Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Energi

LISE NORDIN (MP) replik, 2011-12-07 (riksmöte 2011/12).

Kort sagt

LISE NORDIN (MP) replik (MP) replikerade i riksdagens föredragning av utskottsärende med eventuell debatt den 2011-12-07 om Energi. Anförandet är 360 ord (cirka 2 min läsning). Det är inlägg 44 av 49 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2011-12-07, riksmötet 2011/12

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2011/12:NU3 Utgiftsområde 21 Energi

Herr talman! Anna-Karin Hatt säger att det förnybara växer i rekordfart. Jag undrar hur man kan göra den bedömningen. Enligt de handlingsplaner som alla medlemsländer har skickat in till EU-kommissionen ligger Sverige i bottenskiktet vad gäller utbyggnadstakten i fråga om förnybart. Vi är näst sämst. Det enda land i EU som ligger efter oss i utbyggnadstakt i fråga om förnybar energi är Lettland.

Sverige har en stor andel förnybar energi tack vare att vi har en utbyggd vattenkraft och att vindkraften växer. Men totalt sett saktas utbyggnadstakten ned. Det beror förstås på den politik som förs. Man skär också ned stödet till utbyggnad av förnybar energi.

Jag tycker att frågan om skadeståndsansvaret när det gäller kärnkraften och att regeringen har höjt det till 12 miljarder kronor måste ses i ljuset av vad en kärnkraftsolycka bedöms kosta.

Kärnkraftsolyckan i Fukushima beräknas kosta den japanska staten ungefär 1 000 miljarder kronor, och det är bara i det skede man befinner sig i nu. Man tror att beloppet på prislappen kan bli dubbelt så högt. 12 miljarder, som man kräver de svenska kärnkraftverken på, blir en bråkdel. Slutsatsen är att det är de svenska skattebetalarna som får agera försäkringsbolag om en olycka skulle ske.

Man kan räkna på vad det blir per person. Om man tar 1 000 miljarder för olyckan i Fukushima minus de 12 miljarder som de svenska kärnkraftsägarna tvingas betala och delar det på alla människor som bor i Sverige innebär dagens villkor att varje svensk skulle tvingas betala strax över 100 000 kronor om en olycka skulle ske i våra kärnkraftverk i Sverige.

Innan vi höjer skadeståndsansvaret till vad en olycka i ett kärnkraftverk beräknas kosta är kärnkraften subventionerad. Regeringen har lovat att det inte ska vara några subventioner. Men eftersom vi inte får något besked har vi en passivitet i hela branschen. Vattenfall har under hösten gett väldigt olika besked om huruvida de vill bygga ny kärnkraft eller inte eftersom de inte vet vad regeringen kommer att landa i.

Jag vill fråga Anna-Karin Hatt: När kan vi tänkas få klarhet? När kan vi i den här kammaren och energibranschen få klarhet i vad regeringen anser är en kärnkraftssubvention?

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 49

49 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.