Herr talman! Energi är byggstenen i vårt samhälle. Det är den samhället vilar på. Utan en säker energitillförsel slutar det moderna samhället som vi känner det att existera.
Det finns dock olika uppfattningar om hur det moderna samhället bör se ut. I Alliansen är vi överens om att energiförsörjningen ska vara säker och hållbar och skapa långsiktiga förutsättningar för ett samhälle med grön tillväxt och utan koppling mellan tillväxt och ökade utsläpp av skadliga klimatgaser.
Det var dessa tankar som låg till grund när Alliansen gjorde sin historiska klimat- och energiuppgörelse 2009. Det var första gången som en sådan bred energiöverenskommelse åstadkoms. Det är viktigt att vi har gjort det, men självklart önskar vi oss en breddning.
Sveriges energiproduktion kan stå och gå framåt på tre ben: vattenkraft, kärnkraft och nya förnybara energikällor. Dagens budget bygger ytterligare på den energiframtid vi vill se i Sverige.
Herr talman! Hushåll, företag, industrier och samhällsviktiga funktioner förutsätter, ja, kräver att vi lyckas med våra uppsatta mål och med säker klimatvänlig energiproduktion till konkurrenskraftiga priser. Självklart finns det utmaningar, och nya dyker ständigt upp. Något annat vore underligt då energiförsörjningen är en del av en värld som ständigt förändras. Därför måste vi vara beredda att samtidigt som vi säkrar förutsägbarhet och långsiktiga förutsättningar anpassa vår energiproduktion och energipolitik till det moderna samhällets krav.
De mål som vi arbetar mot är dels 2020-målen om minst 50 procent förnybart i den totala energiförbrukningen, dels 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vi har som mål att vi 2030 ska ha en fossiloberoende fordonsflotta och att vi 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser.
För att uppnå målen måste kraftiga insatser göras samtidigt som vi ska värna om jobben i Sverige. En omställning som går för snabbt kan skapa höga energipriser och hota arbetstillfällen, hushållens ekonomi och i förlängningen även skatteintäkterna.
Osunda statsfinanser hotar hela samhället. Självklart skulle det även få negativa konsekvenser för de satsningar som vi måste och ska göra på det energipolitiska området. Vi måste göra avvägningar mellan en forcerad omställning och hänsynen till Sveriges ekonomi och konkurrenskraft.
Delar av oppositionen vill se en omedelbar omställning och hävdar att det redan nu är tekniskt möjligt. Vi kan inte bara ta hänsyn till tekniken. Vi måste också ta hänsyn till dem som bor och verkar i Sverige, att de ska klara av sin vardag och att företag ska vilja stanna kvar.
Tyskland lyfts ofta fram av oppositionen som ett lysande exempel på hur det borde vara. Jag håller med om att utvecklingen i Tyskland är värd att följa. De står inför otroliga utmaningar på energiförsörjningssidan och samtidigt kämpar de med enorma föroreningsproblem från sina kolkraftverk. Jämfört med Tyskland är Sveriges utmaningar relativt små.
Jämför vi vår tillväxt i procent på den förnybara sidan eller på energieffektiviseringssidan kan det se ut som om Sverige går långsammare. Glöm dock inte att Sverige, som Lise Nordin sade, under lång tid har jobbat med både det förnybara och energieffektivisering. När man börjar med energieffektivisering och bygger förnybart skördar man de lägst hängande frukterna först, och därför går utvecklingen i procent snabbare. Det betyder inte att vi i Sverige har för avsikt att lägga ned våra mål om att ha en hög utveckling inom det förnybara och samtidigt satsa på energieffektivisering.
När det gäller Tyskland är det bara att hoppas att de klarar av att nå sina mål, att de lyckas. Något annat vore förödande, inte bara för dem själva utan för hela Europa och övriga världen. Sverige är inte Tyskland, men vi ska ta tag i våra egna utmaningar. Med regeringens politik kommer vi att lyckas.
Herr talman! I höst har vi fattat flera beslut i kammaren som kommer att få effekt för Sveriges energivardag. Vi har utvidgat elcertifikatssystemet till att även gälla Norge. De gröna elproducenterna ser fram emot att få en större och robustare marknad. Mer energiproduktion är även en viktig förutsättning för stabila elpriser och gynnar därför även konsumenterna. Elcertifikatssystemet har varit mycket lyckosamt för att få fram ny grön energi i nätet.
Vindkraften växer så det knakar i Sverige, och prognosen just nu är att vi kommer att nå sex terawattimmar under 2011. Enligt uttalanden av representanter för svensk vindenergi mår vindkraften i Sverige otroligt bra.
Biobränsleanläggningar får inte lika mycket medial uppmärksamhet, men det är den produktion som för närvarande mottar mest stöd från elcertifikatssystemet.
Det har diskuterats om vattenkraften ska finnas kvar i systemet. I det svensk-norska elcertifikatssystemet beslutade vi att utesluta vissa delar av den storskaliga vattenkraften. Vi är dock fortfarande övertygade om att den småskaliga vattenkraften platsar i systemet. Vi ser att det i framtiden finns stor potential genom att göra nyinvesteringar och effektivisera äldre små verk.
Herr talman! Elmarknaden och dess funktion är svår att greppa för de flesta och har därför ibland blivit ifrågasatt. Just nu pågår ett arbete med att granska elmarknadens funktion. Uppdraget har getts till två professorer i nationalekonomi och ska redovisas senast den 30 april 2012. Vi vet inte vad slutsatserna kommer att bli, men med tanke på de många diskussioner som finns välkomnas slutsatserna oavsett. Det finns inte utrymme för ifrågasättande av en så livsviktig marknad.
Vi har beslutat om rätten till timmätning och att möjligheten för nettodebitering ska fortsätta utredas. Det är två insatser som ytterligare kommer att stärka konsumenten.
En utveckling av smarta elnät är en förutsättning för en väl fungerande timmätning och för att nettodebitering ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. Smarta elnät är benämningen på moderna elnät som kan hantera olika teknisk utrustning. Det kommer att bli ett viktigt verktyg i det pågående energieffektiviseringsarbetet.
Förslaget om timmätning kommer även att få konsekvenser för elkonsumenternas möjlighet att energieffektivisera sina liv. Det är när konsumtionen synliggörs som vi har möjlighet att agera. Att energieffektivisera är inte gjort i en handvändning, och det är därför viktigt att regeringen i sin budgetproposition väljer att lyfta fram det arbete som sker bland de kommunala energirådgivarna och förstärker deras verksamhet.
Ytterligare ett projekt som pågår är arbetet med att ta fram en nordisk slutkundsmarknad. Målet är att göra det enklare och mer förståeligt för konsumenten att tyda sin elräkning och anpassa sin förbrukning. Att en förenkling behövs är något som samtliga partier i kammaren är överens om. Det kanske beror på att vi alla är elkonsumenter oavsett partifärg.
Herr talman! Sverige följer EU:s lagstiftning. Oftast är det lagstiftning som väl passar in i vårt energisystem och med våra energimål. Just nu diskuteras energieffektivisering inom EU, och kommissionen har lyft förslaget om vita elcertifikat.
Energimyndigheten i Sverige har flera gånger utrett om vita elcertifikat platsar i det svenska system och kommit fram till att de inte gör det. Regeringen har ändå gett Energimyndigheten i uppdrag att ännu en gång utreda om vita elcertifikat skulle kunna vara en möjlig väg.
I Europa finns det ingen samsyn om hur de vita elcertifikaten fungerar. Kanske beror det på att vita elcertifikat inte är klart definierade och att varje land fyller begreppet med sina uppfattningar.
Ett av de energislag som ur klimatsynpunkt visat sig mycket lämplig är biogasen, både som fordonsbränsle och för elproduktion. Problemet är ännu så länge att det fortfarande inte är en energikälla som klarar sig ekonomiskt. Det har därför från branschens sida efterfrågats olika stödsystem för att hjälpa biogasen in i ett lönsamt skede. Regeringen lanserade i år en biogasstrategi som har varit ute på remiss. Remissvaren behandlas nu i Regeringskansliet.
Regeringen har i budgeten för 2012 beslutat att avsätta 120 miljoner kronor för utveckling och demonstration av nya lösningar som stärker biogasens konkurrenskraft och bidrar till ökad produktion.
Med detta stöd får även Energimyndigheten möjlighet att följa upp flera av de förslag som kom in under remissrundan på biogasstrategin.
Klart är att det behövs mer forskning och utveckling inom energiområdet för att vi ska kunna klara våra utmaningar, både när det gäller 2020-målen och när det gäller att få en säker energiförsörjning till konkurrensmässiga priser.
Nytt för året är att regeringen vill bygga en kunskapsplattform för att bredda kunskapen om forskning, utveckling och demonstration av smarta elnät. Det är välkommet, för jag tror att det fortfarande finns rätt många uppfattningar om hur intelligent ett smart elnät egentligen är.
Herr talman! Det finns redan mycket högkvalitativ forskning och utvecklingsarbete inom energiteknik. Ibland är inte problemet att lösa de tekniska delarna, utan att kommersialisera sina projekt. För att få bästa möjliga energinytta och för att skapa tillväxt i Sverige vill regeringen därför satsa ytterligare på insatser för kommersialisering, utveckling och demonstration av nya gröna energislag.
Det finns även annan energiteknik som behöver lyftas fram och som har stor exportpotential, till exempel teknik avseende el- och elhybridfordon och elproduktion. I måndags gjorde jag ett studiebesök på ett litet, innovativt företag som utvecklar batteriteknik - ETC i Ale kommun. Det är ett litet företag som verkar mellan universitetsvärlden och marknaden. Detta samarbete skapar grogrund för fler inhemska, svenska, företag och för exportmarknaden. ETC är inte ensamt; det finns många andra innovativa företag i Sverige med idéer och produkter som regeringen vill se kommersialiserade till nytta för klimatet, för energiproduktionen och för en grön jobbskapande tillväxt. Det är dessa företag som kommer att säkra Sveriges plats i framkant av utvecklingen.
Herr talman! Det är bra med vattenkraft och grön teknik. Men vi får inte glömma att vi än så länge och i många år framöver kommer att vara beroende av kärnkraften som vår största energikälla. När kärnkraften fungerar som den ska står den för ungefär hälften av elkonsumtionen i Sverige. Det finns i dag ingen annan energikälla som kan ersätta kärnkraften.
Krav hörs från oppositionen om en omedelbar stängning. Jag är inte villig att riskera svenska företag, jobb, hushållens ekonomi och vårt samhällssystem på grund av oövervägda beslut.
Å andra sidan, herr talman, är dagens situation i våra kärnkraftverk inte bra. Vi måste kunna lita på att de producerar och levererar när behoven är som störst. De flesta av våra kärnkraftverk är äldre och därför i behov av större renoveringar. De planerade renoveringarna
ska
ske under den del av året då elförbrukningen är som lägst.
Ännu bättre för den svenska energiförsörjningen vore det om vi nu snarast kunde påbörja det kontrollerade generationsskifte i den svenska kärnkraften som energiöverenskommelsen öppnar för. Svensk elintensiv industri skulle välkomna besked om detta även från oppositionen.
Herr talman! Affärsverket svenska kraftnät har fått en speciell plats i det svenska folkhemmet under hösten. Den 1 november infördes som resultat av en svensk-dansk konflikt om rätten att strypa eltillförseln vid nationsgränsen en indelning av fyra elområden i Sverige. Konsekvenserna är att vi nu riskerar att se fyra olika elpriser. Det är inte önskvärt. Vi vill inte ha det så. Men lösningen av problemet är långsiktigt. Situationen har uppstått för att vi har för låg elproduktion i förhållande till konsumtion i södra Sverige och att överföringskapaciteten är dålig. Problemet måste lösas.
Svenska kraftnät har därför fått en kraftigt förstärkt budgetram godkänd för att bygga Sydvästlänken. Det är en överföringskabel som ska föra mer el till Skåne. Utöver detta är det viktigt att effektivisera tillståndsprocesserna för ny elproduktion så att ny grön el kan komma till stånd.
Regeringen har även gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att övervaka och rapportera in effekterna av den första tiden med fyra elområden. Rapporten ska redovisas i april 2012.
Herr talman! Det finns, som jag började med att säga, ständigt nya utmaningar att ta tag i. Vi som är valda att representera det svenska folket måste vara lyhörda och beredda att agera när samhället förändras. Vi måste även vara långsiktiga och staka ut den kurs vi vill att utvecklingen ska ta. Det är ibland, som jag har sagt, en svår balansgång. Men med Alliansens överenskommelse kommer samhället i Sverige att fortsätta utvecklas. Vi säkrar hushållens ekonomi. Vi säkrar den gröna tillväxten och arbetstillfällen, och vi säkrar klimatinvesteringar i hela Sverige.
Med detta vill jag tacka och önska herr talmannen god jul. För övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler, Johan Johansson, Hans Rothenberg och Boriana Åberg (alla M).