Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet NU3,
Energi
.
Elektricitet och övrig energi är avgörande för vår civilisation. Mänsklighetens utvecklingspotential är enorm, säkerligen helt omöjlig att förutspå. Men den är också helt ogörlig utan tillgång till energi. Man skulle kunna säga att elektricitet är mänsklighetens bästa vän. Folkpartiet liberalerna är ett teknikoptimistiskt parti, och vi arbetar också hårt för att stärka forskning och utveckling även inom detta område.
Steg för steg har vi tack vare bland annat elektriciteten byggt vårt välstånd. Steg för steg sker detta också runt om i världen. När vi från satelliter tittar ned på vår jord dit solens strålar för tillfället inte når kan vi också följa elektricitetens utbredning.
Svenskt välstånd hade inte varit detsamma om inte tillgången till elektricitet hade varit så god. Många framhåller också basindustrins roll och behov av elektricitet, och jag vill göra detsamma, för basindustrins roll behöver belysas om och om igen. Vi behöver se till att tillgången till elektricitet inte äventyras samtidigt som vi minskar de negativa effekterna av energiproduktion.
Klimathotet är vår generations största globala utmaning - tyvärr säkerligen också ett par kommande generationers största utmaning. Detta måste vi ha i åtanke när vi utformar vår energipolitik, inte minst när det gäller elproduktion. Vår energimix ska vara koldioxidfri och bygga på tre ben: vattenkraft, kärnkraft och andra förnybara energislag.
Nu ska jag säga något som kanske chockerar vissa, men hör och häpna! Energipolitiken är inte bara kärnkraft för oss i Folkpartiet liberalerna. Det är viktigt att betona även de andra benen i den svenska energipolitiken. Vattenkraften är ett sådant ben. Det är ett energislag som betytt mycket för Sverige, och vi kan skatta oss lyckliga över att ha så god tillgång till användbara vattendrag. Detta är ett energislag som kommer att vara värdefullt för oss också framöver.
Men att på ett aggressivt sätt bygga ut de i dag orörda älvarna och även andra vattendrag innebär konsekvenser och en påverkan på naturen som inte står i paritet med den energimängd vi kan få ut. Priset är för högt. Därför måste de orörda älvarna värnas och skyddas också framöver.
Det tredje benet i energipolitiken handlar om annan förnybar energi. Regeringen har satt målet högt när det gäller förnybar elproduktion, nämligen 25 terawattimmar fram till 2020.
För oss i Folkpartiet liberalerna är det viktigt att vi inte låser den förnybara energin till ett visst produktionssätt eller bara till energislag som vindkraft. Vi behöver också blicka framåt och se vilka energislag som kan bli aktuella i framtiden. Vi har solkraft, kanske vågkraft och saltkraft, och vem vet vad teknikens utveckling kommer att kunna ge oss i framtiden?
Vår strävan att vår elproduktion ska fortsätta ske i princip koldioxidfritt förutsätter att gamla kärnkraftsreaktorer byts ut mot nya och att den förnybara energiproduktionen byggs ut. Energianvändningen behöver dessutom bli mer effektiv genom användning av ny teknik och genom teknikneutrala stöd.
Den svenska kärnkraften står normalt sett för nästan hälften av Sveriges elproduktion, och den är en mycket viktig anledning till Sveriges låga utsläpp av växthusgaser. Folkpartiet anser att gamla kärnkraftsreaktorer som har tjänat ut ska kunna ersättas med nya. De nuvarande reaktorerna måste pensioneras från början av 2020-talet och framåt. Ska Sverige klara av att möta klimathotet och samtidigt värna energiförsörjningen och jobben behöver dessa ersättas med nya reaktorer. Byggtiden för en ny reaktor uppskattas till mellan 12 och 15 år, och därför är det oerhört angeläget att planering för nya reaktorer snarast kan påbörjas. Alliansen har också kommit överens om att de tio reaktorer som nu är i drift kan komma att ersättas av maximalt tio nya reaktorer på de platser där reaktorerna i dag är lokaliserade.
Herr talman! Det är nu vinter igen, även om vissa ständigt verkar förvånade när den kommer. Om det blir riktigt kallt kommer debatten om elpriserna säkerligen att gå hög även denna gång. På vissa håll hör vi debattörer som skyller på avregleringen av elmarknaden, och vi har även hört det i denna kammare i dag, som den stora orsaken till höga elpriser eller så skyller man på de höga nätavgifterna.
Avregleringen av elmarknaden var till allra största delen bra. Problemet på den svenska elmarknaden är i stället att vi lider brist på produktionskapacitet för el. Att det har blivit så beror till del på tidigare regeringars försummelser. Barsebäck lades ned för drygt tio år sedan utan någon ersättning. De kvarvarande kärnkraftverken var i behov av såväl en teknisk som säkerhetsmässig uppgradering. Men dessa effektiviseringar och uppgraderingar av övriga reaktorer genomfördes inte. Då är det inte konstigt att det blir höga priser och brist på el.
Detta är något som alliansregeringen nu försöker vrida i rätt riktning, och denna uppgradering genomförs tack vare alliansregeringens energipolitik.
Granskar man dessutom elprisets utveckling i löpande priser under en 40-årsperiod från 1970 finner man att elnätspriset sjunkit från 40 procent av kostnaden 1970 till knappt 20 procent 2010. Elenergipriset har under samma tid legat relativt konstant mellan 40 och 50 procent av den totala elkostnaden. Det som har ökat drastiskt under perioden är kostnaderna för skatt, moms, elcertifikat och utsläppsrätter. Dessa pålagor är politiskt genomförda för att stimulera förnybar elproduktion och energieffektivisering. Det är viktigt.
Några av de delar som skiljer Folkpartiet liberalerna från oppositionen i detta betänkande handlar om hur man ser på statligt stöd. För oss liberaler kan detta vara ett av flera verktyg att ta till för att få i gång exempelvis energieffektivisering eller någon ny teknik. Det är dock av yttersta vikt att denna typ av riktade stöd till största delen är av tillfällig karaktär just för att stimulera vid introducering, annars tenderar stöd att suboptimera och i slutändan bli kontraproduktivt och ett slöseri med skattemedel.
Slutligen några ord kring oppositionen. Det spretar något. Man har inte kunnat enas om en gemensam reservation när det gäller mål och riktlinjer för energipolitiken, exempelvis frågan om när man anser att Sverige ska ha en helt förnybar energiproduktion. Socialdemokraterna säger 2050. Miljöpartiet säger 2030. Detta visar med tydlighet att om vi vill bygga ett Sverige med en långsiktig, trygg och hållbar energiförsörjning så finns det ett alternativ, och det är alliansregeringens politik.
Herr talman! Gudarna ska veta att vi i Alliansen inte alltid är överens när det gäller energipolitiken. Men vi hittar framkomliga vägar där vi tar ansvar för att nå en koldioxidfri elproduktion, för att ta oss an klimatutmaningen och för att kunna ha en god tillgång till el till konkurrenskraftiga priser.