Herr talman! Vad passar bättre än att fira sin födelsedag i riksdagens kammare med en energipolitisk debatt? Det känns bra.
För fem veckor sedan presenterade det internationella energiorganet sin årliga rapport
World Energy Outlook
. Den är tyvärr en dyster läsning. Den visar att fönstret för att möta klimatförändringarna snabbt håller på att stängas, att utsläppen av koldioxid fortsätter att öka samtidigt som en stor del av industrin, transporterna och världens samhällen fortsätter med business as usual. Den visar att tvågradersmålet blir allt svårare att nå och att vi riskerar en temperaturhöjning på 3,5 grader. Om det händer skulle Bangladesh hamna under vatten och vi skulle riskera att nå de punkter där uppvärmningen i sig riskerar att frigöra ännu mer växthusgaser, de punkter där tundran tinar eller landisen på Arktis smälter undan.
Samtidigt som rapporten glasklart beskriver behovet av en annan kurs visar den också att vi riskerar att bygga fast oss i en energiinfrastruktur som i sig kan leda till en ökad global uppvärmning. Ledningar och kraftverk som byggs i dag ger klimatpåverkan inte bara i morgon utan i decennier framöver.
Samtidigt har det blivit så märkligt tyst. För två veckor sedan var jag på energiministermöte i Bryssel. Trots att vi nyss hade fått nya fakta från IEA på bordet om att vi är på väg i fel riktning var vi bara två ministrar som pratade om klimatkrisen. Stora länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien valde att prata om annat, som om den fråga som gemensamt upptagit oss under så många år inte längre var så viktig.
Det är tydligare än någonsin att en stark svensk röst behövs i klimatfrågan. Vårt gemensamma globala ansvar är att vända trenden. Ska vi klara att nå tvågradersmålet måste all ny infrastruktur och alla nya kraftverk från och med 2017 vara helt koldioxidneutrala om inga andra åtgärder vidtas.
Och nya investeringar behöver göras. Behoven är stora, och bara i Europa behöver 200 miljarder euro investeras i energiinfrastruktur: i ledningar för el och gas, i transformatorer och kraftverk. Samtidigt växer världens energikonsumtion, och trots att tillväxten av det förnybara slår alla rekord växer kol ännu snabbare, och snabbare än alla andra energislag tillsammans.
Sveriges viktigaste bidrag till att möta klimatförändringarna är att ställa om vårt energisystem. Därför är min viktigaste prioritering att fullfölja energiomställningen och att utveckla det tredje förnybara benet i det svenska energisystemet. Bygger vi ut det förnybara får vi en tryggare och mer förutsägbar energiförsörjning, samtidigt som priserna kan hållas tillbaka.
Och behovet av det är stort. De senaste vintrarna har visat hur sårbara vi är när vi förlitar oss på två dominerande kraftslag, kärnkraften och vattenkraften, för vår elförsörjning. De två senaste vintrarna har vi varit beroende av att kunna importera el för att klara vår elförsörjning. Och när nu Svenska kraftnät inför elområden har vi sett effekten av att produktionen är väldigt ojämnt fördelad över landet och att kraftöverföringen från norr till söder är helt otillräcklig. Just därför måste både överföringskapacitet och elproduktion byggas ut. Det är ingen nyhet, men det blev extra tydligt just nu.
Herr talman! Regeringens energiöverenskommelse syftar till just det. Den innebär en rekordutbyggnad av det förnybara. Bara de senaste tolv månaderna har 22 terawattimmar kraftvärme och vindkraft producerats. Det motsvarar hela slutanvändningen i Stockholms län under ett helt år eller hela elförbrukningen i Sveriges samlade skogsindustrier. Det sker tack vare att vi har ökat ambitionen i elcertifikatssystemet, vilket vi nu förstärker. Tillsammans med Norge kommer vi från den 1 januari nästa år att etablera världens allra första gränsöverskridande stödsystem för förnybar energi.
Elcertifikatssystemet är en stark knuff framåt för den förnybara energin, men det finns också hinder i vägen. Just därför har vi avskaffat den onödiga dubbelprövningen för vindkraft. Det är ett viktigt steg för att se till att tillståndsprocesserna för både ny förnybar energiproduktion och kraftnät blir både enklare och kortare.
Vi måste också se till att förbättra informationen till alla berörda. Det gör vi bland annat genom att förlänga resurserna till Nätverket för vindbruk, som visat sig vara en väldigt framgångsrik insats.
Den senaste månaden har elnätet åter kommit i fokus genom de elområden som Svenska kraftnät infört för att leva upp till EU:s inre marknad på elområdet. Under den första månaden har vi tidvis sett olika elpriser i olika delar av landet. Den senaste veckan har priset på el i södra Sverige varit ungefär 3 öre högre än i övriga delar av landet.
Herr talman! Min och regeringens absoluta målsättning är att så snart som möjligt undanröja risken för bestående prisskillnader.
För det första genomför vi därför nu historiskt stora satsningar på en omfattande ny- och ombyggnation av våra kraftnät. Den närmaste tioårsperioden kommer vi att satsa ca 3,5 miljarder kronor per år. För det andra bygger vi nu snabbt ut ny förnybar energiproduktion. För det tredje ställer vi tydliga krav på att kärnkraften framöver med bibehållna och höga säkerhetskrav ska klara av att leverera när behovet av el är som allra störst. Allt detta sammantaget kommer att minska risken för olika priser i olika delar av Sverige.
Den kraftiga utbyggnaden av förnybar energi, av de svenska kraftnäten och en ökad integration med våra grannländer ställer ökade krav på våra elnät. Just därför satsar vi från regeringens sida på smarta elnät, ett område där det sker en snabb utveckling och där Sverige har goda förutsättningar att ta en framskjuten plats internationellt.
Smarta elnät är nödvändiga för att kunna stärka konsumentens ställning på elmarknaden. Målsättningen måste vara en elmarknad där elkunden själv kan påverka när man använder sin el och därmed sin elkostnad.
Därför är min andra viktiga prioritering att stärka konsumentens ställning på energimarknaden, med timvis mätning där var och en kan få möjlighet att se sin egen elförbrukning och vad den kostar och därmed få kontroll på sin egen elräkning.
För att ytterligare stärka konsumentens ställning arbetar vi i regeringen med att hitta en fungerande modell för nettodebitering av el. I takt med att tekniken har blivit billigare och engagemanget större har nämligen allt fler elkonsumenter också blivit sina egna energiproducenter. Det kan handla om människor som har satt solceller på taket eller byggt ett litet vindkraftverk på tomten. Det vi ser nu är på många sätt en växande gräsrotsrörelse. För att uppmuntra det och få ännu fler att ta ansvar för sin egen elförsörjning behöver det bli enklare och mer förmånligt att leverera ut sin egen el på nätet.
Det allra snabbaste man kan göra för att minska sin energianvändning och sina energikostnader är att energieffektivisera. Här finns det en stor potential att på ett kostnadseffektivt sätt minska vår energianvändning. Men många investeringar kommer aldrig till stånd på grund av okunskap och brist på information. Därför är en av de viktiga insatserna i budgeten att vi fortsätter satsningen på de lokala energi- och klimatrådgivarna.
Omställningen av energisystemet kommer att innebära kostnader, men den kommer också att innebära stora vinster. Med mer elproduktion kommer vi att kunna hålla nere priserna. Och vid sidan av minskad klimat- och miljöpåverkan kommer många svenska företag att få nya chanser till nya affärer och export av miljöteknik.
Därför är min tredje prioritering som energiminister att använda Sveriges försprång i energi- och klimatomställningen som en språngbräda för att skapa nya jobb, nya företag och öka vår miljöteknikexport. Just därför satsar vi 400 miljoner kronor i en ny miljöteknikstrategi. Just därför ger vi stöd till utveckling av andra generationens biodrivmedel. Just därför ger vi stöd till vågkraft, där vi nu går in och bidrar till att den första vågkraftsparken kan byggas i Sverige.
Herr talman! Om vi ska klara att möta klimathotet är omställningen av energisystemet helt nödvändig. Oavsett hur utfallet av klimatförhandlingarna i Durban blir har vi i Sverige ett ansvar.
Vi har ett ansvar för att minska vår egen klimatpåverkan, för att fortsätta att berätta om det svenska exemplet, det exempel som visar att minskade utsläpp av växthusgaser faktiskt kan gå hand i hand med en stark ekonomisk tillväxt.
Vi har ett ansvar för att bistå andra länder i deras arbete med att minska sina utsläpp och möta de klimatförändringar som redan är kännbara för många människor runt om i världen.
Och vi har ett ansvar för att ta vara på våra goda förutsättningar att vara ett föregångsland som sprider goda exempel. Genom att främja svenska innovationer inom fjärrvärme, biobränslen och förnybara drivmedel kan vi skapa miljö- och klimatnytta långt utanför våra svenska gränser.
Jag vill avslutningsvis önska både herr talmannen och kammarens ledamöter en god jul och ett fridfullt gott nytt år.
I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler (M).