Herr talman! Låt oss först och främst slå fast att arbetet med klimatfrågan är vår största och viktigaste utmaning. Det betyder att vi och hela världen måste bryta vårt beroende av fossila bränslen och satsa på både en kraftfull energieffektivisering och en storsatsning av förnybar energi, som solceller, vindkraft och biomassa. Det innebär också att vi här i Sverige gör oss mindre beroende av omvärlden, vilket är bra.
Energifrågan är en av de största utmaningarna för oss alla, sade EU-kommissionär Günther Oettinger för ett tag sedan, och jag håller med.
Att ge vårt energisystem en ny, mer hållbar och tryggare inriktning kommer att ta tid. Vi måste redan i dag våga fatta beslut med ambitiösa mål och inte bara tro att marknaden sköter det hela, som den borgerliga regeringen verkar tro.
För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp måste vi utforma en nationell, en nordisk och en europeisk energipolitik. Jag tycker att det är bra att både Nordiska rådet och EU driver frågan om energieffektivisering och elnätsdistribution.
En väl fungerande elmarknad är av stor betydelse för Sverige. Det gäller såväl den elintensiva industrin som mindre företag, hushåll och villaägare. För några veckor sedan hade vi en intressant debatt här i kammaren om ökad konsumentmakt inom energiområdet. Tyvärr försatte regeringen sin chans att öka konsumentmakten.
Den utveckling som vi har sett under de senaste åren reser en mängd frågor kring hur elmarknaden i sin helhet fungerar. Man kan som exempel ta införandet av elprisområden som är så ifrågasatt av alla - näringsliv, kommuner och hushåll.
Herr talman! Elpriserna har slagit nya rekord de senaste åren. Vi har sett kraftiga prisstegringar som ett resultat av halvtomma vattenmagasin, kallt väder och kärnkraftverk som har gått på halvfart. I vinter hoppas vi alla på ett normalt elpris.
Flera undersökningar visar att elpriset är en av de saker som oroar människor mest när det gäller den egna ekonomin. Många minns de senaste årens höga elräkningar.
Dessa frågor måste hanteras och få ett svar. Därför behövs det en utredning av energipolitikens avreglering och hur det har påverkat helheten. Det räcker inte med att låta två professorer se över utfallet, utan vi vill ha en bred parlamentarisk utredning av hela politiken.
Herr talman! Politiken har ett stort ansvar, och det krävs långsiktighet. Därför vill vi också se en bred politisk blocköverskridande överenskommelse. Det är inte bara vi socialdemokrater som vill se det, utan många av dem jag möter som är engagerade i energifrågor säger samma sak till mig: Snälla, ge oss en bred blocköverskridande överenskommelse. Vi vill ha långsiktiga spelregler och stabilitet.
Vi socialdemokrater pekar ut målet om ett fossilfritt samhälle 2050 med ett hållbart energisystem baserat på förnybar energi med kraftfull energieffektivisering.
Dessa ambitiösa mål ska vi ha klart för oss utmanar starka krafter som vill något annat. Ibland slås jag av hur konservativ energimarknaden är. Man utgår från hur det ser ut i dag och att det ska se ut så även 20-30 år framåt i tiden. Men tittar vi 20 år bakåt i tiden ser vi hur fort utvecklingen har gått. Vi har teknik i dag som vi inte trodde var möjlig för 20 år sedan.
Herr talman! Jag kom in i riksdagen för drygt 17 år sedan, och när jag tittar tillbaka på den tiden och hur mobiltelefoner och datautrustningar har utvecklats är det helt otroligt. Jag menar att det är samma sak med energin. Jag tror inte att vi i dag kan tänka oss vad som kommer i morgon.
Jag tror mycket på det tyska beslutet att stänga all kärnkraft eftersom det kommer att driva på forskning och teknikutveckling. Samtidigt som de stänger kärnkraften antar de nämligen också tuffa klimatmål.
Vad händer i Japan inom forskning och teknikutveckling?
Vi ska inte tro att vi här i Sverige leder utvecklingen. Tyvärr är det inte så, utan det är många andra länder som går före och vågar.
Herr talman!
Sol, vind och vatten
heter en vacker sång som vissångaren Ted Gärdestad skrev och sjöng. Sol, vind och vatten är också grunden för vårt framtida energisystem plus skog och jordbruksprodukter.
Tänk så spännande det är att få leva just i denna brytningstid, från det gamla in i det nya. Vi har haft dessa tekniksprång, och just nu är vi på väg in i ett nytt.
Jag är glad över att få vara med och ta ansvar. Vi som är politiker här i dag ska våga vara visionärer utan att egentligen veta vad som komma skall.
Vi har goda förutsättningar för vindkraft. Varför kan vi då konstatera att vi halkar efter övriga Norden och Europa?
Vi måste ge möjligheter till lokalt delägande. Lös skattefrågan för vindkraftskooperativ! Genomför nettodebitering och se till att var och en kan bli mer av egen energiproducent!
Som jag sade har vindkraften en stor potential i Sverige. Men det är viktigt att etableringarna sker rätt. Det är klart att vindkraftverken påverkar landskapsbilden, ljudeffekter kan störa och så vidare. Därför är det så viktigt var verken placeras och att planeringen sker i nära dialog med de närboende.
En öppen dialog och utbildning och information är det bästa sättet att möta den oro som finns. För några veckor sedan satte värmländska medier fokus på vindkraftsutbyggnaden, och det visade ett stort intresse med många yttringar, alltifrån de som säger att man ska bygga allt som går till de som säger att vindkraft är den sämsta lösningen. Här gäller det att politiken är lyhörd och att vindkraftsindustrin har ett stort ansvar för att möta skepticismen från de boende.
Vi i Sverige har ungefär samma förutsättningar för sol och solenergi som Tyskland. Ändå hamnar Sverige rejält efter. Eller också kan man säga att Sverige aldrig kommit upp ur startgroparna. På samma sätt är det med biogasen. Vi står kvar i startblocken och tittar förvirrat omkring oss och undrar: Var är alla?
Vi behöver ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram underlag till planeringsmål för solenergi och el. Likaså behövs det en kraftfull handlingsplan för utvecklingen av biogas. Det gäller då allt från teknik till infrastruktur och distribution, och detta behöver göras tillsammans med branschen, som vi hört - några av er var ju i går på ett seminarium om energigaser.
Vi socialdemokrater anser att det behövs armtag mellan näringslivet, forskningen och det offentliga för att utvecklingen ska gå framåt. Inom området förnybar energi finns det tydliga vinster med ett sådant samarbete.
Herr talman! Energieffektivisering är en av de saker som är allra viktigast för att klara klimatmål och nå ett fossilfritt samhälle 2050. Här måste vi sätta upp tydliga nationella mål. Det övergår mitt förstånd att ni i regeringen väljer en annan beräkningsmodell för energieffektivisering än den som diskuteras i EU-sammanhang. Varför gör ni det? Jag hoppas på att få en väldigt bra förklaring till detta och inte minst om hur ni tänker jämföra Sveriges mål med EU:s. Hur kan vi se om vi når framgång? Och varför är ni sådana motståndare till nationellt bindande mål? Vi menar att utan mål skickar vi inga tydliga signaler om vad politiken vill.
Samtidigt med detta behöver vi utveckla styrmedel för att nå framgång. Jag tänker på de så kallade vita elcertifikaten och, som i Norge, en energifond. Det finns säkert också andra intressanta sätt när det gäller att jobba med detta.
Vi socialdemokrater menar att det behövs fler verktyg i verktygslådan för att nå framgång med energieffektiviseringen. En risk med den borgerligt ledda regeringens passiva energipolitik och passivitet inför energieffektiviseringen är att vi hamnar i EU:s bottenliga när det gäller hur vi minskar vår energianvändning.
Det finns så mycket spännande att prata om när det gäller energiområdet, för det berör dig och mig på ett handfast sätt. Jag är glad över att ministern i dag finns med här i kammaren. Också det visar hur viktig energipolitiken är.
Människor är beroende av att el kommer fram till bostaden, av att det går att driva våra bilar och av att industrin har konkurrenskraftiga energipriser.
Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas att vi i denna för hela svenska folket så viktiga fråga får till stånd samtal över blockgränserna.
Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1, 5, 6 och 7. Samtidigt vill jag passa på att önska er alla en riktigt god jul - detta sagt också med en önskan om god svensk mat på våra julbord.