Herr talman! Runar Patriksson har alldeles rätt när han beskriver att det finns vägar som i dag har en E-beteckning som med de regler som nu gäller egentligen inte lever upp till det. Det är alldeles rätt. Jag möter ofta kravet att eftersom vägen nu har en E-beteckning måste man också få mer pengar för att rusta upp den. Den här gången vill jag göra precis tvärtom. Jag vill först se till att vägen har en standard som lever upp till de krav som vi borde ställa på vägar som har E-beteckning och sedan ansöka om att få en sådan. Eftersom vi inte föreslår pengar under den kommande tolvårsperioden som lever upp till de kraven vill jag heller inte föreslå det.
Vi har gjort en tydlig prioritering i infrastrukturplanerna på just nordiska triangeln. Det är ett viktigt område för oss gentemot EU. Den utpekas som en viktig infrastruktur för hela unionen. De investeringar och de objekt som unionen har ställt sig bakom och sagt är av gemensamt intresse i de olika nationerna har vi också prioriterat i vårt eget arbete i infrastrukturplanerna. De ligger långt framme. Det är en viktig signal.
Sedan kan vi fortsätta att jobba ännu närmare inte minst våra nordiska grannländer och driva frågor gemensamt. Vi har i dag ett konstruktivt samarbete med Danmark om förbindelsen över Fehrman bält, till exempel. I september ska jag själv vara med i Norge på en transportkonferens med min norska kollega. Där ska vi tala om investeringar i infrastruktur mellan våra olika grannländer. Diskussionen får fortsätta.
Det är klart att infrastrukturen för svenska företag och för svenska medborgare inte bara är viktig i Sverige. Här gäller det också att kunna färdas väl och snabbt när man kommer till andra länder.