Herr talman! Jag är lite orolig just nu - inte för det
nordiska samarbetet utan för att jag snart ska bli
mormor! Vilken timme som helst ska en ny nordisk
medborgare komma till världen, hoppas jag.
Ibland talas det om den nordiska identiteten när
det gäller nordiskt samarbete. Den bygger på en
månghundraårig i stort sett gemensam historia och
tradition. Samarbetet formulerades för snart 50 år
sedan, då Nordiska rådet bildades. Under de gångna
50 åren har efterhand nya förutsättningar lett till för-
ändringar av såväl innehållet som formen för det
nordiska samarbetet.
Senast skedde det som resultat av en rapport som
heter Nordiskt samarbete i en ny tid. Den lades fram
för drygt sex år sedan av en arbetsgrupp som var
gemensam för Nordiska rådet och Nordiska minister-
rådet. Gruppens uppgift var att klargöra det nordiska
samarbetets framtida roll och uppgifter med hänsyn
till de dåvarande relationerna till EG, som det hette på
den tiden. Också det förändrade förhållandet i Nor-
dens närområde - mest påtagligt var de baltiska län-
dernas självständighet - spelade då en central roll för
gruppens arbete.
I den rapport som gruppen lämnade föreslogs att
det nordiska samarbetet skulle koncentreras till tre
huvudområden. De var samarbetet inom Norden,
Norden och Europa, EU och EES samt Norden och
dess närområden.
För ministerrådets del ledde inte rapporten till
några större förändringar i samarbetsstrukturen.
I Nordiska rådet förändrade vi vår utskottsstruktur
och etablerade - i stället för som tidigare sex fackut-
skott - Nordenutskottet, Europautskottet och närom-
rådesutskottet.
Herr talman! Det är nu efter fem år med förändrad
struktur och arbetsform i rådet hög tid att vi utvärde-
rar arbetet.
Närområdessamarbetet har utökats och förstärkts,
såväl på parlamentarikerplanet som på regeringspla-
net. Ett särskilt närområdesprogram utarbetas varje
år, vilket är mycket bra.
Nordiska rådet och Baltiska församlingen har re-
gelbundna gemensamma möten. Ett flertal seminarier
och konferenser på angelägna teman har genomförts
genom åren.
Beträffande Europasamarbetet har ambitionerna
för samråd och koordinering kommit på skam. Var-
ken på regeringssidan eller på parlamentarikersidan
har det nordiska samarbetet brukats för att samordna,
förbereda och följa upp viktiga ställningstaganden i
EU såsom föreslogs i den nämnda rapporten. Detta är
att beklaga, tycker jag.
Herr talman! Mycket återstår för att få den natio-
nella förankringen och uppföljningen att fungera
tillfredsställande. En negativ faktor kan vara den
nuvarande utskottsstrukturen, som inte har någon
motsvarighet i de nationella parlamenten eller i mi-
nisterrådet.
En av samarbetsministrarna tillsatt vismanspanel,
som vi har hört mycket om i dag, har skrivit en rap-
port, Norden 2000 - öppet för världens vindar. Där
redovisas tio utvecklingstrender som panelen ser som
centrala för det framtida nordiska samarbetet. De tio
trenderna är intressanta, och bör ingå i underlaget för
diskussioner och beslut om prioriterade uppgifter och
politikområden i det nordiska samarbetet.
Jag tycker att Nordiska rådet bör ses som ett in-
strument för de nordiska ländernas parlament. Dess
huvudfunktioner kan beskrivas som att ta initiativ
genom förslag och rekommendationer, att behandla
förslag från ministerrådet och att medverka till att det
blir en koordinering med EU-EES. Det gäller också
närområdessamarbetet och övrigt internationellt sam-
arbete samt att kontrollera och följa upp regeringar-
nas arbete med bl.a. rekommendationerna.
Nordiska rådets framtida struktur och arbetsupp-
gifter bör i huvudsak utformas i enlighet med denna
beskrivning. Det innebär att en fast struktur behålls
med ledamöter som utses av de nationella parlamen-
ten och som organiseras i utskott och presidium på ett
sätt som är det bästa möjliga för att lösa aktuella
samarbetsuppgifter.
Den socialdemokratiska hållningen är att Nordis-
ka rådets framtida struktur bör utformas så att presi-
diet behålls med i huvudsak samma uppgifter och
utseende som nu.
Vi socialdemokrater förordar en återgång till ord-
ningen med fackutskott, bl.a. för att vi bedömer att
det förbättrar möjligheterna till nationell förankring
och till samarbete med ministerrådet.
Fler fackutskott med färre medlemmar i varje bör
också ge en bättre möjlighet till en mer gedigen be-
redning av de aktuella ärendena.
Vi förordar alltså sex utskott med 12-13 med-
lemmar i varje. Alla rådsmedlemmar ska ha en plats i
utskott eller presidium. Rådet bör också behålla kon-
trollkommittén med samma uppgifter som i dag.
Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet
har för ett par år sedan föreslagit att rådet ska ha två
ordinarie sessioner under året - huvudsessionen under
våren och en session på hösten där man huvudsakli-
gen behandlar budgeten och förrättar val. Vi står
naturligtvis bakom vårt förslag som vi har drivit ett
par år nu och hoppas på att vinna gehör för det. Jag är
väldigt glad att jag nu har Elver Jonssons stöd i denna
fråga, herr talman.
I det här sammanhanget vill jag framhålla att den
svenska riksdagens arbete också bör planeras så att
den debatt som vi har i dag om det nordiska samar-
betet genomförs strax före Nordiska rådets huvudses-
sion, såsom vi hade när vi hade sessionen här i
Stockholm för något år sedan.
Ett väl fungerande nordiskt samarbete mellan de
nordiska länderna och deras medborgare är mycket
viktigt. Det är också av stor betydelse för det ekono-
miska, sociala och politiska samarbetet med länderna
i Nordens närområde, och särskilt när det gäller Est-
land, Lettland och Litauen, att vi fortsätter närområ-
desprogrammet. Syftet med den nordliga dimensio-
nen är ett ökat samarbete. Det är väldigt viktigt att vi
också bidrar till att Ryssland kommer med i detta
samarbete.
Herr talman! För en månad sedan genomförde
Nordiska rådet en temakonferens i Oslo om ett håll-
bart Norden. En högst aktuell fråga som behandlades
gällde globala miljöhot och klimatfrågor. Det gällde
bl.a. hur processen kring Kyotoavtalet skulle stärkas.
Nordiska rådet uttalade sin oro över konsekvenserna
av att USA inte ställer upp på avtalet.
Också livsmedelssäkerhet behandlades, vilket ha-
de en påtaglig aktualitet genom nyupptäckta fall av
galna ko-sjukan och framför allt genom en epidemi
av mul- och klövsjuka och de åtgärder som vidtagits i
bl.a. de nordiska länderna för att förhindra spridning.
I ett uttalande som den socialdemokratiska gruppen
ställde sig bakom underströks bl.a. vikten av en nära
dialog mellan respektive regeringar och myndigheter
i de nordiska länderna när sådana åtgärder övervägs.
Konsumentfrågor och livsmedelssäkerhet är vikti-
ga frågor som bör prioriteras i det nordiska samarbe-
tet, inte minst för att medverka till att konsumenter-
nas intresse tillgodoses och att säker mat blir standard
i hela Europa.