Herr talman! Jag vill också säga tack till Anna-Karin Hatt som deltar i vår energipolitiska debatt i dag - och grattis på födelsedagen, förstås!
Det är en viktig diskussion, som utgår från att utsläppen av klimatgaser ökar. Hur kan den svenska energipolitiken på bästa sätt delta i en lösning av den utmaningen?
Miljöpartiet bedömer att Sverige gör störst nytta genom att utveckla förnybar teknik som vi kan leverera till resten av världen på ett effektivt sätt och som kan bidra till de delar av världen som i dag inte har någon koldioxidsnål energiproduktion.
Därför är vi väldigt kritiska till att regeringen skär ned stödet till förnybar energi och energieffektivisering. Frågan väcks därför hur regeringen och Anna-Karin Hatt menar att Sverige ska bidra till lösningen i fråga om att minska koldioxidutsläppen för energiproduktion när man skär ned på det förnybara.
Anna-Karin Hatt sade i sitt anförande att det nu är viktigt att ställa om energisystemet. Då undrar jag och Miljöpartiet: Till vad? Hur ska man ställa om energisystemet? Vi har i dag diskuterat vad regeringens energiöverenskommelse egentligen innebär. Kommer det att bli ny kärnkraft eller inte? Det är den avgörande frågan.
Det som enligt branschen avgör om det blir ny kärnkraft är huruvida branschen kommer att ges något statligt stöd eller inte. Nu har det gått ett och ett halvt år sedan regeringen fick uppdraget att återkomma till riksdagen med garantier för att ny kärnkraft inte ges några subventioner.
Man har i dag chansen att förtydliga subventionsfrågan när Miljöpartiets motion, som innebär att kärnkraften ska betala ett fullt skadeståndsansvar i sin egen försäkring, behandlas. Det förslaget har allianspartierna i civilutskottet sagt nej till. Jag vill fråga Anna-Karin Hatt om hon delar bedömningen att det inte är en subvention vad gäller det begränsade skadeståndsansvar som kärnkraften i dag har.