Herr talman! Jag kommer nu att kommentera de
delar i bostadsutskottets betänkande om nya regler för
bostadsbidrag som rör kretsen av bidragsberättigade,
folkbokföring och bostadsbidrag och administrativa
och övriga frågor.
Lars Stjernkvist har ju kommenterat betänkandet i
övrigt. På samma sätt som han har gjort vill jag yrka
bifall till hemställan i bostadsutskottets betänkande
och avslag på samtliga reservationer.
Herr talman! Bostadsutskottet och riksdagen har
vid tre tidigare tillfällen behandlat frågan om kretsen
av bidragsberättigade. Bostadsutskottet har vi dessa
tillfällen funnit det rimligt att en eventuell vidgning av
kretsen bidragsberättigade till att avse personer av
samma kön borde göras utan beaktande av samlev-
nadsform.
Med anledning av tidigare ställningstaganden har
frågan tagits upp i propositionen om de nya reglerna
för bostadsbidrag. Regeringen har inte ansett att det är
rimligt med tanke på de ekonomiska konsekvenserna
att öppna möjligheten för alla samboende par, oavsett
samlevnadsform, att tillsammans söka bostadsbidrag.
Utskottet har inte lyckats få fram några beräkning-
ar eller annat material som belyser de ekonomiska
konsekvenserna. Utskottet kan därför inte ta ställning
till tyngden i de ekonomiska argumenten. Det har inte
heller varit möjligt för utskottet att bedöma om de
eventuella merkostnaderna skulle kunna finansieras
genom andra justeringar.
Bostadsutskottet har nu behandlat en socialdemo-
kratisk motion som anser det oacceptabelt att homo-
sexuella sambor diskrimineras med avseende på reg-
lerna för bostadsbidrag. Bostadsutskottet vidhåller sin
principiella uppfattning att kretsen bidragsberättigade
borde vidgas utan beaktande av samlevnadsform. En
utökning av kretsen bidragsberättigade bör i första
hand avse alla de som har hushållsgemenskap utan
beaktande av deras samlevnadsform i övrigt.
Utskottet inser att de lagändringar som kan erford-
ras inte är helt okomplicerade. Det gäller bl.a. frågan
om i vilka situationer som de aktuella personerna inte
skall betraktas som samboende. Vägledande bör då
vara att dessa samboende i bidragshänseende så långt
som möjligt skall jämställas med samboende man och
kvinna enligt de regler som gäller nu.
Herr talman! Utskottet gör ett tillkännagivande till
regeringen att ett förslag som möjliggör den förordade
utvidgningen av kretsen av bidragsberättigade skynd-
samt bör föreläggas riksdagen tillsammans med be-
räkningar av kostnaderna för ett genomförande.
Om det skulle visa sig att det av lagtekniska eller
andra tungt vägande skäl inte är möjligt med en snabb
förändring bör det enligt utskottets mening kunna
övervägas att som ett första steg utvidga kretsen bi-
dragsberättigade med homosexuella sambor. En sådan
begränsad utvidgning skulle kunna åstadkommas
relativt enkelt genom att bostadsbidragslagen tas in
bland de lagar som räknas upp i lagen om homosex-
uella sambor.
I reservation nr 11 anför Moderaterna att det nu är
mindre angeläget att överväga kretsen av bidragsbe-
rättigade. Jag trodde att det gjordes mot bakgrund av
att propositionen föreslår att bidragen skall avvecklas
för ungdomar som inte studerar och att ungdoms-
bostadsbidragen skall tas bort i sin helhet. Men nu
hörde vi av Sten Anderssons anförande att Modera-
terna helt enkelt inte vill utvidga kretsen.
Nu har ju utskottet tagit ställning för att bostadsbi-
dragen för ungdomar under 29 år skall behållas. Ut-
skottet menar att ungdomar skall kunna få stöd för sitt
boende när deras inkomst- och boendeförhållande så
motiverar. Det är därför motiverat att se över kretsen
av bidragsberättigade.
Det är kanhända inte så många som kommer att få
fördel av att kretsen bidragsberättigade utvidgas till
att omfatta personer som bor tillsammans oavsett
samlevnadsform. Om vi ser på boendekostnaderna för
hushåll utan barn under 29 år ersätts de med 75 % av
kostnaderna i intervallet 1 800-2 600 kr och med
50 % av kostnaderna därutöver upp till 3 600 kr. Bo-
stadsbidraget reduceras om hushållets bidragsgrun-
dande inkomster överstiger 41 000 för ensamstående
och 58 000 för makar. Det här innebär att det för
sammanboende personer kan vara bättre att precis
som i dag beräkna bostadsbidrag för var och en om
båda har hyreskontrakt på bostaden.
Herr talman! Lagen om bostadsbidrag är inte
gammal. Den gäller från den 1 januari 1994 då staten
övertog kostnadsansvaret och administrationen av
bidragen överfördes från kommunerna till försäk-
ringskassorna. Jag vill påstå att den här lagen är
svårtolkad på många sätt. Det gör jag med hänsyn till
vårt arbete i utskottet med de föreslagna förändringar-
na och mot bakgrund av mitt arbete på försäkrings-
kassan där jag har varit ansvarig för bostadsbidragen.
En redaktionell översyn av bostadsbidragen skulle
behövas. Det är inte rätt att prata om att stävja fusk i
alla former. Det kan vara så att det är lagen som är
luddigt formulerad. Det kan vara svårt att göra av-
stämningar och hävda vad som är rätt eller fel. Därför
skulle den behöva ses över.
Herr talman! Bostadsutskottet har under våren
1995 anmodat regeringen att förelägga riksdagen
förslag till ändring av lagen om bostadsbidrag så att
krav ställs på att bostadsbidragssökanden, om det inte
finns särskilda skäl, skall vara folkbokförd på den
bostad han söker bidrag för. Regeringen säger i pro-
positionen att den delar riksdagens uppfattning att
krav på folkbokföring skall ställas men har inte ansett
det nödvändigt med en lagreglering. Ett enigt utskott
anser att kravet på folkbokföring på bostaden skall
komma till direkt uttryck i bostadsbidragslagen och
har därför fört fram ett förslag till lagändring. Änd-
ringen föreslås införas i lagens 1 §. Genom ett sådant
förtydligande underlättas förståelsen hos de bidrags-
sökande av de krav som ställs och administrationen
blir enklare.
Herr talman! De förändringar av bostadsbidragen
som genomförs genom den här propositionen och
bostadsutskottets betänkande BoU11 är omfattande
för den administrativa hanteringen, särskilt inled-
ningsvis. I den ekonomiska vårpropositionen föreslås
därför att Riksförsäkringsverket och försäkringskas-
sorna skall tillföras sammanlagt 40 miljoner kronor i
extra anslag för genomförandet. Den ökade arbetsbe-
lastningen för administrationen och utvecklingen av
nya ADB-system samt information till allmänheten
behöver detta extra anslag för att hanteringen av bo-
stadsbidragen skall bli effektivare i fortsättningen.
I reservation 12 av Vänstern och kds tas frågan om
en analys av de samhällsekonomiska sambanden
mellan statens insatser för att stödja boendet och dess
effekter på de kommunala kostnaderna upp. I reser-
vation 13 av Vänsterpartiet efterfrågas en analys av
skatteomläggningens effekter på boendet.
I en bilaga till propositionen redovisas fördel-
ningseffekterna av de föreslagna förändringarna och
risken för en övervältring på socialbidragen. Dess-
utom finns det en analys i det utredningsbetänkande
som ligger till grund för förslagen i propositionen. I
det utredningsbetänkandet finns också redovisat en
analys av bostadsbidragens funktion i relation till
skattesystemet.
Utskottet delar de synpunkter som har framförts i
motioner och som ligger till grund för reservationer-
na. De förslag som föreläggs riksdagen bör i så stor
utsträckning som möjligt innehålla analyser av försla-
gens ekonomiska konsekvenser i olika avseenden. Det
är mycket viktigt. I det här fallet har vi också fått en
mycket omfattande redovisning av konsekvenserna i
de olika förslagen. Mot bakgrund av de analyser som
har redovisats anser utskottet att de ändringar som nu
har föreslagits kan genomföras utan krav på ytterliga-
re analyser. Mot den bakgrunden avstyrks reservatio-
nerna.
Herr talman! Utskottet har ytterligare ett tillkän-
nagivande som innebär att det uppdras åt regeringen
att göra en översyn av vilka regeländringar som er-
fordras för att möjliggöra direktutbetalning av bo-
stadsbidragen till annan, t.ex. till hyresvärd, om den
enskilde bidragstagaren begär det.
Herr talman! Våra yrkanden är redan framförda,
och jag behöver inte upprepa dem.