Herr talman! Det är glädjande att se att vi har energiministern med oss här i dag. Det ska bli intressant att lyssna och eventuellt ha en debatt lite senare under dagen.
Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 4 och 7. Reservation 4 handlar om hur Vänsterpartiet ser på energipolitiken och vilka riktlinjer som bör gälla. Reservation 7 handlar om solvärme och solenergi. Jag står givetvis bakom även de övriga reservationerna från Vänsterpartiet.
Full sysselsättning är det övergripande målet för Vänsterpartiet, och det genomsyrar vårt budgetförslag. Budgetförslaget ska ses som en helhet där varje del, varje utgiftsområde, ska kugga i varandra för att vi ska få en helhetsbild av vad man vill med politiken och hur vi vill att Sverige ska utvecklas framöver.
Energipolitiken, som vi debatterar i dag, utgör grunden för väldigt många politikområden. Vi vill ta ansvar för kommande generationer och möta de utmaningar som en växande, åldrande befolkning utgör samt de klimatutmaningar vi står inför. Då måste vi också ha en industripolitik, bostadspolitik, trafikpolitik och miljöpolitik som tar avstamp i de utmaningar som vi står inför. Det är i det perspektivet som vi ska sätta in energipolitiken.
Herr talman! För något år sedan lyssnade jag på Midnight Oil, en ganska populär och bra musikgrupp från Australien. De var här i Stockholm på konsert. Det var en låt där som har en vers som passar väldigt bra i det här sammanhanget: How can we dance when our earth is turning? How do we sleep while our beds are burning? The time has come to say fair's fair, to pay the rent now, to pay our chair.
Det är precis det som politiken borde handla om när politikerna nu samlas i Sydafrika till förhandlingar för ett förhoppningsvis nytt klimatavtal som ska ersätta Kyotoprotokollet.
Vi i den rika världen måste ta ansvar. Vi har möjligheterna, vi har ekonomin och vi har kunskapen. Det är också det som jag och förhoppningsvis många med mig tycker att resultatet av toppmötet borde landa i. Läget är allvarligt, inte minst för att klimatfrågan helt har kommit i skuggan av den ekonomiska finansiella kris som många länder i dag brottas med. Under förra året skedde den största ökningen någonsin av växthusutsläpp orsakade av människan. Det är ingenting som jag påstår, utan det är uppgifter som det amerikanska energidepartementet nyligen har släppt.
Vår ständiga jakt på ekonomisk tillväxt slukar råvaror i en snabbare takt än vad jorden återskapar dem. Det leder till miljökatastrofer, protektionism och politiska konflikter.
Nära två tredjedelar av klimatpåverkan sker genom koldioxidutsläpp, och 90 procent kommer från kol, olja och naturgas. Det kan vi läsa i IEA:s, industriländernas samarbetsorganisation för energisamarbete, årliga skrift World Energy Outlook. Därför blir energipolitiken och hur den utformas väldigt viktig. Den är helt avgörande för att vi ska kunna lyckas nå miljömålen och en begränsning av jordens uppvärmning till två grader Celsius.
Det finns ett klart samband mellan ökad tillväxt och ökad energikonsumtion. Energianvändningen ökade 2010 med 5 procent, vilket ledde till att koldioxidhalterna nådde nya rekordnivåer, och det gällde även Sverige. Energianvändningen och utsläppen ökade också i Sverige. År 2009 till 2010 hade vi en ökad energianvändning, och det var för första gången på 40 år. Det är ett trendbrott i Sverige.
Dessutom kan man konstatera att subventionen till olja, kol och naturgas är fem gånger högre än till förnybar energi på världsbasis. Den har nått siffran 400 miljarder dollar nu. Det är alltså oerhört mycket pengar som satsas på fossila energibärare. Det går egentligen stick i stäv med vad vi behöver göra.
Fyra femtedelar av de utsläpp som kan tillåtas 2035 i ett tvågradersscenario har redan låsts in genom den existerande kapitalbasen - industrier, lokaler och kraftverk - och kan knappast påverkas. Om vi inget gör de närmaste åren, och nu börjar det bli lite bråttom, kommer vi redan 2017 att ha uppnått det mål som är satt till 2035, alltså tvågradersmålet. Det är alltså ett oerhört allvarligt läge. Vi har redan i dag intecknat det utrymmet. Det här är inget påhitt från min sida, utan det är uppgifter från IEA:s rapport.
Därför, herr talman, är det väldigt viktigt att se vad vi kan göra här i Sverige. De förslag som Vänsterpartiet har presenterat ska ses som en del i en lösning. Jag säger inte här att vi har svar på alla frågor och alla utmaningar - det vore mig förmätet - för så är det inte. Men vårt bidrag är i alla fall ett steg i den riktningen och något som jag tycker att regeringen borde lyssna lite mer på. Det innehåller egentligen tre delar, och det är ganska enkelt: energieffektivisering, att bygga ut det förnybara och att ge människor här i Sverige ett verktyg så att de kan bli aktiva konsumenter. Det är dessa tre delar som vi behöver jobba mer med.
Då menar vi i Vänsterpartiet, i likhet med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, att vi måste ha en plan för hur vi ska nå hundra procent förnybar energi i Sverige. En sådan skiss borde vi låta Energimyndigheten ta fram. Det bör också ske relativt snabbt.
Jag menar att vi har möjligheterna, att vi har kunskapen och att vi redan i dag har den industri som skulle kunna ta det här steget. Men det behövs politiska beslut här. Vi kan inte låta marknaden avgöra den frågan.
Vi måste höja målet i elcertifikatssystemet för att vi ska kunna ta till vara den förnybara energi och de tillgångar som vi har. Det får inte vara en begränsning. Det är inte så som Sverigedemokraterna säger här, att vi ska ersätta kärnkraften med vindkraft - det är helt befängt och går inte - utan det handlar om en kombination av olika åtgärder.
Vi behöver öka produktionen av biogas om vi menar allvar med att vi ska ha en fossilfri fordonsflotta till 2030. Biogasen är en del av den strategin. Det behövs mer forskning, och det behöver byggas ut både tankställen och produktionskapacitet.
Vi måste fasa ut alla miljöskadliga subventioner till förmån för forskning och utveckling av miljövänliga tekniker och energislag. Regeringen behöver ta fram en plan för hur det ska gå till här i Sverige, i enlighet med vad som beslutades i Nagoya i Japan för ett år sedan.
Vi behöver också ta fram ett planeringsmål för solenergin så att vi får klara politiska riktlinjer för hur den ska utvecklas. På en timme strömmar det in lika mycket energi från solen som hela mänskligheten gör av med på ett år. Det finns en väldig potential här att via ytterligare forskning och utveckling ta till vara betydligt mycket mer än vad vi gör. Därför är det beklagligt att regeringen har fasat ut stödet för solvärme och solenergi.
Vi behöver använda energin smartare och fasa ut användningen av eluppvärmda fastigheter.
Konverteringsbidragen bör återinföras. Tyvärr har regeringen gjort tvärtom; man har slopat dem.
Vi behöver skärpa byggnormerna för nyproduktion av bostäder och lokaler. De står trots allt för ungefär en tredjedel av energianvändningen i Sverige. Nu har i och för sig Boverket redan kommit med nya byggnormer. Men jag väntar på vad regeringen tycker och på att regeringen ska komma med förslag. EU har trots allt i sitt 2020-direktiv sagt att vi ska ha nära nollutsläpp. Men i det här sammanhanget måste vi ha ett systemtänk när det gäller våra fastigheter och lokaler. Vi måste också sätta in fjärrvärmens möjligheter här så att vi inte slår ut den genom nya byggnormer.
Vi behöver sätta upp mätbara mål för energieffektivisering. Vi kan inte ha det som nu, att den är kopplad till tillväxtmålen, alltså bnp. Det är ju helt fel, för då får vi en politik som helt baseras på hur marknaderna fungerar, och så kan det inte vara. Vi politiker måste sätta ned foten och tala om vad vi vill.
Herr talman! Jag menar att Sverige kan så mycket mer. Vi har kunskaper och vi har en bra och stabil ekonomi. Oavsett om vi får ett klimatavtal eller inte i Durban - det ser väl inte så ut - får det inte hindra oss att gå vidare. Jag menar att Sverige kan gå före.
Jag vill avsluta med att citera Fredrik Reinfeldt. Det är nog första gången. Så här sade han på Moderaternas höststämma 2011: "Vi måste lyssna på att allt fler ifrågasätter konsumtionssamhället och att hela tiden köpa nya saker."
Men var finns politiken?