och utveckling av de svenska väg- och järnvägsnäten. Det är med tillfredsställelse vi ser att uppgiften att bevara och säkerställa befintliga vägar prioriteras under perioden.
Utskottet anser att det är en god avvägning mellan olika typer av åtgärder. De transportpolitiska delmålen och de samhällsekonomiska bedömningarna ligger till grund för den fastställda långsiktiga planeringen och strategierna som totalt omfattar 381,5 miljarder för perioden 2004-20015.
Vi har i utskottet också behandlat frågan om alternativ finansiering av vägar och järnvägar. Jag anser att det redan finns möjligheter till alternativ till den traditionella anslagsfinansieringen. Det är dock viktigt att prioriteringarna i de fastlagda planerna följs.
Slutligen har vi i utskottet behandlat ett stort antal motionsyrkanden som främst berör upprustning och utbyggnad av särskilt utpekade vägar och järnvägar i form av satsningar på särskilda regioner. Det stora antalet motioner som behandlar förslag av denna typ visar på ett stort engagemang för upprustning och utbyggnad av infrastruktur i olika delar av landet. Vi konstaterar att många av dessa angelägna projekt nu kan förverkligas.
Enligt den rollfördelning som framgår av det transportpolitiska beslutet från 1998 bör riksdagens roll i första hand vara att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen samt fastställa de finansiella ramarna. Enligt utskottet betyder detta att vilka åtgärder som ska genomföras och när det ska ske främst bör bestämmas inom ramen för trafikverkens och länens långsiktiga planering med utgångspunkt i de beslut som läggs fast av regering och riksdag. Berörda motioner avstyrks följaktligen. Till detta betänkande har fogats 13 reservationer och två särskilda yrkanden.
Fru talman! Därmed kan vi låta debatten ta sin början.