Herr talman! I veckan rapporterades att ett svenskt solcellsföretag med verksamhet i Uppsala slagit världsrekord i effekt från tunnfilmssolceller. Det råder ingen tvekan om att Sverige har ett stort tekniskt kunnande inom området förnybar energi.
Men samtidigt som vi får dessa nyheter vet vi att flera svenska solcellsföretag nyligen har flyttat sin verksamhet utomlands. Skälet är att Sverige saknar en hemmamarknad. Företagen uppger att oklarhet samt hotet om ny kärnkraft i Sverige gör det svårt för dem att veta om det finns plats för deras framtidsteknik.
Sedan år 2009 har regeringen en energiöverenskommelse. Men det enda man tycks vara överens om är att man är överens. Vad man är överens om är dock fortfarande väldigt oklart. Representanter från de olika allianspartierna ger mycket olika bilder av vad energiöverenskommelsen innebär. Kanske kommer vi i dagens debatt att få höra de olika tolkningar som finns.
Centerpartiet säger att överenskommelsen är en satsning på förnybart och att den inte kommer att innebära någon ny kärnkraft. Folkpartiet däremot gör tolkningen att det nu kan finnas möjligheter för ny kärnkraft.
Att säga att marknaden ska lösa vilken ny energiproduktion som ska ta vid när dagens gamla kärnkraftverk går i pension duger inte när spelreglerna är så oklara. Vattenfall meddelar att huruvida de bygger ny kärnkraft beror på vilka spelregler som sätts upp. Dessa spelregler handlar förstås om vilken definition som görs av en kärnkraftssubvention.
Regeringen har av riksdagen fått i uppdrag att återkomma med förslag om en lagstiftning som garanterar att kärnkraften inte ges några subventioner. Trots att det gått mer än ett och ett halvt år sedan regeringen fick uppdraget har man ännu inte gjort sitt arbete. Hela energipolitiken hänger helt enkelt på vilket besked som kommer att ges om kärnkraftens subventioner.
I dag behandlar civilutskottet Miljöpartiets motion där vi skriver att kärnkraften ska stå på egna ben och ta fullt skadeståndsansvar om en olycka sker. Det har regeringen sagt nej till. Regeringens tal om att kärnkraften ska stå på egna ben blir allt osäkrare och otydligare. Hela den bransch som jobbar med förnybar energi väntar på besked.
Otydligheten gynnar ingen, vare sig de företag som vill bygga kärnkraft eller dem som vill ha förnybart. Investeringar i ny elproduktion uteblir, och företag gör satsningar i andra länder i väntan på besked. Medan klimatutsläppen ökar kvarstår oklarheten om vad regeringens energipolitik faktiskt innebär.
Herr talman! Jag ber att få presentera Miljöpartiets tydliga vision avseende energipolitiken.
Vi anser att ett modernt och säkert energisystem till 100 procent ska baseras på förnybara energikällor. Det kräver inte några omvälvande reformer, utan det räcker om takten i effektiviseringen håller den nivå som EU har beslutat om - detta samtidigt som utbyggnaden av förnybar energi återställs till den nivå som vi hade åren 1970-2010.
Därför vill Miljöpartiet höja budgetanslagen med 2 ½ miljard mer än regeringen föreslår i fråga om förnybart och energieffektivisering - en investering för ett mer framtidsinriktat Sverige.
Att höja effektiviteten i energianvändningen kommer att bli en helt central del av energipolitiken, och området kommer att behöva stärkas kraftigt under de kommande åren. Miljöpartiet föreslår därför en kraftig höjning av anslaget till energirådgivning, konvertering från direktverkande eluppvärmning och en utvidgning av programmet för energieffektivisering, PFE, i industrin till att omfatta fler företag.
För att återställa utbyggnadstakten av förnybar energi vill vi ha kvar de stöd till vindkraften som regeringen nu tar bort.
När det gäller svenska förhållanden har Energimyndigheten nyligen fastslagit att utbyggnaden av vindkraft i Sverige har gett hushåll och industri ett lägre elpris. Utbyggnaden av vindkraften är alltså en ekonomiskt god affär för både företag och privatpersoner.
Vidare föreslår Miljöpartiet en ökad satsning på solel och solvärme, medan regeringen helt tar bort det stödet. Inför riksdagsvalet 2010 lovade allianspartierna i sitt gemensamma valmanifest att genomföra ytterligare satsningar för att "stimulera utvecklingen av solvärme". Men i budgetpropositionen i september sviker man detta löfte. Stödet till solvärme tas helt bort redan i år och till solceller nästa år.
Regeringen gör inga satsningar på biogas, medan Miljöpartiet föreslår dels ett produktionsstöd till gårdar där man gör biogas av gödsel, dels en utbyggnad av biogasmackar så att fler människor kan tanka miljövänligt.
Regeringens politik innebär en slakt av stöden till energieffektivisering och förnybart. Sedan alliansregeringens energiöverenskommelse 2009 har stöden till effektivisering halverats. Tyvärr ger detta avtryck i verkligheten. Även om utbyggnaden av vindkraft nu går snabbt sjunker utbyggnadstakten av förnybart totalt sett i Sverige. Takten de kommande tio åren ligger på 1,2 procent per år - den lägsta takten på 40 år och den näst lägsta i EU näst efter Lettland. Även när det gäller effektivisering är Sverige sämst i klassen i EU. Sverige är inte bara ett av de få länder där energianvändningen spås öka utan också det land där den väntas öka allra mest.
Det är dags för en framtidsinriktad energipolitik där energin används smartare och där osäker och gammaldags energi lämnas till historien och ersätts av den förnybara energi som växer runt om i världen.
På senare år har möjligheten att skapa ett helt förnybart energisystem undersökts av många aktörer - det gäller allt från miljö- och branschorganisationer till banker, försäkringsbolag, konsultbolag och FN:s klimatpanel, IPCC. Med mycket liten variation kommer de alla fram till att ett system för förnybar energi kan skapas med den teknik som finns i dag, dessutom med en rimlig ekonomisk kalkyl.
Den mest genomgripande analysen har gjorts av IPCC och presenterades i maj i år. Där undersöks flera scenarier för en sådan omställning. Slutsatsen är att det tekniskt och ekonomiskt går att till år 2050 täcka 80 procent av världens energianvändning med förnybara energikällor.
Rapporten från IPCC fastslår att förnybar energi redan i dag är konkurrenskraftig kostnadsmässigt. Det konstateras också att olyckan i Fukushima kommer att öka säkerhetskraven och därmed kostnaderna för kärnkraften, vilket ger ytterligare konkurrensfördelar till den förnybara energin.
Vid en internationell jämförelse har Sverige närmast unikt goda förutsättningar för en omställning till ett förnybart energisystem. Kartläggningar över den svenska situationen visar att Sverige kan ha ett helt förnybart energisystem långt innan 2050, troligen redan 2030. Miljöpartiets förslag att ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur en sådan omställning kan ske har fått stöd av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Om Centerpartiet, som på sin stämma uttalat en liknande ambition, skulle ställa sig bakom förslaget skulle det ges majoritet här i riksdagen. Detta är alltså ytterligare ett exempel på hur regeringens energiöverenskommelse är en låsning i svensk energipolitik.
Herr talman! Sverige riskerar att bli omsprunget när resten av världen satsar på förnybar energi. I dag växer de förnybara energislagen snabbare i världen än kol- och kärnkraft tillsammans. Den svenska situationen är unik. Medan vi har bland de bästa förutsättningarna för förnybar energi är vi ett av de få länder där utbyggnadstakten av förnybart minskar. Det är dags att Sverige får en framtidsinriktad energipolitik.
Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 5 och 6.