Fru talman! När jag lyssnar till Agneta Brendt blir
jag bekymrad när det gäller utskottsmajoritetens och
socialdemokraternas syn på möjligheten för de baltis-
ka länderna att kunna bli medlemmar i Nordiska
rådet.
Jag lyssnade till debatten förra året och fick en
känsla av att Agneta Brendt var lite försiktig i sina
uttalanden men ändå gav en viss öppning för att man
skulle diskutera vidare. I dag tycker jag att socialde-
mokraterna och utskottsmajoriteten har stängt dörren.
Det här är bekymmersamt. Om man tror att fram-
tiden för det nordiska samarbetet och våra möjlighe-
ter att göra skillnad skulle stanna vid gränsen för de
fem nordiska länderna tror jag inte att man riktigt vet
vilka möjligheter som skulle finnas om vi i stället
vore aktiva i vårt samarbete med våra närområden
och gav Estland, Lettland och Litauen möjlighet till
medlemskap i Nordiska rådet. Det är då man skulle
kunna få ett helt annat djup och en helt annan bredd i
samarbetet.
Det här går på något sätt igen, tycker jag. Agneta
Brendt hänvisar nu till det omfattande samarbete som
sker inom ramen för det nordiska samarbetet. Det kan
hon bl.a. tacka min partigrupp för, den konservativa
gruppen. Jag har alltid känt att vi har tvingats baxa
socialdemokraterna framför oss, både när det gällt att
få till stånd de gemensamma sessionerna mellan Nor-
diska rådet och Baltiska rådet och när det gällt att
fördjupa samarbetet genom att låta representanter från
de baltiska länderna delta i de arbetsgrupper vi till-
sätter i det nordiska samarbetet. Varenda gång har jag
känt att det inte har funnits någon entusiasm från
socialdemokraternas sida. Tvärtom har man försökt
förhindra utvecklingen.
Jag skulle vilja ställa en fråga mot bakgrund av
den majoritetstext som svarar på den motion som
moderaterna har väckt i utrikesutskottet angående
medlemskap. Vad säger ni till de baltiska länderna
när de har blivit medlemmar i det europeiska samar-
betet och kommer med sin medlemskapsansökan?
Vad svarar Agneta Brendt Estland, Lettland och Li-
tauen då?