Herr talman! Jag medger att man ibland måste gö-
ra svåra avvägningar. Vi prioriterar barnfamiljerna,
som vi menar drabbas hårt. Vi kan därför inte göra
ytterligare besparingar.
Jag tror återigen att Lars Stjernkvist misstar sig
när han bedömer de samlade effekterna. Många barn-
familjer kommer exempelvis att tvingas bort från
egna hem och radhus. Det har tidigare varit ett ut-
tryckt politiskt mål att bostadsbidragen skall innebära
att barnfamiljer skall kunna bo i villa eller radhus. Nu
sitter de där, och när vi skär ned i två etapper finns det
även andra effekter som drabbar barnfamiljerna. Detta
är att gå orimligt långt, och det protesterar vi mot från
Folkpartiets sida.
När det sedan gäller regeringens förslag om de
ungdomar som saknar arbete har regeringen skrivit att
man vill stimulera ungdomarna till att studera vidare.
Därigenom skulle man uppnå samma effekter som
med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men det kan-
ske är så att Lars Stjernkvist inte heller tror på rege-
ringens arbetmarknadspolitiska åtgärder och på detta
att man skall stimulera ungdomar att studera vidare.
Man måste fråga sig var Lars Stjernkvist står när han
bedömer regeringens trovärdighet. Den är tydligen
väldigt låg.