Herr talman! Jag är glad att Jan-Evert Rådhström tar upp frågan om att underhålla och vårda det vi en gång byggt. Claes Roxbergh lyfte också fram ett av skälen till att vi måste titta på just de vägar som inte lever upp till alla de kriterier vi har. Det hänger ju ibland ihop med andra beslut som riksdagen fattat och där vi inte på samma sätt tagit hänsyn till just arbetet med underhåll.
Nu satsar vi mycket pengar, jag vill säga det igen. Vi satsar 87 miljarder kronor på drift och underhåll och 17 miljarder kronor riktat mot tjälsäkring. Att rikta pengarna mot just tjälsäkring är naturligtvis en oerhört viktig signal.
Vi måste också ha en dialog med företrädare för näringslivet, eftersom inte samtliga vägar i vårt land tål alla de tunga fordon som färdas på vägarna. Vi måste också försöka lära lite grann av det vi gjort när vi nu släpper fram tyngre fordon och ska ha diskussioner om eventuella avgifter på vägar. Det är en viktig fråga, eftersom ett avgiftssystem skulle kunna riskera att tränga undan trafiken till vägar som egentligen inte är byggda för tunga transporter.
Vi måste alltså se på och ha i åtanke erfarenheterna av de beslut vi fattat när vi släppt fram tyngre transporter och vad det inneburit för vägnätet. Det gäller också när vi ska diskutera eventuella avgifter och fundera på vad vi vill uppnå med avgifter - att försöka få trafikslagen att betala sina egna utgifter eller att styra trafiken till en viss väg.
Tjälsäkringspengarna och bärighetspengarna kommer alltså att få stor betydelse. Det är mindre "flashigt" än att bygga nya vägar, men nog så viktigt. Och det är en viktig prioritering.